Foreningsbiblioteker — Foreningsrabat 321 Ved siden av disse trivdes imidlertid foreningsbiblioteker mange steder, i første rekke ungdomslagenes, avholdslagenes og arbeiderforeningenes biblioteker. De eksisterer ofte fremdeles, men det har i de senere år vært en tendens til å la disse boksamlinger gå inn som en bestanddel av de kommunale folkebiblioteker. Enda idag kan ungdomslagenes biblioteker kjøpe bøker etter den samme gunstige rabattordning som gjelder for de statsstødde biblioteker. De kan også få statsbidrag når de ligger i en kommune som ikke har et tilfredsstillende folkebibliotek ellers. — De øvrige foreningsbiblioteker er for det meste biblioteker som drives av rene faglige foreninger (Forsikringsbiblioteket, Idrettsbiblioteket, Den norske bankforenings bibliotek m. v.) I »Håndbok over norske biblioteker« er det under Oslo oppført 52 foreningsbiblioteker. De viktigste av disse foreningsbiblioteker er Børsbiblioteket, Oslo Børs, med ca. 3000 bind, vesentlig berørende handel, sjøfart, statistikk, etc., Jernbanens foreningsbibliotek, ca. 3000 bind, vesentlig skjønnlitteratur, Oslo Håndverks- og industriforenings bibliotek, ca. 3000 bind, vesentlig skjønnlitteratur, reiseskildringer, populær vitenskap og håndverkslitteratur, Leseforening for kvinners bibliotek, ca. 13,400 bind, vesentlig omfattende skjønnlitteratur og biografi, Det norske totalavholdsselskaps bibliotek, ca.7,800 bind vedrørende alkoholspørsmål, Selskapet for Norges Vels bibliotek med ca. 15,000 bind, vesentlig vedrørende landbruk, et av de eldste foreningsbiblioteker i landet, stiftet samtidig med selve selskapet i 1809. A. K. Sverige. De äldsta föreningsbiblioteken i Sverige torde vara de akademiska nationsföreningarnas bibliotek (se under Studenterbiblioteker), som vid Uppsala universitet tillkommo under 1700-talet och vid Lunds universitet i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Lunds studentkårs bibliotek, »Akademiska föreningens bibliotek«, grundades 1832 och Uppsala studentkårs bibliotek 1852. Under 1800-talets första hälft uppkommo i många svenska städer s. k. »läsesällskap«, d. v. s. sammanslutningar med uppgift att köpa böcker och tillhandahålla dem åt föreningens medlemmar. Det äldsta av dessa torde vara Uppsala läsesällskap, grundat 1798, men redan vid 1800-talets mitt hade de spelat ut sin roll. Av större betydelse blevo dock de »bildningscirklar« och arbetareföreningar, som i rent folkbildningssyfte grundades i mitten av 21. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. I 1800-talet. Äldst var troligen »Stockholms bildningscirkel«, grundad 1845, och landsorten- följde sedan snart efter. Stockholms bildningscirkels bibliotek på cirka 3000 band skänktes år 1861 till Stockholms skarpskytteförening, som redan följande år försålde böckerna på auktion, men i allmänhet överläto dessa bildningscirklar sina boksamlingar på stadens folkbibliotek. Stockholms arbetareförenings bibliotek grundades 1866, och i senare delen av 1800-talet bildades bibliotek, knutna till arbetareföreningar i städer och industrisamhällen över hela landet. Är 1902 grundades Arbetarrörelsens arkiv, vars bibliotek omfattar cirka 35,000 böcker och broschyrer. Arkivet som helhet har cirka 300,000 inkatalogiserade nummer. Av speciella föreningsbibliotek för olika yrkessammanslutningar kunna nämnas Svenska läkaresällskapets bibliotek (grundat 1808), Apotekaresocietetens bibliotek (1821), Farmaceutiska föreningens bibliotek (1861) och Svenska tandläkaresällskapets bibliotek (1860). Bland sammanslutningar, knutna till industri och handel, märkas Sveriges allmänna exportförenings bibliotek (grundat 1887), Sveriges industriförbunds bibliotek och Kungl. försäkringsinspektionens bibliotek (grundat 1904). I detta sammanhang bör också nämnas, att de över hela landet spridda hantverksföreningarna som regel ha värdefulla boksamlingar med bokbeståndets huvudvikt lagd på hemortens industri, historia och topografi. Många slutna ordenssällskap och föreningar ha betydande boksamlingar, såsom Frimurareorden (biblioteket grundat i slutet på 1700-talet), Timmermansorden (1880) och Sällskapet (»Stora sällskapet«), grundat 1800. Se även under Studiekredsbiblioteker. C. M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2. uppl., I, 1904; K. Tynell: Folkbiblioteken i Sverige, 1931; C. Landelius: 1840—1850-talets bildningscirklar och arbetareföreningar i Sverige, I—II, 1936; H. Wieslander: Hundra års bibliotekskrönika från Örebro (Festskrift med anledning av Örebro stadsbiblioteks 75-årsjubileum, 1937). B. À. Foreningsrabat. Danmark. Med Tilladelse af Den danske Forlæggerforening, i visse Tilfælde Boghandlerraadet, maa Værker udgivne af eller for videnskabelige Selskaber, offentlige eller private Institutioner og Foreninger leveres med Rabat til Selskaberne m.v. til Videreforhandling til Medlemmerne. Tilladelsen kan omfatte Ret til at videregive Rabatten til Medlemmerne. (Se ogsaa Partipris). A. F.