330 Forlagsboghandel af Sortiments- og Forlagsboghandelen. I 1897 var Boghandlerforeningens Forlæggerraad blevet oprettet for at varetage Forlæggernes Interesser (Samhandelsbetingelserne), medens et Fællesudvalg skulde tage sig af de to Parters Fællesinteresser. Dette blev i 1922 afløst af → Boghandlerraadet. Under den tyske Besættelse 1940—45 opstod som Følge af den stigende Læselyst en Mængde nye Forlag, og det blev efterhaanden klart, at saafremt Den danske Forlæggerforening (som Foreningens Navn ændredes til i 1944) skulde bevare sin Indflydelse, maatte den følge Udviklingen og give friere Adgang til Medlemskab. I Januar 1947 ændredes Lovene i Overensstemmelse hermed, saaledes at alle Erhvervsforlag af en vis Størrelse fremtidig kan blive optaget i Foreningen. Medens dansk Forlagsboghandel oprindelig modtog stærk Paavirkning fra tysk Boghandel, er den siden vokset i Selvstændighed. Paavirkninger udefra kommer nu, især siden 1914, fra de angelsaksiske Lande, særlig med Hensyn til Reklamemetoder og Bogudstyr. C. N yr op: Bidrag til den danske Boghandels Historie, I—II, 1870; H. Koppel: Spredte Træk af Boghandelens Historie, 1932; A. G. Hassø: Den danske Boghandlerforenings Historie gennem hundrede Aar, 1937; O.T ry de: Boghandlerbiografier, 1947. O. A. Finland. De under medeltiden för Finlands räkning tryckta böckerna förlades av den katolska kyrkan; efter reformationens införande övertog staten till en del denna funktion, men i de flesta fall utgåvos af de finska författarnas arbeten eller skrifter avsedda för Finland på utgivarens eget eller på svenska förlag. Kort efter grundandet av akademitryckeriet i Abo 1642 erhöll landet sin första egentliga bokförläggare i rådman Sigfrid + Salko; på hans förlag utkom dock endast ett verk. Av vida större betydelse var den förlagsverksamhet som biskop J. Gezelius d.ä. bedrev i samband med sitt 1669 grundlagda tryckeri; antalet av honom förlagda skrifter, disputationer ej medtagna, uppgick till ett hundratal, över vilka han 1683 utgav en tryckt förteckning, den första förlagskatalogen i Finland. Något förlagsföretag av den omfattning Gezelius representerade påträffar man ej under det följande århundradet. Under förra hälften av 1800-talet uppstodo de första förlag, som med avseende å sin verksamhet kunna anses i viss mån motsvara våra dagars förlagsföretag; de voro alltid förknippade med tryckeri- och bokhandelsrörelse. Till en början dominerade tryckeriförlagen, av vilka de främsta voro J. C. → Frenckells i Helsingfors, P. Widerholms i Borgå och Chr.L.→ Hjelts i Abo. På 1830-talet började däremot bokhandelsförlagen vinna terräng; de mest betydande voro G. O. → Wasenius’ i Helsingfors och A.C. Öhmans i Borgå. Under 1850-talet uppstodo många nya förlag; det förnämsta och märkligaste bland dessa var det av G. W. Edlund 1853 anlagda, som i motsats till de andra, var ett fullt självständigt företag utan anknytning vare sig till bokhandel eller tryckeri. Näst efter Edlund hade K.E. Holm det mest omfattande förlaget i landet under 1800-talet. Det år 1831 stiftade → Finska litteratursällskapet gjorde en banbrytande insats genom att utgiva finskspråkig allmänt bildande och vetenskaplig litteratur. Populärvetenskaplig litteratur utgavs under 1800-talets sista decennier av → Folkupplysningssällskapet och → Svenska folkskolans vänner. I slutet av 1800-talet slår den moderna förlagstypen definitivt igenom, och då grundades många av landets för närvarande största förlag såsom de finskspråkiga Werner → Söderström, + Otava och K.J. → Gummerus samt det svenskspråkiga → Söderström & Co. I början av 1900-talet grundades förlagen A. A. → Karisto och Holger → Schildt, och under självständighetstiden ha många nya förlag uppstått; bland dem märkes främst → Tammi. Förlagens antal var år 1946 ca. 50. Finska förlagsföreningen 1858—1908, 1908; A. V irtanen: Suomen kustannusyhdistus (Finlands förlagsförening) 1858—1933, 1933; H. Nohrström: Förlagsverksamheten i Finland, I, 1933; Finlands förlagsförening, Medlemmar och kommissionärer, 1947. H.S. 8 K.-E. H. Island. Indtil de sidste Aar har islandsk Forlagsvirksomhed i Hovedsagen været knyttet til Bogtrykkerierne og Boghandelen (se denne). De første islandske Boghandlere i egentlig Forstand drev ogsaa Forlagsvirksomhed, og det har været Tilfældet siden med en Række af de største Boghandlere i Reykjavík og Akureyri. Noget lignende gælder flere Bogtrykkerier, deriblandt f. Eks. fsafoldarprentsmiðja i Reykjavík, som stadig har et af Landets største Forlag. Under sidste Verdenskrig har Forlagsvirksomheden oplevet en voldsom Blomstring; en Række nye Forlag er opstaaet, hvoraf en Del drives som selvstændige Virksomheder. Det største af disse Forlag er Helgafell i Reykjavík. I Aaret 1946 fandtes der i Island ca. 30 Forlag, foruden et stort Antal Smaaforetagender, som kun udgav et Par Bøger hver. J.B.