360 Geringius — Gesamtkatalog der deutschen Bibliotheken av Sigismund och Karl IX i J. Werwings »Konung Sigismunds och konung Carl den IX: des historier« (1746—47). Han har även graverat ett 20-tal blad med vapenavbildningar, som sedermera ingingo i P. Carlskiölds »Svea rikes ridderskaps och adels wapenbok« (1764). — Han son Per G. (1737—67) var elev till den store konstnären Jean Eric Rehn 1748—54. Han överflyttade till Danzig och verkade där som medaljgravör till sin död. Medan han ännu bodde i Stockholm utförde han åtskilliga titelblad, bokvignetter och illustrationer, bl. a. har han graverat en köksinteriör till Cajsa Wargs berömda »Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber« (1755). F. Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944, 1944. B. Ä. Gernandt, Christian Emanuel (1831 —1906), svensk bokförläggare och boktryckare, tidnings- och tidskriftsutgivare. G. inköpte ett tryckeri i Halmstad och utgav därifrån tidningen »Hallands-posten« 1857—73. Är 1862—63 utgav han veckotidningen »Familj-journalen«, som 1864 förändrades till en månadstidning med titel »Svenska familj-journalen«. Sedan G. inköpt tryckeri i Stockholm, flyttades utgivningen dit 1871. G:s betydelsefullaste insats i svensk bokhistoria är utgivningen av första upplagan av »Nordisk familjebok« (20 band, 1876—99). — Ar 1893 överlät G. firman till sönerna Christian G. (1855 —1900) och Ernst G. (1860—1925). Under deras ledning och med författaren Gustaf af Geijerstam som litterär rådgivare begynte firman under namnet »C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag« en ganska omfattande utgivning av framför allt modern svensk litteratur. Förlaget var sålunda under sin första tid huvudförläggare för August Strindberg, Gustaf af Geijerstam, Per Hallström m.fl. Företaget nödgades göra konkurs 1903, och boklagret inköptes av Beijers bokförlag. Ernst G. var sedan en av stiftarna av Nordisk familjeboks förlagsaktiebolag och blev dess verkställande direktör 1914. Detta bolag utgav andra upplagan av »Nordisk familjebok« (38 band, 1904—26), som blev en stor ekonomisk framgång i motsats till första upplagan. H. Schück: Den svenska förlagsbokhandelns historia, II, 1923, S.448—49. B. Á. Gersdorff, Joachim (1611—61), dansk Bogsamler. Rigshofmester. Lagde i sin Ungdom under et langvarigt Ophold i Udlandet Grunden til et udmærket Bibliotek, som efterhaanden voksede til ca. 7000 Bind, omfattende alle Fag og Videnskaber. Den gamle klassiske Litteratur var rigt repræsenteret, men der var dog lagt mest Vægt paa Samtidens og her igen navnlig paa den romanske Litteratur. En stor Samling spanske Bøger erhvervede G. fra Kancellisekretæren i Madrid Corfitz Rosenkrantz, og ogsaa fra andre samtidige Bogsamlere gjorde han Erhvervelser, bl.a. fra Sognepræst Søren Torndall i Helsingør og den tyske Filolog Christopher Heidmann, der var Professor ved Sorø Akademi. Den danske Litteratur var kun sparsomt til Stede i Biblioteket, der ligeledes kun indeholdt faa Haandskrifter, men heriblandt et overordentlig værdifuldt, et med Miniaturer pragtfuldt udstyret Evangeliar paa Pergament, som er fremstillet i England i Slutningen af det 10. Aarhundrede; Haandskriftet findes nu i det kgl. Bibliotek (GI. kgl. Samling 10, 2°). G. testamenterede nemlig hele sin Bogsamling til Kong Frederik III, som benyttede den tillige med andre samtidig erhvervede Privatsamlinger til Grundlæggelsen af det nuværende kongelige Bibliotek. Den er her ikke holdt samlet, men fordelt blandt de øvrige Bøger efter disses systematiske Opstilling. Ved Indlemmelsen blev der fremstillet et stort, haandskrevet Katalog over Samlingen i fem Folio-Bind, som endnu opbevares i det kgl. Biblioteks Arkiv. L. Nielsen: Danske Privatbiblioteker gennem Tiderne, I, 1946, S. 133—37; C. S. Petersen: Rigshofmester Joachim Gersdorffs Bibliotek (Bok- och biblio- tekshistoriska studier tillägnade Gustaf Bernström, 1947). L.N. Gesamtkatalog der deutschen Bibliotheken. I 1902 paabegyndtes i det daværende kgl. Bibliotek i Berlin Udarbejdelsen af et alfabetisk Seddelkatalog, som foruden dette Biblioteks trykte Bøger skulde omfatte Bogbestanden i alle de preussiske Universitetsbiblioteker. Efter at der var foretaget forskellige Indskrænkninger i den oprindelige Plan, blev Kataloget, som kom til at indeholde henimod 2 Millioner Sedler, i 1920 bragt til en foreløbig Afslutning og stillet til Disposition for Publikum, væsentlig gennem → »Auskunftsbureau der deutschen Bibliotheken«. Det havde hele Tiden været Hensigten at lade Kataloget (med de senere indarbejdede Supplementer) trykke, men først 1931 kunde Udgivelsen, som blev forestaaet af Statsbiblioteket i Berlin, paabegyndes. Fra dette Aar og indtil 1939, da Udgivelsen blev standset af Krigen, udkom 14 store Folio-Bind, som gaar fra A til Beethordnung. Bind I—VIII (hele Bogstav A) udkom under Titlen »Gesamtkatalog der preussischen Bibliotheken«,