Herregaardsbiblioteker 421 blev paalagt Besidderne af Len og Stamhuse saa store økonomiske Ydelser, at flere af dem maatte ty til Udnyttelsen af de Værdier, som laa bundet i de gamle Familiesamlinger, tog Realisationen af Herregaardsbiblioteker Fart. Gamle, værdifulde Bogsamlinger blev derved opløst, bl.a. solgtes store Samlinger fra Løvenborg, Einsidelsborg, Holsteinborg, Hvedholm og Gjorslev. Blandt de Biblioteker, som endnu er tilbage paa danske Herregaarde, skal som nogle af de vigtigste nævnes Samlingerne paa Bregentved, Kongsdal, Orebygaard (kendt for sin pragtfulde Bibliotekssal), Brahetrolleborg, Egeskov, Valdemars Slot, Moesgaard, Clausholm og Overgaard . C.Dumreicher: Fra jyske Herregaardsbiblioteker (Aarbog for Bogvenner, II, 1918); L. Nielsen: Danske Privatbiblioteker gennem Tiderne, I, 1946. L.N. Finland. I Finland ha herrgårdarnas antal och betydelse varit mycket mindre än i Sverige och Danmark. De främsta godsen äro belägna vid landets södra och sydvästra kusttrakter. Under herrgårdskulturens blomstringstid på 1700-talet och i synnerhet under 1800-talet bildades åtskilliga ansenliga bibliotek, som till sin övervägande del ha bevarats till våra dagar. De innehålla främst svensk, tysk och fransk vitterhet men även lärd litteratur av skiftande slag. Böckerna anskaffades genom bokhandlarna i Abo, Viborg och Helsingfors eller direkt från utlandet. Flera godsägare ökade sina samlingar, då de under längre tider vistades såsom ämbetsmän och militärer i Stockholm och senare i S:t Petersburg. Stora och värdefulla bibliotek bevaras bl. a. på följande herrgårdar: Åminne i Halikko socken (ätten Armfelt), Rilax i Bromarv (ätten Aminoff), Fagervik i Ingå (släkten Hisinger), där skalden C.J.L.Almquist år 1815 upprättade en bibliotekskatalog, Lemsjöholm i Askais, där biblioteket är en skapelse av den kände statsmannen L.G. von Haartman (1789 —1859), Tervik i Pernå (ätterna De Geer och Ehrnrooth), Kjuloholm i Kjulo (ätten Cedercreutz) och Sarvlax i Pernå (ätten von Born). Finlands största herrgårdsbibliotek, + Monreposbiblioteket från Viborg, bevaras sedan 1916 såsom en sluten enhet i Helsingfors universitetsbibliotek. Biblioteket på Olkkala i Vichtis, hopsamlat främst av professor Johan Gadolin (1760—1852), skänktes 1919 till Abo akademis bibliotek. Biblioteket på Svartå i Karis (ätten Linder) blev 1921 donerat till Abo finska universitetsbibliotek. Bland numera skingrade samlingar må näm- nas biblioteket i Ispois invid Åbo, som sammanbragts av kammarrådet A. J. Winter (1744 —1819) och hans son, senator J. P.→ Winter, som var en märklig bibliofil. Över detta bibliotek finnes en tryckt katalog från år 1888. Eldsvådor och krigshandlingar har tid efter annan gjort sina härjningar. Sålunda lades E. Chr. Reuterholms märkliga bibliotek i aska vid Svidja brand i Sjundeå år 1758. M. Björkenheim: Äldre fransk litteratur på herrgårdar i Finland, 1929. K.-E. H. Norge. Av gamle skiftebrev fra 14. århundre vet vi at flere av middelalderens stormannsætter hadde interesse for lesning og eiet bøker, således ættene på Talgøy, Hestbø, Bjarkøy og Giske. Leilighetsvis er også et enkelt saga-, roman- eller lovhåndskrift fra dem bevart. Men ellers er alt forsvunnet, således også de lærde Bjelkers boksamlinger på Elingård og Austråt. De herregårder som oppsto i nyere tid var i regelen hovedbygninger for jernverker og skoggodser, som ikke var fideikommiser. De gikk derfor ofte på salg, og de samlinger som fantes ble da spredt. Ingen av de bevarte biblioteker kan i betydning og størrelse måle seg med berømte slottsbibliotek i nabolandene. Det vakreste biblioteksinteriør som er bevart, finnes på Nes Jernverk, hvor J. Aalls boksamling ennå for en stor del står på hyllene. Statsråd Carsten → Ankers biblioteksrom og lesekabinett på Eidsvolds Jernverk er bevart, men bøkene ble solgt i 1822. John Colletts ovale biblioteksværelse på Ullevål er forlengst forsvunnet. Av eldre bevarte boksamlinger kan nevnes baronerne Hoff-Rosenkrones på Rosendal, statsråd Nils Aalls på Ulefoss, statholder Sev. Løvenskiolds på Fossum, familien Hornemans fra Reins kloster på over 10,000 bind, hvorav Universitetsbiblioteket i Oslo i 1860 fikk velge 1500 bind, Zak. Møllers på Torsø, statsråd Ludv. Daaes på Solnør, det meste av statsminister Georg Sibberns vakre, sterkt engelsk og fransk orienterte boksamling på Verne kloster og familien Brodtkorbs på den nordlandske sagagård Tjøtta. Statsminister Peder Ankers bibliotek på Bogstad kom gjennom svigersønnen grev J. C. H. Wedel for største delen til Jarlsberg slott. Ganske betydelig var høyesterettsassessor Peter Colletts bibliotek på Buskerud gård, hvorav Universitetsbiblioteket i 1837 fikk 3,168 bind, mens resten, vesentlig jus, teknikk og økonomi, skulle drives som lokalt utlånsbibliotek på gården av kapellanen; men i 1878 ble det overdradd