422 Herregaardsbiblioteker — Hersleb Drammens latinskole som egen avdeling. Det største herregårdsbibliotek i Norge er f.t. familien Heibergs på Amble i Sogn, som teller over 30,000 bind, deriblant en utmerket samling bøker av og om Heibergere. Av ny datum er biblioteket på Hovinsholm, som er samlet av eierens svigerfar, advokat A. Skjelderup, hvis spesialitet var personalhistorie, memoarer og norsk topografi. W.M. Sverige. Bibliotek av betydenhet bildades vid svenska slott och herresäten under stormaktstidens segerrika krig, då fältherrar och kansliämbetsmän för rövat guld byggde palats och slott, som fylldes med konst- och bokskatter. Sålunda grundades → Skoklosters bibliotek av riksmarsken greve C.G. Wrangel (död 1676), under följande sekler ytterligare förökat av medlemmar av ätterna Bielke (Salstabiblioteket) och Brahe. Rikskanslern Axel Oxenstierna (död 1654) grundade på Tidö ett bibliotek och arkiv, som dels skingrades genom vanvård, dels såldes i mitten på 1800-talet, varvid Riksarkivet förvärvade den märkliga brevsamlingen och övriga arkivalier. Ett nytt och värdefullt bibliotek har sedermera återsamlats på Tidö av ätten von Schinkel. Rikskanslern greve Magnus Gabriel» De la Gardie hade stora bibliotek på sina slott Läckö och Venngarn med egen bibliotekarie på båda platserna. Boksamlingarna voro frukter både av hans stora samlarverksamhet och av krigsbyten från Böhmen, Mähren och Danmark. Hans böcker skingrades dels genom storartade donationer, dels genom reduktionen. På 1700-talet uppstodo många vackra och betydande slottsbibliotek. Den framstående entomologen friherre Charles de Geer skapade med ett äldre, mindre bokbestånd som grund ett ståtligt bibliotek på Leufsta, som av senare ägare ytterligare förökats (se under De Geerska biblioteket). Kanslirådet J. G. Sack (död 1751) grundade ett förnämligt bibliotek pá → Bergshammar i Södermanland, som såldes 1938, och numera som ett typiskt svenskt herrgårdsbibliotek till en del är uppställt i Skogaholms herrgårdsbyggnad på Skansen i Stockholm. Av märkliga slottsbibliotek frán 1700-talet böra också nämnas greve Carl Gustaf → Tessins på Akerö (skingrat genom donationer och försäljning 1771) och → Säfstaholms bibliotek, grundlagt av riksrådet greve Gustaf Bonde (död 1764). Säfstaholms bibliotek förstördes genom eldsvåda 1762, men ett bibliotek återsamlades, vilket såldes på 8 auktioner i Stockholm åren 1922—32. Det innehöll då nära 12,000 volymer. Under 1800-talet bildades några av de största privata biblioteken i vårt land. Bland dessa märkas → Löberöds bibliotek, grundat av excellensen greve J. G. De la Gardie (död 1842) och sedan år 1900 förvarat som fideikommissbibliotek på Maltesholm i Skåne, → Eriksbergs bibliotek och arkiv, grundat av överstekammarherren friherre C. J. Bonde (död 1895), → Stavsunds bibliotek, grundat av friherre R. M. Klinckowström (död 1902), + Kobergs bibliotek, en skapelse av den ivrige bibliofilen friherre Nils -+ Silfverschiöld och → Trollesholms bibliotek, som bildats av greve C.J. Trolle-Bonde (död 1912). Flera stora slotts- och herrgårdsbibliotek ha grundats under innevarande århundrade. Som ett av de främsta kan nämnas friherre Per → Hiertas bibliotek på Främmestad i Västergötland, skingrat på bokauktion i Stockholm 1932; tidningsredaktören Fredrik → Vult von Steijerns stora samlingar på Kaggeholms herrgård i Uppland som skingrades efter ägarens död 1919 genom donationer och försäljning; på Hesselbyholm i Södermanland samlade disponenten Arvid → Hernmarck ett dyrbart bibliotek, som såldes 1923. På Beatelund i Stockholms skärgård har civilingenjören Sten → Westerberg sammanfört en utsökt boksamling, som ger bilden av ett typiskt herrgårdsbibliotek, grundlagt på 1700-talet och fullföljt till modern tid. På Qvarnfors i Skåne har kapten T. → Virgin samlat ett av de märkligaste svenska bibliotek, som sammanbragts under 1900-talet i Sverige. C. M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2. uppl., I—IV, 1896—1903 (Ny titeluppl. 1904); Svenska slott och herresäten [I—V], 1908—14; Ny följd [I—IV], 1918—23; Ny samling [I—IV], 1932—34; V.Seemann: Indtryk fra svenske Herregaardes Arkiver og Biblioteker (Bogvennen 1929). B. Ä. Hersleb, P e der (1689—1797), dansk Bogsamler. Biskop. Var Ejer af et Bibliotek paa over 7000 Bind, hvoriblandt mange Samlingsbind, der bl. a. indeholdt flere Tusinde Disputatser. Biblioteket var særlig rigt paa teologisk Litteratur, hvortil hørte en Samling paa ca. 2000 Bind af Luthers og andre samtidige Reformatorers Skrifter, iblandt hvilke fandtes talrige kostbare Originaludgaver (et Specialkatalog over denne Samling lod H. trykke 1754). Dansk Litteratur var fyldigt repræsenteret, bl.a. gennem et stort Antal Ligprædikener. Desuden indeholdt Biblioteket en Haandskriftsamling paa over 400 Numre, hvoraf mange