456 Importboghandel — Index medicus ter beställde av utländska boktryckare och införde till landet. Under 1500- och 1600-talen importerade bokbindarna böcker, som de försågo med band i egna verkstäder och sålde. Ar 1647 fick bokhandlaren J. → Jansonius i Amsterdam privilegium att hålla bokhandel i Stockholm och Uppsala, och av hans 1651—52 utgivna lagerkatalog ses, att han endast drev handel med importerade böcker men detta i betydlig omfattning. Från mitten av 1700-talet, då en organiserad bokhandel började växa upp, importerade de större bokhandlarna mycken utländsk litteratur, och en föregångsman som Lars → Salvius drev omfattande affärer på utlandet med export av svensk vetenskaplig litteratur (Linnés och andra svenska författares på latin tryckta skrifter bl. a.) och import av utländska arbeten. I början av 1800-talet låg den förnämsta bokimporten i händerna på den danskfödde bokhandlaren C. W.K. → Gleerup i Lund, som med sina goda danska och tyska förbindelser hade distributionen av en stor del av den utländska litteraturen om hand. Under hela 1800-talet och början av 1900-talet sköttes bokimporten av de större bokhandelsfirmorna. Är 1917 stiftades på initiativ av den tidigare i Tyskland verksamme bokhandlaren Nils Pehrsson »Svenska bokhandelscentralen« vilken skulle tjänstgöra som en importanstalt för utländsk litteratur och med bolagets aktier i svenska bokhandlares händer. Numera fungerar »Importbokhandeln« i Stockholm som förmedlare av den utländska, framför allt den danska och norska litteraturen till de svenska bokhandlarna, men enskilda större bokhandelsföretag ombesörja fortfarande i stor utsträckning själva sin bokimport, särskilt av utomskandinavisk litteratur. B.A. Imprimatur (»maa trykkes«). Bruges i Tilfælde hvor en Bog først maa trykkes efter en forudgaaende Censur for at betegne, at Censurering har fundet Sted. Udtrykket trykkes i saa Fald som Regel, i Forbindelse med den censurerendes Navn, bag paa den paagældende Bogs Titelblad. Anvendes ogsaa som Korrekturtegn for overfor Trykkeriet at tilkendegive, at Rentryk maa finde Sted, ligesom en Forfatter kan forsyne sit Manuskript med Imprimatur, for overfor en Forlægger eller andre at betegne Manuskriptet som færdigt til Udgivelse. P. B. In albis. Se Materie. Inauguraldissertation, en videnskabelig Afhandling, hvis Forfatter opnaar Adgang til at disputere for en akademisk Grad ved Universit eller anden højere Læreanstalt. Betegnelsen anvendes i vore Dage som Regel kun om Afhandlinger for Doktorgraden, og i de nordiske Lande bruger man nu hyppigst Udtrykket → Disputats, ogsaa om selve Afhandlingen. P. B. Incipit, (lat. »her begynder«), Begyndelsesord til Teksten i mange middelalderlige Haandskrifter og i adskillige af de ældste trykte Bøger; efter Ordet »incipit« (eller »hic incipit«), der ofte udførtes i en særlig fremhævet Skrift og i to eller flere Farver, fulgte en Beskrivelse af, hvad det paagældende Arbejde eller det første Afsnit af dette, handlede om. Denne Form for Indledning benyttedes indtil det i Slutningen af det 15. Aarhundrede blev almindeligt at forsyne Bøgerne med Titelblade. E. D. Indbinding. Se Bogbind. Index, alfabetisk ordnet Liste over en Bogs Indhold, f. Eks. Fortegnelse over i Bogen forekommende Navne, Emner, etc. Saadanne Indices fandtes allerede i adskillige Middelalderhaandskrifter og i de tidligst trykte Bøger. Udtrykket bruges nu ogsaa hyppigt som Titelord i bibliografiske Publikationer, f. Eks. + Index medicus og forskellige → Tidsskriftsbibliografier. E.D. Index librorum prohibitorum. Herved forstaas almindeligvis de af den romerskkatolske Kirke opstillede Fortegnelser over Bøger, som paa Grund af deres religiøst eller moralsk skadelige Indhold ikke maa ejes eller læses af Kirkens Tilhængere. Den første af Pavestolen udarbejdede Index librorum prohibitorum udsendtes 1559 af Pave Paul IV. G. H. Putnam: The Censorship of the Church of Rome, I—II, 1906—07; J. M. Pernicone: The Ecclesiastical Prohibition of Books, 1932. E. D. Index medicus er Titlen paa en i Amerika udgivet maanedlig Bibliografi over medicinsk Litteratur, saavel Bøger som Tidsskriftafhandlinger. Den udkom for Aarene 1879—83 under Redaktion af John S. Billings og Robert Fletcher og fortsattes af sidstnævnte og Fielding H. Garrison 1903—20. En tredie, kvartalsvis udsendt Serie begyndte 1921 og sammensluttedes fra 1927 med den Aaret forud begyndte Quarterly Cumulative Index to Current Medical Literature, som er Lægevidenskabens vigtigste løbende Bibliografi. Den hedder nu Quarterly Cumulative Index Medicus og er ordnet alfabetisk med Forfattere og