Kalender — Kall 481 att minst 5 almanackor utkommo, och fr.o.m. 1696 ha sådana årligen utkommit. 1500-talets svenska almanackor hänfördes ej till någon särskild horisont i Sverige, utan de voro väl som regel översättningar från tyskan. Den första almanackan, som anges vara utgiven från Stockholms horisont, utkom 1608 och var uppgjord av den i Finland födde astronomen Sigfrid Forsius. År 1747 erhöll Svenska vetenskapsakademien uteslutande privilegium på utgivande av almanackan, och akademien i sin tur utlämnar ensamrätten på arrende. Efter att från 1825—1905 ha arrenderat almanacksprivileiet förlorade firman P. A. Norstedt & Söner detsamma fr.o.m. 1906, då Almqvist & Wiksells boktryckeri i Uppsala övertog ensamrätten mot ett årligt arende av 240,000 kr. För närvarande (1947) torde arrendesumman uppgå till omkring 400,000 kr. Almanackan utgives varje år för 4 horisonter: Stockholm, Göteborg, Lund och Luleå. G. E. Klemming & G. Eneström: Sveriges kalendariska litteratur, I—II, 1878—79; P. Hierta: Den äldsta kända svenska almanackan för år 1585 (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, VIII, 1921); B. Möller: Svensk bokhistoria, 1931, S. 198—215; N. Lithberg: Almanackan, 1933. B. À. Kalevala, finska folkets nationalepos. Är en av den finske språkforskaren och läkaren Elias Lönnrot (1802—84) utgiven sammanställning av de finska episka folkdiktvarianterna. Den utkom i sin ursprungliga form (den s.k. Vanha Kalevala — Äldre Kalevala) år 1835 (omtryckt 1930) och omfattade 32 sånger med 12,078 strofer. En ny, avsevärt tillökad upplaga utgavs av Lönnrot 1849 (50 sånger med 22,795 strofer) ; i sistnämnda form har den utkommit i 21 normalupplagor samt i talrika förkortningar och bearbetningar. Dessutom har utgivits två praktupplagor, den förra med A. Gallen-Kallelas klassiska illustrationer (6 upplagor 1922—43), den senare med Matti Visantis originella litografier (1938). Förutom i Finland ha finska Kalevala-upplagor utgivits i Sovjet-Karelen (1935) och finsk-amerikanska upplagor i Förenta staterna (1917 och 1944). I sin helhet eller till största delen har Kalevala översatts till 19 olika språk, fragmentariska översättningsförsök och bearbetningar icke medräknade. Till svenska översattes den ursprungliga editionen 1841 och nya Kalevala 1864—68; på danska utkom ett urval 1907. Kalevala har haft ett mycket stort inflytande på litteraturen, de bildande konsterna och musiken i Finland samt har varit föremål för intentsivt vetenskapligt forskningsarbete. 31. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. I L. Hänninen: Luettelo ennen v. 1927 painetusta Kalevalaa koskevasta kirjallisuudesta (Bibliografi över litteratur om Kalevala före år 1927), 1928; Luettelo suomalaisista kirjallisuudentutkimuksista v. 1926—1933, nr 898 —945 (Finsk litteraturhistorisk bibliografi) (Kirjallisuudentutkijain seuran vuosikirja, IV, 1936); D:0o 1934—1937, nr. 730—824 (Kirjallisuudentutkijain seuran vuosikirja, V, 1939). E.N. Kaliko, ogsaa kaldet Shirting, Bogbinderlærred eller »Cloth«, er et stærkt appreteret, vævet Stof, der anvendes til Bogbind. Stammer oprindelig fra Kalicut i Indien, deraf Navnet. Kaliko fremstilles i forskellige Farver og er centen glat eller med en imiteret Presning, silkestribet, chagrineret eller langnarvet; det er ofte saa aabent i Vævningen, at det maa fores op paa Papir, »cacheres«, for at Limen ikke skal slaa igennem. Under Betegnelserne → Buckram, Kanvas og Art Linen findes de til Bogbind bedst egnede Kalikostoffer. o.J]. Kall, Abraham (1743—1821), dansk Biblioteksmand og Bogsamler. 1770—81 Professor i Græsk, 1781 til sin Død Professor i Historie og Geografi. Studerede i sin Ungdom ved Universitetet i Göttingen og var i 2—3 Aar knyttet til Universitetsbiblioteket der. De Impulser, han modtog i dette Tysklands bedste Bibliotek, frugtbargjordes , da han efter sin Hjemkomst til Danmark i 1765 blev Bibliotekar for det dengang ret forsømte Universitetsbibliotek i København. K. virkede her indtil 1780, og trods en Del Modstand lykkedes det ham at gennemføre flere Reformer, der indledede en ny Epoke i Bibliotekets Historie. Saaledes blev i 1777—78 de gamle Bogskabe erstattet med Reoler, hvorved der blev Plads til tre Gange saa mange Bøger som hidtil, ligesom der indrettedes et afsondret, opvarmeligt Læseværelse. K., der var en typisk Repræsentant for Tidens polyhistoriske Lærdom, samlede sig i Aarenes Løb et betydeligt Bibliotek paa ca. 13.000 Bøger, hvoraf over 200 Inkunabler, ca. 700 Haandskrifter og ca. 60.000 Disputatser. Samlingen blev af Arvingerne under eet solgt til en hamburgsk Boghandler, og af ham købte det kgl. Bibliotek Haandskriftsamlingen, som endnu holdes som særskilt Afdeling i Biblioteket. Samlingen indeholder, bortset fra enkelte middelalderlige Haandskrifter, hovedsagelig Bidrag fra nyere Tid til Nordens Historie og indre Forhold, bl. a. de af Generalkirkeinspektør Jessen ved Hjælp af Studenter tilvejebragte Samlinger til Norges Topografi. De trykte Bøger blev solgt ved Auktion 1822 (trykt Katalog: »Bibliotheca Kalliana«,