482 Kall — Kalveskind I—II, Kbh. 1822), og en stor Del erhvervedes herved til Akademibiblioteket i Sorø. R. Nyerup: Om Abraham Kall som Universitetsbibliothekar (Dansk Minerva, V, Juli 1817); S. Dahl: Universitetsbibliotekets Bygninger gennem Tiderne, 1932, S. 31—37; C. S. Pet ersen: Det kgl. Biblioteks Haandskriftsamling, 1942, S. 29. P. B. Kalligrafi, Skønskrift, kan findes ved de forskellige Skriftformer og forekommer lige saavel ved Bogskrift som ved Kursivskrift, men forudsætter fagmæssig Uddannelse. Kalligrafisk skrevne Haandskrifter er bevaret allerede fra de første Aarhundreder e. Kr. i → Kapitalskrift og → Uncialskrift. I den tidlige Middelalder var det særlig i Klostrene, at Kalligrafien dyrkedes; der frembragtes her smukke Haandskrifter i → Halvuncial og → Halvkursiv. En ny Blomstring fik Kalligrafien med den → karolingiske Skrift, som opstod i Kredsen om Karl den Store. Den karolingiske Minuskel naaede et Højdepunkt i 12. Aarhundrede, da der ogsaa i Norden frembragtes smukke kalligrafisk skrevne Haandskrifter, saaledes kendes navnlig en Række Haandskrifter udført i Skriptoriet ved Domkirken i Lund. Af den karolingiske Minuskel udvikledes den → gotiske Skrift. Ogsaa i denne Skrift finder man kalligrafisk smukt udførte Haandskrifter i Norden, navnlig i den ældre Middelalder. I nyere Tid dyrkedes Kalligrafien af Fagskrivere. Det var nu ikke saa meget Bogskriften som Kursiven i den strengere Form som → Kancelliskrift, der dyrkedes kalligrafisk, → Skrivemestrene udgav Forskriftbøger baade med latinsk og gotisk Skrift, hvor de viste deres Kunst bl. a. ved kalligrafisk udførte Zirater og Figurer f. Eks. Rytterbilleder af Kongerne. Meister der Schreibkunst aus drei Jahrhunderten. Hrsgb. von P. Jessen, 1923; Schatzkammer der Schreibkunst. Meisterwerke der Kalligraphie aus vier Jahrhunderten. Ausgewählt von J. Tschichold, 1945. E. K. Kallio, Väinö Johannes (1887—1946), finsk boksamlare och bibliograf. Vid sidan av sin verksamhet som lektor i matematik ägnade K. ett målmedvetet intresse åt fennica-litteratur, vilket tog sig uttryck i skapandet av ett synnerligen värdefullt privatbibliotek med huvudvikten pá det äldre inhemska bokbeståndet. Hans boksamling inköptes av förlagsfirman Werner Söderström. K. utgav ett pseudonymlexikon över den före år 1885 utgivna fennica-litteraturen »Fennica-kirjallisuuden salanimiä ja nimimerkkejä vuoteen 1885 — Signatures et pseudonymes de la littérature finlandaise jusqu'en 1885« (1939) och har även utgivit några naturvetenskapliga och historiska arbeten. K. bedrev också en tidvis rätt omfattande antikvariatrörelse. T. M. Kalmar stadsbibliotek öppnades 1922 och är sedan 1945 centralbibliotek för Kalmar län. Biblioteket fick 1942 egna lokaler i en tidigare sjukhusbyggnad, som ombyggts för biblioteks- och museiändamål efter ritningar av stadsarkitekten Nils Carlgren. Bokbeståndet utgjorde den 1 januari 1947 42,553 band. Utlåningen uppgick 1946 till 90,482 volymer. B. H. Kalmar stifts- och läroverksbibliotek räknar sina anor från medeltiden. Är 1451 omnämnes en donation »ad librariam ecclesie Kalmarnensis«. I ett inventarium av år 1604 förtecknas 68 verk i 102 volymer, varibland åtskilliga, som torde ha tillhört domkyrkans medeltida boksamling. Ett särskilt till läroverket knutet bibliotek omnämnes första gången 1562. En del ännu bevarade böcker äro försedda med anteckningen »Liber scholae Calmariensis 1623«. Under drottning Kristinas tid tillfördes biblioteket en del böcker, som tagits som krigsbyte, och genom senare donationer ha för övrigt flera böcker med krigsbytesproveniens införlivats med samlingarna. Dock var accessionen ganska obetydlig ända fram till 1750-talet. En förteckning från denna tid upptager 232 verk. Ar 1758 erhöll biblioteket en betydande donation på ca. 1,450 volymer av landshövdingen G. P. Rothlieb. Under biskop M. G. Wallenstråles ämbetstid (1789—1807) mottog biblioteket många betydande bokgåvor, men vid en eldsvåda år 1800 blev en tredjedel av samlingarna lågornas rov. Under 1800-talet erhöll biblioteket flera betydande donationer, däribland 2,900 nummer efter kanslirådet J.C.Linnerhjelm (1870) och 2,705 nummer efter prosten A. Sandberg (omkr. 1880). Bokbeståndet uppskattas nu till ca. 45,000 volymer, därav ca. 260 handskrifter. Bland de sistnämnda märkas en pergamentscodex av Birgittas uppenbarelser, ursprungligen tillhörig Vadstena klosterbibliotek, samt tvenne volymer innehållande för Danmarks äldre historia viktiga avskrifter, till större delen utförda av den danske historiografen och boksamlaren Stephanus Joh. Stephanius. I. C o 11ijn: Stifts- och läroverksbiblioteket i Kalmar (Storskolan i Kalmar, I, 1923, S. 169—182); Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek, 1924, S. 294—305. H. Sdr. Kalveskind er et stærkt og smidigt Skind, der i vid Udstrækning bruges til Bogbind. Det har en særdeles fin, men ogsaa noget sart