Kalveskind — Kanonbillede 483 Narv; karakteristisk for dette Skind er dets fuldstændig glatte Overflade. Kalveskind er en af de Skindsorter, der egner sig bedst til → Ruskind. O.. Kamébind. Se Appolon Medaillonbind. Kammarmor, énsidigt farvet Papir, der anvendes som Overtræks- og Forsatspapir. Det fremstilles ved → Marmorering i Bakke. Naar Farverne er slaaet op, trækker man en Kam, besat med Naale, som er anbragt i en bestemt indbyrdes Afstand, igennem Farvemønsteret; der danner sig da nye Mønstre, hvis Udseende afhænger af Kammens Form, og den Maade hvorpaa man bevæger den. De bedst kendte Kammarmormønstre er Buketmarmor, Fjedermarmor og Paafuglemarmor. Saadanne Mønstre brugtes ogsaa tidligere til Farvning af Bogsnit. Se ogsaa under Klistermarmor. O.J. Kanajärvi, Emanuel (1801—68), finsk boksamlare. K. var en av de märkliga bondebibliofiler, som äro välkända i Finlands bokhistoria, och av vilka Matti → Pohto var den främste. Vid sidan av sitt jordbruk hade K., som på egen hand lärt sig läsa och skriva, skapat sig ett stort intresse för böcker och läsning. Inspirerad av Matti Pohto, med vilken han stod i livlig kontakt, samlade K. ett för en man i hans villkor högst betydande bibliotek, där man återfann en mängd då och nu ytterst sällsynta finska tryck av Agricola, Sorolainen o.a. Efter K:s död förblevo böckerna på hans hemgård Kalvola i Tavastland, varifrån ca. 650 band år 1908 inköptes till historisk-filologiska inrättningen vid Helsingfors universitet. A.H. Virkkunnen: Matti Pohto, 1924 (på finska). Kancelliskrift. Som Mellemformer mellem den nygotiske Bogskrift, den strenge → Frakturskrift, og → Kursivskriften udformedes i tyske Skriveskoler en Række Skrifttyper under Betegnelsen Kancelliskrift og Kancellifraktur. Mens den første var en let stiliseret Kursivskrift, som atter havde forskellige Variationer, betegner Kancellifrakturen de forskellige Afskygninger af Frakturskriften, som i Kancellierne af dekorative Grunde anvendtes i Overskrifter i første Linie af Dokumenter o. s. v. Ogsaa i Norden var disse Skrifttyper meget anvendte i 16., 17. og 18. Aarhundrede. Kancelli er ogsaa Navnet paa en Bogtrykskrift, der fremkom som en Variant af Frakturen og som i det 16. og 17. Aarhundrede ofte anvendtes i dekorativt Øjemed til 31* Initialer og Titler i Bøger, der iøvrigt var sat med Fraktur. E. K. Kankel, Johan (1614—87), svensk boktryckare, stilgjutare och träsnittare. K. var född i Pommern och hade tjänst i Danzig som klockare och skollärare. Han synes också ha sysslat något med boktryckeri. Är 1664 flyttade han till Stockholm och kallades 1666 till Visingsö för att förestå riksdrosten Per Brahe den yngres där anlagda tryckeri. Under åren 1667—85 tryckte K. där ett femtiotal större och mindre skrifter. + Visingsborgstryckeriets alster ha alltid tilldragit sig svenska boksamlares store intresse och äro, ehuro icke påfallande sällsynta, högt skattade på den antikvariska bokmarknaden. — Sedan Visingsborgs grevskap genom reduktionen indragits till kronan, nedlade K. sin tryckeriverksamhet, och tryckeriet såldes till boktryckaren Petter Hultman, som 1688 anlade Jönköpings första tryckeri. Det gamla och till stor del förslitna tryckeriet kompletterades av Hultman med nya, från Tyskland inköpta stilförråd. G. E. Klemming 8 J. G. Nordin: Svensk boktryckeri-historia 1483—1883, 1883; G. Carlquist: Visingsborgstryckaren Johan Kankels kalenderanteckningar (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, IX, 1922); O. Günther: Johann Kankel, ein Danziger Glöckner und Schwedischer Buchdrucker (Zeitschrift des Westpreussischen Geschichtsverein. LXIV, 1923). B. ÅA. Kannila (t.o.m. 1938 Cannelin), Helle (född 1896), finsk biblioteksdirektor. K. var sekreterare i Finlands biblioteksförening 1919 —21 och blev sistnämnda år direktor för statens biblioteksbyrå i Helsingfors. På denna post har hon lett uppbyggandet av den finska folkbiblioteksrörelsen, och hon har större förtjänster än någon annan i den stora utveckling, som det finska biblioteksväsendet genomgått under självständighetstiden. K. är även en ledande gestalt inom den finska kvinnorörelsen. Hon har av trycket utgivit en handledning i biblioteksskötsel »Kirjastonhoidon opas« (3. uppl. 1941) och är biblioteksredaktör för tidskriften »Kansanvalistus ja Kirjastolehti« (Folkupplysning och Biblioteksbladet) sedan 1922. K.-E. H. Kanonbillede. En fremtrædende Plads i den katolske Messe indtages af den saakaldte Kanon (canon missæ), den Del af Messen, der er knyttet til Messeofferets Indvielse. I de trykte → Missaler fra Bogtrykkerkunstens ældste Tid fulgte man som Regel den i de middelalderlige Haandskrifter almindelige Skik foran Kanonafsnittet at anbringe et Billede, der som Regel fremstillede Korsfæstelses-