502 Kildal — Kindal drog derpå til U.S.A. i 1905. Fikk graden Bachelor of Library Science ved New York State University 1907, praktiserte bl.a. ved Library of Congress og underviste ved amerikanske bibliotekkurser. Utga annoterte lister over skandinavisk litteratur. I 1910 ble han ansatt som sjef ved Bergens offentlige bibliotek, som han reorganiserte etter amerikansk mønster. Ny bygning for biblioteket ble reist i i 1917. I 1933 utnevntes K. til bibliotekkonsulent ved Kirkedepartementets bibliotekkontor, (fra 1935 med titelen byråsjef). Han omorganiserte kontoret som fikk navnet Kontoret for folkeopplysningsarbeid, og arbeidsområdet ble utvidet. Han hadde alltid gått inn for opplysningsvirksomhet på bredt grunnlag, således hadde han i sin bibliotekartid i Bergen i 1911 sammen med daværende lektor Herman Ruge startet »Den billige folkeundervisning«. K. har lagt for dagen en stor organisatorisk evne, således fikk han gjennomført bibliotekloven av 1935 og den reviderte biblioteklov av 1947, folke- og skoleboksamlinger er vokset frem, sentralbiblioteker er organisert, folkeakademiene har fått liv etter at det lyktes ham å få statsbevilling ført opp igjen, opplysningsråd er oppnevnt rundt i kommunene for å støtte studie- og opplysningsarbeidet. Da han overtok Bibliotekkontoret, grunnla han tidsskriftet »Bok og bibliotek« (som en fortsettelse av »For Folkeoplysning«). K. har vært en drivende kraft i organisasjonsarbeidet. I 1912 trakk han opp linjene for en norsk bibliotekforening (stiftet i 1913), og han har innehatt formannsstillingen i denne 1914—16 og 1929 —33. Han har vært styrer av Statens bibliotekskole fra starten i 1940, og har ellers innehatt en mengde tillitsverv. Han har vært medarbeider i en rekke publikasjoner skrevet bøker og levert et stort antall artikler til aviser og tidsskrifter om bibliotekspørsmål, opplysningsarbeid, litteratur o.s.v. Norsk bibliotekforening. Jubileumsskrift, 1938. R. B. D. Kileskrift, Betegnelse for en Skrift bestaaende af kileformede Tegn, som i Oldtiden brugtes i store Dele af Forasien. Den er først opstaaet i Mesopotamien hos Sumererne, fra hvem den blev overtaget af Semiterne (Babylonier, Assyrer). Skriften var i sin Oprindelse en Billedskrift, men blev tidlig delvis en Stavelsesskrift. I den elamiske Skrift blev den en næsten ren fonetisk Stavelsesskrift. Den persiske Konge Darius I Hystaspis (531—485) indførte en ny Skrift, der var delvis Stavelsesskrift og delvis Bogstavskrift til Gengivelse af det persiske Sprog. Indskrifterne fra Darius og hans Efterkommere er oftere tresprogede med alle tre Former af Kileskrift: Persisk, Elamisk og ny-Babylonisk. Mens Skriften oprindelig blev indridset i Sten, Træ eller Ben, blev den senere med en Griffel indtrykket i Ler, som derefter blev brændt. Tegnene fik derved den kileformede Karakter. B. Meissner: Die Keilschrift, 1922. E. K. Kilpi, Volter Adalbert (1874—1939), finsk biblioteksman och författare. Var under åren 1898—1918 verksam som amanuens, senare som äldre assistent vid universitetsbiblioteket i Helsingfors och innehade därjämte bibliotekarieposter vid Studentkårens bibliotek (1906—11) och Helsingfors stadsbibliotek (1912—18). K. överflyttade år 1919 till Abo, där han efter tjänstgöring som bibliotekarie vid stadsbiblioteket år 1921 blev överbibliotekarie vid det vid samma tidpunkt grundade Turun yliopiston kirjasto (Abo universitetsbibliotek). K. var framför allt en framstående organisatör med öppen blick såväl för de stora linjerna i den allmänna bibliotekspolitiken som det dagliga arbetets praktiska detaljer. Dessa egenskaper kommo speciellt till synes vid grundläggandet och utvecklingen av Turun yliopiston kirjasto, där han i till det yttre svåra förhållanden genom noggranna arbetsinstruktioner och eget eggande exempel inom få år lyckades skapa ett respektingivande forskarbibliotek. K. utgav även den viktiga bibliografien »Suomenkielisen kirjallisuuden varhaispainokset vuoten 1642 (Den finskspråkiga litteraturens förstlingstryck till år 1642) (Turun historiallisen yhdistyksen julkaisuja, I, 1924). Som författare innehar K. en framskjuten ställning både genom sina romaner och sina kulturfilosofiska arbeten. T. M. Kindal, svensk bokhandlarefamilj. Magnus K. (1836—1919) anställdes i N. J. → Gumperts bokhandel 1868 och blev delägare samma år. Ar 1872 blev K. ensam ägare av firman, som han upparbetade till en av landets främsta. Han var även förläggare av framför allt undervisningsmaterial samt grundade en betydande pappershandel och innnehade tillika kontorsboksfabrik, litografisk anstalt och boktryckeri. Hans son, Carl K. (1873—1936), anställdes efter studentexamen i affären, blev delägare 1898 och från 1919 ensam ägare av firman. Är 1937 ombildades firman till aktiebolag med Magnus K:s sonson, Carl-Erik K. (född 1902), som verkställande direktör. B. A.