Kirkebiblioteker 505 sextiotal volymer. År 1681 överfördes de flesta böcker (59 volymer), som domkyrkan då ägde, till akademiens bibliotek. Man vet, att åtminstone vid mitten av 1600-talet domkyrkan hade sålt medeltida pergamentband som makulatur till bokbindarna. Församlingarna på landsbygden hade redan på 1400-talet skaffat sig liturgiska handböcker: Loimaa kyrka betalade år 1439 för en mässbok 80 mark, Kalliala år 1487 för ett breviarium 15 mark. Kangasala kyrka ägde på 1550-talet 15 böcker (4 missalen, 1 graduale, 1 antiphonarium, 2 manualen, några kyrkorättsliga verk och Agricolas arbeten). Andra församlingars bokbestånd torde ha varit av liknande innehåll. På 1600- och 1700-talen påbjödo domkapitlen, att vissa arbeten skulle förvärvas, och till kyrkobiblioteken anskaffades även juridiska, ekonomiska och medicinska böcker. Från kyrkornas boksamlingar kunde man låna böcker, och denna lånerörelse upphörde först efter uppkomsten av folkbibliotek. Trots krig och eldsvådor finnas i många kyrkoarkiv ännu böcker från 1500- och 1600-talen. A. Malin [iemi]: Satakuntalaisia asiakirjoja 1500-ja 1600-luvuilta (Dokument från Satakunta från 1500- och 1600-talen) (Satakunta, VI, 1926); H. Nohrström: Borgå gymnasiebibliotek, 1927; H. Gr ön roos: Kirkonkirjastot ja niiden tehtävät Ruotsi-Suomessa (Kyrkobibliotek och deras uppgifter i Finland under svenska tiden) (Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift, XXXIII— XXXIV, 1946); O. D. Schalin: Kulthistoriska studier till belysande av reformationens genomförande i Finland, I, 1946. J. V. Norge. Ved testamentariske gaver og på annet vis oppstod små eller store boksamlinger i kirkene, utenom de håndbøker som hørte altrene til. Stundom er det tale om utlån. Det skjelnes mellom bøker i geistlighetens personlige eie og kirkebibliotekene. Størst var disse ved domkapitlene. Et register fra Nidaros ca. 1550 omfatter 87 bøker, nesten alle fra før reformasjonen, og viser et vektig humanistisk innslag. Bergens domkapitel hadde et stort bibliotek med viktige historiske kildeskrift og dessuten biskop Arnes (1304—14) bibliotek. Noen av disse bøker er gjenfunnet. Det er også eksempler på bibliotek i landskirker (Voss, Trondenes, Sem, Hassel, Hjørundfjord, Flesberg). En liten kirke som Ylmeim i Sogn hadde en samling på 21 bind i 1321. Flott utstyr hadde Mariakirkens (Oslo) 10—12 bøker, beslått med sølv eller forgylt og besatt med edelsteiner og perler. Middelalderlitteraturen ble redusert ved brand eller brukt til innbinding, og bare små rester er gjenfunnet. Etter reformasjonen ble det påbudt at kirkene skulle ha bibel, alterbøker og andre håndbøker, samt Luthers og senere Brochmands postiller til bruk ved messefall. Men det er også eksempler på at nye store boksamlinger oppstod, således har Mariakirken i Bergen 7—800 bind vesentlig fra 17. og 18. århundre, nå i Bergens offentlige bibliotek. C. C. A. Lange: De norske Klostres Historie i Middelalderen, 2. Udg. 1856; O. A. Johnsen: Norske geistliges og kirkelige institutioners bogsamlinger i den senere middelalder (Afhandlinger viede Sophus Bugges minde, 1908). K. V. Sverige. Under medeltiden voro de kyrkliga boksamlingar, som förtjäna namnet bibliotek, främst knutna till domkyrkorna. Beträffande Sveriges äldsta stift, Skara, föreligger i Västgötalagens biskopslängd en uppgift om, att biskop Bengt den gode i slutet av 1100-talet föranstaltade om en boksamling i domkyrkan. Den största donationen till kyrkans bibliotek under medeltiden gjordes av → Bero de Ludosia, varigenom boksamlingen omkring år 1470 tillfördes 138 volymer. Av denna bokgåva finnas fortfarande rester bevarade i Skara stiftsbibliotek. Från reformationsårhundradet finnes blott en notis från år 1583 om domkyrkobiblioteket, vari upplyses, att det då innehöll endast 12 arbeten. Först i början av 1700-talet började volymantalet stiga. Ar 1704 inköptes sålunda 48 arbeten genom biskop Swedbergs försorg. Domkyrkans och gymnasiets bibliotek förenades år 1746. — Det mest betydande av ` domkyrkobiblioteken torde ha varit Linköpings. Urkunderna omtala ett stort antal donationer till detta alltifrån 1200-talets slut. Den äldsta kända gåvan är från 1287, då hertig Bengt Birgersson testamenterade några böcker. Kaniken Haquinus skänkte 1291 sina juridiska böcker till domkyrkan, och en annan kanik med samma namn donerade 1295 några dekretalsamlingar. Det mesta av det genom donationer allt rikare biblioteket förstördes vid eldsvådor på 1500-talet. — Av domkyrkobiblioteket i Uppsala finnes åtskilligt bevarat, mest inkunabler och tryck från tidigt 1500-tal, medan handskriftsförrådet synes ha gått förlorat. Detta torde dock ha varit ganska betydande att döma av de donationer, varom notiser förekomma i urkunderna. Den första kända donationen gjordes av domprosten Bero, som i testamente 1278 bestämde, att domkyrkan efter hans död skulle få några böcker. Även under 1500-talet synes accessionen ha varit betydande. På 1570-talet fick jesuitmissionen i Stockholm tillstånd att för sitt behov uttaga böcker ur domkyrkobiblio-