Klassifikation — Kleberg 511 handel har icke uppnåtts. De ledande bokförlagen ha överenskommit om en egen gemensam klassindelning för sina inventariekataloger, och den följdes även i den åren 1940 —46 utgivna systematiska förteckningen över nyutkomna böcker. E. J. Ellilä har i sin år 1947 utgivna generalkatalog över finskspråkiga böcker tillgängliga i bokhandeln »Suomen kirjakaupan luettelo« använt bibliotekens decimalklassifikation. Den av S. Pakarinen utgivna flerårskatalogen »Suomalainen kirjallisuus« har sedan gammalt ett eget system. Norge. Folkebibliotekene bruker Dewey's desimalsystem med Cutters forfattermerker. Klassifiseringen foretas for boksamlingene på landsbygden av Kirkedepartementets Bibliotek-kontor. Dewey brukes også delvis i fagbibliotekene, men de største av disse, blant dem Norges tekniske høgskoles bibliotek i Trondheim, Utenriksdepartementets og Nobelinstitutets biblioteker i Oslo, bruker Bruxelles-systemet. »Norsk bokfortegnelse« og »Norsk tidsskrift-indeks« bygger på et, riktignok sterkt forenklet Dewey-system. Universitetsbibliotekets bokmasse deltes 1828 i 12 klasser etter J. S. Ersch: »Handbuch der deutschen Literatur« (1812—14). 1883 skiltes den norske litteratur ut som egen avdeling (NA) med dels bevegelig alfabetisk, dels fast oppstilling. Emneordskatalog for NA er under arbeide samtidig som nyere norsk litteratur tas med i de nedenfor nevnte systematiske kataloger i den utstrekning det anses nødvendig. Den utenlandske bokbestand er fra 1889 delt i 18, senere 21 hovedklasser betegnet med bokstaverne A—U. Disse ble igjen delt i fortløpende nummererte seksjoner med alfabetisk oppstilling av bøkene innen hver seksjon. En unntagelse danner klassene F (naturvitenskap) og H (filologi) med gjennomført systematisk oppstilling på hyllen og individuell signering av bøkene. For disse to klasser finnes systematiske protokoller som fra 1932 er fortsatt på normalkort. Også for 10 av de øvrige klasser har en nå systematiske kataloger, mens en for restens vedkommende er henvist til de såkalte »fagkataloger« som følger inndelingen på hyllen og som bare omfatter litteraturen etter 1920. I de ferdig systematiserte klasser er en oftest gått over til fast oppstilling på hyllen. Klassifikasjonssystemet er Universitetsbibliotekets eget. Forbilledet var opprinnelig delvis Halle-systemet, for den senere utformning har bl. a. systemet i Library of Congress spilt en viss rolle. Det arbeides for tiden på et generalemneregister. Bergens museums bibliotek har fra 1914 en inndeling av bokmassen i 31 hovedklasser som minner om Universitetsbibliotekets system. Både der og ved det Kgl. norske videnskabers selskabs bibliotek i Trondheim vil sannsynligvis et klassifikasjonsmessig samarbeide med Universitetsbiblioteket finne sted. A. Arnesen: Klassifikasjon efter Melvil Deweys system, 1920; H. Lund & H. L. Tveterås: Klassifikasjon til systematisk katalog, 1943. B. B. Sverige. De vetenskapliga biblioteken använda skiftande klassifikationssystem, varvid signaturen utgöres av avdelningens namn i förkortad form. För Kungl. biblioteket samt Lunds universitetsbibliotek föreligga signaturförteckningar i tryck (utg. 1885 och 1919, resp. 1913). Inom folkbiblioteken användes ett klassifikationssystem, som ursprungligen utarbetades av en av Sveriges allmänna biblioteksförening tillsatt kommitté, som utgavs i tryck år 1921. Systemet ansluter sig nära till det system, som användes i Sveriges offentliga biblioteks accessionskatalog. Det begagnar sig av bokstavsignering och omfattar 22 huvudavdelningar, signerade med bokstäverna A—V. Huvudavdelningarnas ordning följer hävdvunnen praxis, som ursprungligen har ett visst sammanhang med universitetens organisation. Varje huvudavdelning är uppdelad i underavdelningar, varvid till huvudavdelningens signatur fogas en eller flera bokstäver. För att undvika långa signaturer använder sig systemet i många fall av samordning i stället för underordning. Vidare förekommer som regel »utbrytning« av viktigare avdelningar i stället för en uttömmande uppdelning av avdelningen i underavdelningar. Systemet användes numera allt oftare i bibliografier, bl.a. i »Årskatalog för svenska bokhandeln« samt i »Svensk bokkatalog«. De tekniska högskolornas bibliotek använda kongressbibliotekets i Washington klassifikationssystem (LC-systemet). Inom industri- och företagsbibliotek användes företrädesvis + Decimalsystemet (svensk förkortad upplaga 1946). B. H. Kleberg, Tönnes (född 1904), svensk biblioteksman. Fil. doktor 1934. Amanuens vid Göteborgs stadsbibliotek 1928, andre bibliotekarie där 1935 och förste bibliotekarie 1943. K. utnämndes till förste bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek 1945 och blev överbibliotekarie därstädes 1946. Han är Svenska bibliotekariesamfundets ordförande sedan 1946. K. har förutom arbeten i latinsk filologi