Klosterbiblioteker 517 IV, 1912); V. Madsen: Katalog over det kgl. Biblioteks Inkunabler, I (Indledningen), 1935; L. Nielsen: Danmarks middelalderlige Haandskrifter, 1937. P. B. Island. Oplysningerne om de islandske Klostres Bogbestand er sparsomme. Summariske Angivelser i Inventarielister viser dog, at Klostrene har ejet et efter Forholdene ret anseligt Antal Bøger (indtil 100—150 Bind), men om Bøgernes Art er Angivelserne som Regel ufuldstændige. Foruden de sædvanlige Bøger til liturgisk Brug anføres forskellige teologiske og opbyggelige Værker paa Latin, men desuden et betydeligt Antal islandske Haandskrifter, indeholdende saavel opbyggelig som profan Litteratur. Ved Reformationen blev Klostrene nedlagt og deres Bogsamlinger spredt for alle Vinde; en stor Del af dem er formodentlig gaaet til Grunde. E. Olmer: Boksamlingar på Island 1179—1490 (Göteborg högskolas årsskrift, VII, 1902). J. B. Finland. Om medeltida klosterbibliotek i Finland finnas blott få uppgifter. Några rester av de böcker, som ägts av Sankt Olofs dominikanerkloster i Abo, grundlagt 1249, finnas i Helsingfors universitetsbiblioteks fragmentsamling (även Cod. Ups. C 421). De böcker, som franciskanerklostren i Viborg och Raumo ha ägt, förstördes troligtvis helt och hållet under »fogdevandalismens« tid. Mera veta vi om det bibliotek, som ägdes av det år 1438 grundlagda birgittinerklostret i Nådendal. Vadstena och Nådendal hade livliga litterära förbindelser. År 1442 överlämnade Vadstena kloster som gåva flera legender och andaktsböcker, och år 1448 fick Nådendal dels till skänks dels genom köp böcker till ett värde av 17 nobel. Av stor betydelse för biblioteket var Jöns Buddes verksamhet som översättare. Klostret hade ett särskilt »liberihus«, som omnämnes ännu vid de reparationer, som utfördes på 1570- och 1580-talen, men boksamlingen skingrades under reformationstiden, och endast några få rester finnas ännu kvar i Nådendals forna klosterkyrka. Några av böckerna, bland dem klosterreglerna, användes som pärmar till skatteböcker. »Jöns Buddes bok« överlämnades år 1758 av Abo domkyrka till Antikvitetskollegiet i Stockholm (numera Cod. Holm. A 58), och år 1671 hade Elias Brenner överfört »Nådendals klosterbok« (numera Cod. Holm. A 49) från Abo till Stockholm. En codex innehållande Buddes skrifter »Liber spiritualis gratiae Sanctae Mechtildis« och »Viridarium celeste« bevarades i Abo akademis bibliotek och förintades vid Abo brand 1827. — Valamo grekiskt-katolska kloster, enligt traditionen grundlagt redan på 900-talet, äger ett stort och värdefullt bibliotek (ca. 30,000 volymer, däribland ca. 600 handskrifter, de äldsta från 1400-talet), som till övervägande del sammanbragts under 1800-talet. Fr. o.m. 1940 är klostret flyttat till Heinävesi socken i Kuopio län. S.G. Elm gren: Fornskrifter (Historiallinen arkisto, II, 1868); K. G. Leinberg: De finska klostrens historia, 1890; V. Gödel: Sveriges medeltidslitteratur, 1916; A. Maliniemi: Opillinen ja kirjallinen kulttuuri keskiaikana (Undervisning och litteratur under medeltiden) (Suomen kulttuurihistoria, I, 1933); M. Widnäs: Valamo klosterbibliotek (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXVII, 1940). J. vV. Norge. I de norske klostre ble det utfoldet en betydelig litterær virksomhet, men den bestod mest i avskriving. Flere dyktige avskriveres navn er kjent. Birgittinerne i Munkeliv fremheves som særlig flittige. Selvstendige litterære arbeider var var sjeldnere, men også i denne henseende spilte klosterfolk en fremtredende rolle, fra Theodoricus i 12. århundre til Johannes fra Nidaros i 15. århundre. Eldre undersøkelser (nyere mangler) har vist spor etter bibliotekene i 8 klostre (Tautra, Elgeseter, Munkeliv, Lyse, Nonneseter i Bergen, Utstein, Hovedøy og Dominikanerkl. i Oslo) i det nåværende Norge. Til dette kommer Konghelle hvor det fra 1485 kjennes titler på 21 bøker. I Tautra var det 1531—32 en samling på »70 gamble bøger vp vti ein ram«. Elgeseter eiet engang Moralia Gregorii in Jobum (nu i Thotts samling) og Hovedøy hadde på reformasjonstiden en historie om klostrets formentlige stifter, den hellige Edmund. Det er funnet fragmenter av klosterforskrifter, og fra Lyse kloster stammer bruddstykker av en klosterhistorie. Ellers hadde bibliotekene det vanlige innhold av kirkelige skrift, missaler, breviarier, legendarier, bibeldeler, lovbøker, kirkefedre etc. foruten brevbøker, jordbøker og ártidebøker. C. C. A. Lange: De norske Klostres Historie i Middelalderen, 2. Udg., 1856; O. A. Johnsen: Norske geistliges og kirkelige institutioners bogsamlinger i den senere middelalder (Afhandlinger viede Sophus Bugges minde, 1908). K. V. Sverige. De största boksamlingarna i Sverige under medeltiden tillhörde klostren. Deras bokskatter gingo dock till större delen förlorade vid och efter reformationen i dess nit att utplåna allt, som hade med katolska kyrkan att skaffa. Endast ett klosterbibliotek, Vadstenas, undgick i väsentliga delar förödelsen. Detta bibliotek torde ha varit det förnämsta i Norden. Man har uppskattat dess storlek till 1400 à 1500 volymer. Särskilt under 1400-talet