518 Klosterbiblioteker — Klostertrykkerier tillväxte detta bibliotek kraftigt. Inte blott genom den avskrivarverksamhet, som bedrevs inom klostret, utan också genom donationer och inköp ökades boksamlingen. Representanter från Vadstena kloster gjorde under sina färder ute i Europa inköp för dess biblioteks räkning i Tyskland, Italien, Frankrike och Schweiz. Flera handskrifter härstammade från Syon i England, vilket en Vadstenabroder grundlagt. Genom donationer fick klostret flera handskrifter, som skrivits i Prag, vid vars 1348 grundade universitet åtskilliga nordiska studenter studerat. — Bortåt 450 handskrifter, som en gång tillhört Vadstena kloster, finnas bevarade, huvudsakligen i Uppsala Universitetsbibliotek och i Kungl. Biblioteket i Stockholm. De flesta av de latinska codices, däribland den för Sveriges medeltida historia så viktiga klosterdagboken »Diarium Vatzstenense«, finnas i Uppsalabiblioteket, under det att de förnämsta svenska handskrifterna hamnat i Kungl. Biblioteket. — Även en del tryckta böcker, som tillhört klostret, finns ännu i behåll. Bland inkunablerna märkas många av mycket tidigt datum, däribland fragment av de äldsta Mainztrycken. — Inom klostret förfärdigades också band till bokskatterna. En ej sällan förekommande bandtyp är ett enkelt pergamentomslag, men med en rygg av en trä- eller hornskiva, ofta försedd med utskärningar i form av ett gotiskt fönster och med överspunna bind. Den äldste kände bokbindaren är Petrus Johannis Stekare (död 1405). — Efter reformationen förde Vadstena kloster en tynande tillvaro. Böcker och handskrifter fördes tid efter annan därifrån, de senare ofta för att användas vid inbindning av fogderäkenskaper. Är 1595 upplöstes klostret definitivt. Resterna av biblioteket fördes 1619 till Stockholm. De latinska handskrifterna kommo med Gustaf II Adolfs donation av år 1620 till Uppsala universitet. Gråmunkeklostret i Stockholm ägde ett betydande bibliotek. Dess gardian Kanutus Johannis (död 1496) lade sig på många sätt vinn om bibliotekets förökande och vård. Klostret upplöstes 1527, men biblioteket fick i många år stå kvar på sin gamla plats. Under Johan III:s tid var hans katolska högskola förlagd hit, och det gamla klosterbiblioteket tillfördes ganska mycken nyare litteratur. Då jesuiterna 1580 måste lämna Sverige, medtogo de förmodligen det mesta av den moderna litteraturen. Resterna kommo senare till Uppsala med Gustaf II Adolfs donation. Till nu- tiden ha bevarats 25 handskrifter och 5 inkunabler. Några rester, handskrifter och inkunabler, återstå av det bibliotek, som en gång stått i Svartbrödraklostret i Stockholm och som av bevarade anteckningar att döma varit av tämligen stort omfång. Vid klostrets brand år 1407 förstördes boksamlingen, men tack vare donationer nådde den sedermera en viss betydenhet. Från övriga kloster i Sverige, såsom de i Sigtuna, Strängnäs, Västerås, Linköping, Växjö och Mariefred finnas vittnesbörd om, att de ägt större eller mindre boksamlingar. Föga återstår nu av dem. I Uppsala Universitetsbibliotek bevaras dock 17 handskrifter, som tillhört dominikanerklostret i Sigtuna. Det yngsta svenska klostret, det på 1490-talet vid Gripsholm av kartusianerna grundade Mariefred, fick mottaga flera betydande bokdonationer, varav rester nu finnas spridda i olika bibliotek i Norden. C. M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2. uppl., II, 1904, s. 3—12; V. Gödel: Sveriges medeltidslitteratur. Proveniens, 1916; O. W alde: De svenska bibliotekens historia (S. D ah1s Bibliotekshandbok, II, 1931). H. Sdr. Klostertrykkerier. De middelalderlige Klostres → Scriptorier var et af de vigtigste Produktionssteder for Haandskrifter, og det faldt godt i Traad hermed, at mange Klostre, da Bogtrykkerkunsten var en Realitet, og Efterspørgslen efter Haandskrifter var dalende, lod indrette egne Trykkerier eller gav Husly og Arbejde til mange »vandrende« Bogtrykkere, som i Bogtrykkerkunstens ældste Tid udbredte det nye Haandværk over Europa; Klostrene kom saaledes til at spille en betydningsfuld Rolle for Bogtrykkerkunstens Udvikling. I Tyskland fik Benediktinerklostret St. Ulrich und Afra i Augsburg sit eget Trykkeri i 1472, senere oprettedes Trykkerier i Klostre i Nürnberg, Zinna o.a. Steder. Den munkelignende Orden »Fratres vitae communis« lagde særlig Vægt paa Bogtrykkerkunsten og installerede Trykkerier i sine Klostre i bl. a. Bruxelles, Louvain, Gouda og Marienthal i Rheingau, og særlig Betydning for de nordiske Lande fik det Trykkeri, Ordenen o. 1475 indrettede i St. Michaelisklostret i Rostock. Efter al Sandsynlighed fik Joh. Snell her sin Uddannelse, inden han 1480 drog til Lübeck, hvorfra han kom til Odense, og i Klostret tryktes flere Bøger i det danske Sprog, saaledes bl.a. Poul Helgesens Svar til Hans Mikkelsen (1527), Luther: »Christelig Under-