Kogebøger — Koldstereotypi 529 den første norske kokebok, Før Hammers tid var det bare utgitt avhandlinger om enkelte grener av kokekunsten. I 1831 utga Maren Elisabeth Bang sin »Huusholdningsbog«, (7. opl. 1864) samt senere flere skrifter om husholdning. H. Allum og H. Hansons »Den norske Huusmoder« (1833), er et pussig bidrag, forfattet på vers. I 1845 kom Hanna Winsnes (1789—1872) med sin bekjente »Lærebok i de forskjellige Grene af Huusholdningen«, (13. utg. 1921). Av andre kokebøker i 19. århundre må nevnes P. Chr. Asbjørnsens (1864; 2. udg. 1865) og Marie Bloms (1888; 7. opl. 1911). Vårt århundres mest utbredte kokebok er Henriette Schønberg Erkens (1914; 18. utg. 1947). Ved siden av denne har vi Mathilde Schønbergs (1914; 9. opl. 1946), Ester Mejdells (1926) og Statens lærerinneskole i husstells kokebok (1935; 5. opl. 1947) samt Sarah Dekkes (1938; 4. utg. 1947) m.fl. H. W. Nissen: Norsk kokebokslitteratur før H. Winsnes’ tid (Tidsskrift for det norske landbruk, 1929). H. A. Sverige. Den första svenska kokboken trycktes i Stockholm 1650 med titel »Een lijten kockebook,hwarutinnan beskrijfwes, huruledes man allehanda spijs wäl koka och tilrätta kan«. Ar 1664 utgav köksmästaren Romble Salé, anställd hos riksrådet friherre Gustaf Soop, en ny kokbok för en kräsnare publik: »Then frantzöske kocken och pasteybakaren«, som utkom i en tillökad upplaga 1684. Landets mest kända kokbok har blivit Cajsa Wargs »Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber« (1755, många gånger omtryckt). Från 1800-talets senare hälft märkes Stockholmsläkaren C. E. Hagdahls »Kokkonsten såsom vetenskap och konst« (1879, ny omarbetad uppl. 1891). Under innevarande århundrade ha kokböcker som »Iduns kokbok«, »Hemmets kokbok« och framför allt »Stora kokboken«, som utkom 1940 och som 1946 tryckts i 150,000 exemplar, blivit mycket populära. Cajsa Warg och hennes kokbok. Cajsa Wargs kokbok utgiven i urval med en kulturhistorisk inledning av Margit Palmær, 1946. B. A. Koht, H alvdan (født 1873), norsk bibliograf. Historiker og politiker. Var etter embetseksamen 1896 og igjen 1899—1900 ansatt ved Universitetsbiblioteket, der han etter J. B. Halvorsens død i 1900 påtok seg å fullføre hans »Norsk Forfatter-Lexikon«, som da var nådd fram til bind 5 (Thaulow). Han gjennomførte dette med en mønstergyldig nøyaktighet og fullstendighet; 1908 forelå verket avsluttet. Særlig vil hans store artikel om Henrik Werge- 34. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. I land alltid være et uundværlig hjelpemiddel for forskningen. K. ble dr. philos. 1908 og var 1910—35 professor i historie ved universitetet i Oslo, 1935—41 utenriksminister. C. U.N. Koivu, Ru do1f (1890—1946), finsk sagoillustratör. Född i St. Petersburg av finska föräldrar begynte K. efter studier i Helsingfors, Paris och London att som den förste i Finland helt ägna sig åt illustrering av sago- och barnböcker. Han ägde en outsinlig fantasi, en till virtuositet gränsande säker teknik och en livssprudlande färgskala, där han även kunde nå frapperande nyansrika resultat blott med användande av två färger. K:s tidigare arbeten äro teckningar i svart och vitt, men senare övergick han till illustrationer i färg i en dekorativ, av bl.a. Rackham och John Bauer influerad stil, som kom till sin fulla rätt i hans illustrationer till österländska sagor. Bland K:s rika produktion må särskilt framhållas illustrationerna till Topelius’ »Läsning för barn« (1918—24) samt till bröderna Grimms och H. C. Andersens sagor. Sagotecknaren Rudolf Koivu. Utg. av Hertta Tiranen och Raoul Roine, 1947. (Finsk och svensk text). T. M. Kolbazaarbogen, det ældste danske Annalværk, er for største Delen skrevet i Laurentiusklosteret i Lund ca. 1137—50, men overførtes senere til Cistercienserklosteret i Kolbaz i Pommern, hvor Aarbogen blev fortsat til ind i 14. Aarhundrede. Foruden Aarbogen indeholder Haandskriftet et Kalendarium skrevet med den samme Haand, som har skrevet det meste af Aarbogen. Haandskriftet er udsmykket med Initialer og desuden med kunstnerisk værdifulde Pennetegninger. Efter Reformationen kom Haandskriftet til Arkivet i Stralsund og afleveredes senere derfra til Statsarkivet i Berlin, hvor det nu findes (Cod. theol. 149,2°). E. Jørgensen: Annales Danici medii ævi, 1920, S. 39—45; L. Nielsen: Danmarks middelalderlige Haandskrifter, 1937, S. 34—38. E.R. Koldstereotypi. Medens Matricer ved Varmstereotypi tørres paa Formen i Prægepressen, foregaar Tørringen af de fugtede Matricer ved Koldstereotypi efter Prægningen enten paa et Varmebord eller i en Tørretromle. Da Tørretiden ved Varmstereotypi er ca. 10—15 Minutter, betyder Koldstereotypi en relativ stor Besparelse i Tid, idet Prægepressen straks er klar til næste Prægning og ikke vil være optaget, medens Matricen tørrer. H.T. Kollationering, Betegnelse for den, f. Eks. før Køb, Indbinding eller Indlemmelse i et