Krigsbyten — Krock 553 lioteket. Det sista och största bytet under 30-åriga kriget erövrades vid Prag 1648, då bl. a. det + Rosenbergska biblioteket föll i svenska händer. De i Mähren och Böhmen tagna böckerna och handskrifterna införlivades med drottning Kristinas bibliotek, och mycket av det värdefullaste medtogs av henne vid avresan från Sverige. Stora gåvor hade hon dock tidigare utdelat till de svenska gymnasiebiblioteken, och hennes bibliotekarie Isak Vossius erhöll också många värdefulla böcker och handskrifter, som nu finnas i universitetsbiblioteket i Leiden. Karl X Gustavs krig i Polen och Danmark tillförde Sverige stora bokskatter. Vid Warzawas erövring 1655 och till dess svenskarna följande år utrymde staden plundrades systematiskt de kungliga boksamlingarna, och rovet tillföll förutom våra offentliga bibliotek också privata samlare, bl.a. medlemmar av ätterna Bielke, Oxenstierna och Rosenhane. Från jesuitbiblioteken i Posen hemförde riksrådet Clas → Rålamb dyrbara skatter, nu i Uppsala universitetsbibliotek. I svenska offentliga bibliotek finnas en mängd böcker med dansk proveniens. En stor del av dessa ha dock legitimt genom köp kommit till landet såsom Stephanus Johannis + Stephanius och Henrik Rantzaus bibliotek, men kriget 1657—60 medförde också en stor bokplundring. Främst bland plundrarna märkes den ivrige boksamlaren Magnus Gabriel → De la Gardie, och även Karl Gustav Wrangel (→ Skoklosters bibliotek), Schering → Rosenhane och Edmund → Gripenhielm försågo sig rikligen. Under Karl XII:s krig förekommo också en del bokplundringar, vilka huvudsakligen tillföllo enskilda. Så togs större delen av krigsbytet i Heilsberg i Ostpreussen av statssekreteraren Olof Hermelin; genom dennes son kom en del av bytet till Åbo akademi och förstördes i branden 1827. De litterära krigsbytena voro av ofantlig omfattning och förde — som Otto Walde påpekat — Sveriges bibliotekshistoria fram till en betydelsefull plats i den europeiska bokhistorien. Krigsbytets omfång kan icke ens approximativt beräknas, då samlingarna under århundradenas lopp varit utsatta för skingring och stark reducering. En oklok bibliotekspolitik tillät i gångna tider duplettförsäljningar från de offentliga biblioteken, och svår förödelse har vållats av eldsolyckor såsom vid Stockholms slotts brand 1697, Växjö 1740, Karlstad 1752, Kalmar 1800, Abo 1827 och Gävle 1869. O. Walde: Stormaktstidens litterära krigsbyten, I—II, 1916—20; L. Nielsen: Danske Privatbiblioteker gennem Tiderne, I, 1946. B. A. Kristiansands folkebibliotek ble opprettet i 1909 etter en beslutning i bystyret fra 1890. Biblioteket var først i leiede lokaler, men fikk i 1915 en egen vakker og praktisk bygning. Bindantallet er henimot 60,000 og utlånet (1946—47) ca. 135,000 bind. Biblioteket er siden 1938 sentralbibliotek for Vest-Agder og Aust-Agder fylker med et utlån (1946—47) på 11.664 bind. À. K. Kristianstads stadsbibliotek grundades 1861 och blev 1940 centralbibliotek för Kristianstads län. Sedan 1935 disponerar biblioteket en detta år uppförd tillbyggnad till Tekniska skolans södra flygel. Bokbeståndet utgjorde den 1 januari 1947 31,591 band. Utlåningen 1946 uppgick till 81,286 volymer. B. H. Kristina (1626—89), svensk drottning, är även känd som en av de största boksamlarna i 1600-talets Sverige. Hennes bibliotek erhöll sina största tillskott genom i Böhmen och Mähren under 30-åriga kriget erövrade bibliotek, men hon skydde heller inga ansträngningar att genom inköp tillföra sina samlingar de dyrbaraste bok- och manuskriptskatter. Biblioteket tävlade till slut med Europas främsta både till omfång och värde. Enbart handskrifterna uppgingo till över 8000 volymer. Den dyrbaraste bland dessa var → Codex argenteus. Vid sin tronavsägelse och avresa ur landet 1656 medtog K. de största dyrbarheterna, av vilka det mesta efter hennes död hamnade i Vatikanbiblioteket, där de nu förvaras under namn av Bibliotheca Reginae. H. Wieselgren: Drottning Kristinas bibliotek och bibliotekarier, 1901; C. M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2. uppl., I, 1904, S. 9—15; O. W alde: De svenska bibliotekens historia (S. Dahls Bibliotekshandbok, II, 1931, S. 136—137). H. Sdr. Krock, Heinrich (1672—1738), dansk Illustrator og Maler. Foretog i sine yngre Aar flere Studierejser til Udlandet med Støtte af Ulrik Frederik Gyldenløve og — senere — af Frederik IV, hvis Hofmaler han blev i 1706. Inden for dansk Bogkunst er han især kendt for sine Tegninger — i typisk Barokstil — til Titelkobbere til flere Ligprædikener. Han har saaledes udført Forlægget til den smukke Titelkomposition i Christen Worms Ligtale over Ulrik Christian Gyldenløves Hustru (1709). E. D.