10 Larsson — La Vallière ningar och teckningar i de av honom utgivna populära planschverken »De mina« (1895), »Ett hem« (1899), »Larssons« (1902), »Spadarfvet« (1906), »Ät solsidan« (1910) m.fl. L. Nyblom: Carl Larsson som bokillustratör (Nordisk boktryckarekonst, IX, 1908); G. Nordensvan: Carl Larsson, I—II, 1920—21; G. Svensson: Carl Larsson som bokillustratör (Vintergatan, 1941). B. A. Latinsk Skrift. Se Antikva. Laurentsson, Amund (död 1575), svensk boktryckare. Föreståndare för det kungliga tryckeriet i Stockholm 1543—75. L:s namn förekommer första gången 1543 i slutskriften till en upplaga av »Jesus Syrachs bok«, men man kan förmoda att han medverkat vid bibeltryckningen i Uppsala under Richolffs ledning åren 1539—41. Av de mer än ett hundra tryck, som man känner från L:s verksamhetstid, må nämnas nya testamentet i kvarto 1549—50 och ett tiotal separatutgåvor av olika bibelböcker, katekeser, psalmböcker, den svenska mässan, bönböcker och andra uppbyggelseböcker. Av profana böcker utgingo från kungliga tryckeriet under L:s tid bl.a. det äldsta svenska bibeldramat »Tobie comedia« (1551, nya upplagor 1556 och 1561), det första svenska tryck, där antikvastil i större utsträckning använts: H. Mollerus’ »Epithalamion Esardo et Catharinæ« (1559) och den första i Sverige tryckta skriften med övervägande kursivstil: Erasmus Roterodamus’ »De civilitate morum puerilium« (1571). L. tryckte också de första skrifterna på finska språket, de arbeten med vilka Finlands reformator Mikael lade grunden till det finska skriftspråket. Redan 1543 tryckte L. en ABC- bok på finska, och hans sist daterade arbete är också en finsk bok, nämligen den heliga mässan »Se pyhä messu« (1575). I. Collijn: Sveriges bibliografi intill år 1600, II, 1927—31; Densamme: En lagerförteckning från Amund Laurentssons officin från omkring 1563 (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXVI, 1939); B. Ahlén: Amund Laurentsson (Nordisk boktryckarekonst, XLIX, 1948). B. A. Laurin, svensk boktryckare- och bokförläggarefamilj. Gösta L. (1836—79) praktiserade vid tryckerier i Tyskland och England och inträdde 1856 i tryckeri- och förlagsfirman P. A. Norstedt & Söner, där han blev bolagsman 1860. Han var ordförande i Boktryckeri- societeten 1872—79. Sedan den siste med namnet Norstedt, G.E.Norstedt, utträtt ur firman 1869, antog Gösta L. sin broder Albert L. (1842—78) som bolagsman, varvid verksamheten delades mellan bröderna så, att Gösta L. blev teknisk ledare och Albert L. ledare för bokförlaget. Då Albert L. avled 1878, ingick brodern Carl L. (1840—1917) i företaget, och då äldste brodern Gösta L. dog 1879, blev Carl L. ensam ledare av firman P.A. Norstedt & Söner, tills den samma år ombildades till aktiebolag med vice häradshövdingen G.B.A. Holm som verkställande direktör. Carl L. ingick i bolagets styrelse och var dess kassadirektör till 1909. — Gösta L:s son, författaren Carl G. L. (1868—1940) inträdde efter fil. kand.-examen i firman som illustrationsredaktör 1892. Carl G. L:s entusiasm för konstens popularisering, ådagalagd i tal, författarskap och arbete inom det Norstedtska förlaget har haft en mycket stor betydelse för den svenska bokkonsten. Hans broder, Thorsten L. (född 1875) avlade jur. kand.-examen i Uppsala 1900 och anställdes hos P.A.Norstedt & Söner 1904, där han blev suppleantdirektör 1910 och direktör och styrelseledamot 1924. CarlG.Laurin: Minnen, I—IV, 1929—32. Lauringer, Eucharius (ca. 1593—1670), svensk boktryckare. Född och yrkesutbildad i Tyskland antogs L. som föreståndare vid stiftstryckeriet i Västerås 1642 efter P. Wald, som samma år blev akademisk boktryckare i Abo. L., som förestod stiftstryckeriet till 1669, tryckte huvudsakligen teologiska skrifter, bl. a. katekesen 1649, 1653 och 1664. J. Rudbeck: Nya bidrag till Västerås äldre boktryckerihistoria (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, III, 1916). B. A. La Vallière, Louis César de la Baume - le - Blanc, Hertug (1708—80), fransk Bogsamler. Lagde Grunden til sit senere saa pragtfulde Bibliotek ved storstilede Indkøb paa Auktionerne efter Grev Karl Heinrich von → Hoym og en Række andre af Tidens største Bogsamlere, deriblandt ogsaa Edw. → Harleys i London. I L.V.s Bibliotek var især hans Samling af Inkunabler enestaaende, og han skyede intet Offer for at forøge denne, den mest imponerende, der nogensinde har været i privat Eje. Efter hans Død solgtes — i 1784 — ca. 5,600 Bind ved en Auktion, der varede i omtrent et halvt Aar, og indbragte næsten 1⁄2 Million Francs, det største Beløb, der indtil da var indkommet ved et offentligt Bogsalg; Størsteparten købtes af Bibliothèque nationale. Resten af L.V.s Bibliotek, ca. 26,000 Bind, blev solgt en bloc til Markis’en af Paulmy, hvis Bogsamling efter Revolutionen kom til at danne en af grundstammerne i Bibliothèque de l'Arsenal, Paris. E.D.