Litografi 31 att nämnas den år 1850 i Åbo av C. G. Söderstrand grundade litografiska anstalten. En hos denna firma anställd litograf, balten J. Schorning, från år 1853 ägare av företaget, utförde betydelsefulla experiment för att förbättra den maskinella utrustningen och de kemigrafiska reproduktionsmetoderna. Redan under den första tioårsperioden utgåvos en del större litografiska arbeten, även om självfallet enklare brödtryck av blanketter, kartor och noter dominerade produktionen. År 1837 utgavs Finlands första planschalbum »Finska vuer« och följande år utkom »Vuer från Helsingfors«, båda från F.Tengströms stentryckeri, och åren 1840—43 färdigställdes hos G.O. Wasenius den av G. Kajanus utgivna handkolorerade vapenboken. Hos Liewendal trycktes Finlands första sedlar och så vitt man vet kom samtidigt på samma officin de första kromolitografiska tryckalstren. Mera betydande arbeten såsom tryckningen av bildmaterialet till det av Z. Topelius utgivna planschverket »Finland framstäldt i teckningar« (1845) måste dock ske i utlandet. Ett omslag i förhållandena inträffade, då firman F. Polén & C:0 år 1862 anställde tysken Ferdinand +» Tilgmann som litograf. Denne, som blev innehavare av egen firma 1869, var en av sin samtids mest framstående fackmän och höjde litografien, specielt kromolitografien, till en mycket hög nivå i landet, även mätt med internationellt mått. Han anskaffade bl. a. år 1875 den första litografiska tryckpressen i Finland och anlade 1876 en egen, sedermera (år 1920) av staten övertagen sedelpress. I och med honom begynte den finska illustrationskonstens gyllene tid, varom en mängd av praktverk vittna. Som ett fullödigt exempel på den litografiska reproduktionskonstens höga standard vid denna tid kan framom andra nämnas det av G. Sundman under åren 1883 —93 utgivna kromolitografiska praktverket »Finlands fiskar«. Är 1903 funnos i Helsingfors 6 litografiska anstalter, år 1934 cirka 34 i hela landet, bland dem den år 1918 genom sammanslagning av 13 officiner bildade Tilgmannska koncernen. Kirjapainotaito, XXVI, 1934, nr. 12 (Festnummer till litografiens 100-årsjubileum i Finland); H. N ohrs t r ö m: Litografiens banbrytare i Finland (Strövtåg bland böcker, 1935, s. 178—195); C.-R. Gardberg: En Abo- litogaf, Rosen af Abo och ett album (Kulturhistorisk årsbok, 1935). T. M. Norge. Omkring 1820 kom den første litografiske presse til Norge, til firmaet L. → Fehr og Søn i Christiania, som derfor må regnes for det første litografiske officin i Norge og som utga en rekke portretter og landskapsblader. Større betydning fikk en annen Christianialitograf, Hans Thøger Winther som fra midten av 1820-årene sendte ut en lang rekke stentrykk, først og fremst portretter og landskaper, men også bl. a. et kjent prospekt av Christiania med fremstillinger av byens viktigste bygninger, et trykk av grunnloven innrammet av dekorative allegorier, Flintoes og Mauritz Hansens verk »Scener af Reiselivet i Norge«, samt den første norske billedbibel. Forøvrig utga Winther flere illustrerte magasiner og hefter som i første rekke bidro til å holde hans virksomhet igang. Et tredje betydningsfullt officin i denne første tiden tilhørte kaptein Georg C.W.Prahl i Bergen (fra 1827). Blandt hans mest kjente arbeider må nevnes »En Samling af Norges mest eiendommelige Bondedragter« som riktignok har liten kunstnerisk verd, men desto större kulturhistorisk. Hos disse og andre litografer tryktes bl.a. også P.E. Wergmanns »Norsk Prospect-Samling« (1833—36) og »Norge, fremstillet i lithographerede Billeder efter Naturen« I—II (1836—37) samt en rekke store folioblader, vesentlig av norske byer fra samme tid. Det var fremstillinger av norsk natur, uten kunstnerisk interesse, men karakteristiske for den voksende romantiske bevegelse. Det siste gjelder også de litograferte plansjeverker som ble utgitt av Chr. Tønsberg omkring midten av århundret, men som var forarbeidet i utlandet. Stort sett kunne imidlertid ikke litografien hevde seg som reproduksjonsmåte ved siden av den langt billigere xylografi og den kom derfor ikke til å spille noen stor rolle i Norge før den mot slutten av århundret slo igjennom som fri kunstart. På dette område har Edvard Munch vært den store og uovertruffne mester i Norge. C. W. Schnitler: Slægten fra 1814, 1911. R.R. Sverige. Litografikonsten infördes i Sverige av en liten krets amatörer, bland vilka främst märktes löjtnanten U.E. Mannerhjerta (1775 —1849). En serie i Kungl. biblioteket bevarade provtryck från deras experiment torde vara de äldsta litografier, som utförts i vårt land. Det första litografiska tryckeriet upprättades i Stockholm 1818 av två inflyttade tyskar, Carl Miüller och Ludvig → Fehr. De två kompanjonerna separerade snart men Müller fortsatte verksamheten ensam under 1820-talet och utgav några större arbeten, bl.a. F. Werners »Upsala domkyrka« (1826—29), »Stockholms