32 Litografi utseende i äldre och nyare tider« (1829) m. fl. Sedan andra och skickligare litografer upptagit konkurrens med Müller, specialiserade sig denne på nottryck och kartor. Bland Müllers medtävlare märktes Carl von Scheele, som studerat tekniken hos »litografiens fader« Alois Senefelder i München, och som 1828 öppnade ett litografiskt tryckeri i Stockholm, till vilket han 1835 anköt en litografisk ritskola med elevundervisning. Är 1829 anlade en tyskfödd officer G. L. Dreyer ett litet stentryckeri i Stockholm, som sedermera utvecklades till + Generalstabens litografiska anstalt, och vid 1820-talets slut grundades också firman Göthström 8& Magnusson, som på 1830-talet var ett av de största företagen och bl. a. utgav M. G. Anckarsvärds stora planschverksserier. Till de förnämsta officinerna hörde också det av J.E. Cardon tillsammans med A.F. Spong år 1835 grundade stentryckeriet, varifrån många av de största litografiska verken utgingo. Sveriges förnämste litografiske konstnär, C. J. Billmark, var nästan hela sitt liv bosatt i Paris och lät i allmänhet firman Lemercier därstädes utföra hans konstnärligt mycket högtstående planschverk. Till de betydande litografiska verk, som utkommo under den tid denna teknik var förhärskande, kan nämnas bröderna M. och W. von- Wrights stora zoologiska arbeten »Svenska foglar efter naturen och på sten ritade« (30 häften med 184 planscher, 1828—38) samt W.von Wrights »Skandinaviens fiskar målade efter lefvande exemplar och ritade på sten« (10 häften med 60 planscher, 1836—57). En annan framstående litograf var M. Körner, som i Lund grundade ett litografiskt tryckeri och bl. a. utförde planscherna till S. Nilssons »Skandinaviens fauna« (200 planscher, 1832 —40) och till A. Ehrengranats »Ridskolan« (100 planscher, 1836). Till denna tid hör också »Lithografiskt panorama« (25 häften med 126 planscher, 1835). Nu kom också de stora »porträttgallerierna«, en genre som begynts av konstnären C.T. Löwstädt med »Portefeuille för historiska teckningar« (2 delar, 1823 —27), men som fick sin största blomstringstid på 1840-talet. Uniforms- och kostymverk utgåvos också; av sådana kan framhållas A. Schützercrantz’ »Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar« (36 planscher, 1849—53); vårt tidigaste litograferade uniformsverk är »Kongl. svenska arméns uniformer« (1825). Litografien utnyttjades också av den veckopress, som omkring 1840 började växa upp i landet, men de olägenheter, som voro förenade med tekniken (dyrbarare och besvärligare i framställning, kravet på bättre papper o.s.v.) gjorde att litografien nödgades vika för andra reproduktionsformer. Till en del hade detta också sin grund i den förflackning, som inträdde i mitten på århundradet. Vid litografiens genombrott utförde som oftast konstnären själv eller konstnärligt utbildade medhjälpare teckningen på den litografiska stenen, men omkring 1850 uppstod en stor grupp yrkeslitografer, vars uppgift endast var att överflytta en konstnärs teckning till stenen, och arbetets konstnärliga kvalitet sjönk därigenom högst betydligt. Ären 1859—65 utgavs → »Litografiskt allehanda«, som med sina goda litografier i någon mån bidrog att hålla intresset för denna illustrationsteknik levande. I detta planschverk publicerades också den första fotolitografien (1862) ; denna reproduktionsmetod skulle snart få en revolutionerande betydelse för bokillustreringen. Redan 1863 framställdes en ny upplaga av fjärde delen av Rudbecks »Atlantica« i fotolitografi, och åren 1864—65 användes samma metod för en ny edition av vårt lands största planschverk, → Suecia antiqua et hodierna. Genom de nya litografiska metoderna gick yrket en glänsande framtid till mötes. De gamla stentryckeriernas kapacitet mångdubblades, och företagen stoda väl beredda att möta den stegrade efterfrågan på allt merkantilt tryck, som blev en följd av industrialismens genombrott vid 1800-talets slut. I Stockholm funnos storföretag som Generalstabens litografiska anstalt, Centraltryckeriet och Idun, bland landsortsföretagen kan nämnas Öberg 8& Son i Eskilstuna, Linköpings, Norrköpings och Jönköpings litografiska aktiebolag, Skånska litografiska aktiebolaget i Malmö, Göteborgs litografiska aktiebolag och Meyer & Köster i Göteborg. Sedan 1913 äro de största företagen i landet sammanslutna till en landsomfattande enhet, → Sveriges litografiska tryckerier (→ Esselte). C. Eichhorn: Våra äldre litografer (Förf:s Svenska studier, Ny samling, 1872); S. Ambrosiani: Översikt över den svenska bildreproduktionen under 1800-talet (Bildreproduktionen i Sverige från början av nittonde århundradet, Studier tillägnade Axel Lagrelius, 1923); G. Lindblom: lLitografiska föreningen i Stockholm 1881—1931, 1931; G. Jung- marker: Från den svenska litografiens inkunabeltid (Konsthistorisk tidskrift, XIV, 1945). B. À. Teknik. Den litografiske Trykmetode er baseret paa det Forhold, at Fedt og Vand