Memoireværker — Mentelin 79 arer och bref« (I—X, 1900—06; Ny serie, I, 1918), där bl.a. Adolf Ludvig Hamiltons märkliga »Anekdoter till svenska historien under Gustaf III:s regering« publicerades. Memoarverk som föra framställningen in på 1800-talet äro R. F. von Hochschilds »Memoarer« (I—III, tryckta 1908—09), A. F. Skjöldebrands »Memoarer« (I—V, tryckta 1903—04) och Lars von Engeströms »Minnen och anteckningar« (I—II, tryckta 1876). H. G. Trolle-Wachtmeisters »Anteckningar och minnen« (I—II, 1889) höra helt till 1800-talet. Hade 1700-talets memoarskrivare så gott som undantagslöst rört sig i hov- eller högre stânds-kretsar och med tonvikt på det politiska livet, framträder under 1800-talet markant vetenskapsmän, präster, litteratörer och konstnärer. År 1830 utkom Samuel Ödmanns klassiska »Hågkomster från hembygden och skolan«, 1831—33 utgav lappmarksmissionären Petrus Laestadius sin »Journal«, 1834 skrev Geijer sina »Minnen«. De två sistnämnda jämte andra memoarer och reseskildringar utgåvos ånyo i en serie »Memoarer och resor« (10 band, 1928—29). Våra första memoarer av skönlitterär betydelse skrevs av Malla Montgomery-Silfverstolpe. De påbörjades 1822 och behandlar svenskt litterärt och kulturellt liv under romantiken men utkommo i tryck först 1908—11 (4 delar). Av memoarverk från 1800-talets sista hälft må nämnas Kapten Henrik Lilljebjörns »Hågkomster från ungdomen« (1865) med fortsättning (1867, 1873 och 1874) samt hans utgåva av faderns, lantjunkaren Knut Lilljebjörns »Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk i min födelseort« (1862), vidare publicisten J. C. Hellbergs under pseudonymen Posthumus utgivna »Ur minnet och dagboken« (I—XII, 1870—74) och överintendenten Fritz von Dardels efter hans död (1901) utgivna anteckningar: »Minnen« (I—IV, 1911—13), »Dagboksanteckningar (I— III, 1916—20) och »Minnen från senare år« (1931). Under 1900-talet har memoarlitteraturen, som framgår av vad ovan nämnts, berikats med en stor mängd utgåvor av förut ej publicerade, äldre memoarer. Av senare tiders memoarer kunna nämnas Anna Hamilton-Geetes »I solnedgången« (I—IV, 1910—14), markis Claes Lagergrens »Mitt livs minnen« (I—IX, 1922— 30) och Carl G. Laurins »Minnen« (I—IV, 1929—32). Serieverk med samlingsvolymer av flera författare äro »Hågkomster och livsintryck« (I—XXV, 1922—45) och »Minnen från gamla svenska prästhem« (I—X, 1924— 36), och till denna typ av memoarverk kunna också räknas de på senare tid populära serierna, där kända män och kvinnor återge sina barndomsminnen: »Min mor« (I—III, 1946— 50), »Barndomshemmet« (1947) och »Min far« (I—II, 1948—49). B. A. Mengel, Christian Gotlob (ca.1717 —69), dansk Boghandler. Kendt som Udgiver af Ludvig Holbergs Skrifter. M. kom fra Schlesien og havde en Tid tjent hos Forlæggeren Jacob Preuss. Denne udgav 1741 »Niels Klim« paa Latin og desuden en tysk og en fransk Udgave. Da Preuss gik fallit samme Aar, overtog M. saa vidt vides hans Forlag, og udgav 1745 anden, forøgede Udgave af »Niels Klim« paa Latin og paa Dansk, 1748 tillige en tysk Oversættelse. Ligeledes i 1745 udgav han Holbergs Komedie »Don Ranudo de Kolibrados« i et uretmæssigt udenlands gjort Eftertryk, hvorfor E. H. Berling samme Aar med Holbergs Tilladelse udsendte en rettet Udgave af Bogen. M. anlagde Sag mod Berling, idet han gjorde gældende, at Holberg havde tilladt ham at udgive en samlet Udgave af Komedierne paa Tysk. Holbergs Stilling til Sagen er ikke klar, men M. ophørte med at staa i Forbindelse med Holberg, og Berling maa paa denne Tid betragtes som Holbergs særlige Forlægger. O.A. Mennander, Carl Fredrik (1712—86), svensk boksamlare. Född av finländska föräldrar, teologie professor i Abo 1752, biskop där 1757, Sveriges ärkebiskop 1775. Under sin verksamhetstid i Finland samlade M. ett stort och dyrbart bibliotek, som på sin tid ansågs som det största enskilda i Finland. Sin boksamling medförde han till Uppsala, då han år 1775 utnämndes till ärkebiskop. Efter hans död såldes biblioteket på auktion i Uppsala åren 1788 och 1792. Den systematiskt uppställda katalogen (Bibliotheca Caroli Frider. Mennander ...T. 1—2 + Suppl.) upptog mer än 7,500 tryckta arbeten och 59 manuskript. Bland mängden av sällsynta och dyrbara böcker i M:s samling må nämnas den s.k. → Pälkäne-abc-boken (i katalogen upptagen under nummer 3,744 bland 8:0), som förvärvades för Åbo akademis bibliotek. — Bland M:s skrifter märkes »Tal om bok-handelen i Sverige«, hållet för Vetenskapsakademien vid presidiets nedläggande den 8 maj 1756. B.A. Mentelin, Johann (død 1478), tysk Bogtrykker, antagelig Elev af Gutenberg, og den første, der udøvede Haandværket udenfor Mainz. Han drev Bogtrykkervirksomhed i