80 Mentelin — Merckell Strasbourg fra ca. 1458 til sin Død. 1460 trykte han en latinsk Bibel, den saakaldte »49-linjede« og i 1466 den første tysksprogede Bibeludgave. K. Schorbach: Der Strassburger Frühdrucker Johann Mentelin, 1932. E. D. Menzel, Adolph (1815—1905), tysk Maler, Tegner og Grafiker. Han uddannede sig i Brugsgrafik (Etiketter, Vignetter, Indbydelses- og Lykønskningskort) og overtog 1832 Faderens litografiske Etablissement. 1834 udkom Goethes »Künstlers Erdenwallen« med 6 Litografier af M. Hans Hovedværk er Illustrationerne til »Geschichte Friedrichs des Grossen« (1840—42), ialt 400 Pennetegninger, udført paa Stokken og skaaret i Træ af Datidens førende Xylografer. Frederik den Stores Liv og Bedrifter har han skildret med prøjsisk Nøgternhed, men ikke uden Aand og Lune. Han betjente sig af en Teknik, der minder om Raderingens. Der findes kun 25 AÆtsninger fra hans Haand. W. Knuth: Ad. Menzels graphische Kunst, 1921; E. Bock: Adolph Menzel, Verzeichnis seines graphischen Werkes, 1923. J. B.H. Mercator, G e r a r d (latiniseret for Kremer) (1512—94), nederlandsk-tysk Kartograf og Geograf, født i Rupelmonde i Flandern. Studerede i Louvain, hvor han ogsaa lærte Kobberstikkunsten. Begyndte i 1537 egen kartografisk Virksomhed, og hans Arbejder i de følgende Aar betegner det endelige Brud med Ptolemæus’ Verdensbillede. I 1552 bosatte han sig i Duisburg, hvor han virkede indtil sin Død. Han fremstillede et stort Antal Jord- og Himmelglober og kobberstukne Land- og Søkort, paa hvilke han indførte den efter ham benævnte »Mercators Projektion«. Berømtest er hans store Kortsamling »Atlas sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi et fabrica figura« I—III (1585—95). Den derefter benyttede Betegnelse »Atlas« for saadanne Kortsamlinger skyldes M. H. Averdonck u. J. Müller Reinhard: Gerard Mercator und die Geographen unter seinen Nachkommern, 1914; J. Keuning: History of an Atlas. Mercator-Hondius (Imago mundi, IV, 1947); B. B ramsen: Gamle Danmarkskort, 1952, S. 64—67. E.D. Mercators Tryckeri, finländskt boktryckeri. Grundat i Helsingfors år 1909 av bergsrådet, fil. hedersdoktor Amos Andersson (född 1878), som då utgav en tidskrift »Mercator«. Tryckeriet har utvecklats till en stor grafisk industrianläggning, som utför bok- och tidskriftstryck samt bokbindning. Vetenskapliga, i synnerhet medicinska arbeten ha där blivit framställda även för utländska beställare. Företaget tillhör numera samma koncern som »Hufvudstadsbladets Nya Tryckeri« och »AB F. Tilgmanns«, vilka företag samtliga ledas av Amos Andersson. K.-E. H. Merckell, svensk boktryckarefamilj. Henric Christopher M. (död 1730) var född i Rothenburg i Hessen och hade konditionerat i Stockholm, innan han 1706 blev föreståndare för biskop → Gezelius’ tryckeri i Abo, från 1710 med titeln kunglig boktryckare. Hans förnämsta arbete var Gezeliernas bibelverk i folio (1711—28). M. flydde 1713 undan den ryska invasionen till Stockholm, medförande tryckeriet, som han 1715 köpte av Gezelius. Det förblev även efter fredsslutet i Stockholm under namnet Kongl. Finska boktryckeriet. Blott en filial upprätthölls i Abo, främst för tryckning av religiösa arbeten på finska, med Fr.Ph. Paulssen som faktor 1726—34. Efter Henric Christopher M:s död ägdes båda tryckerierna av änkan, Welamina In de Betou (ca. 1684— 1747), som i Stockholm huvudsakligen tryckte kungliga förordningar på finska. — Äldste sonen Johan Christopher M. (född 1717) var några år faktor vid filialen i Åbo intill den nya ryska invasionen 1742, då han flydde till Sverige och var först verksam i Jönköping samt åren 1745—61 som gymnasieboktryckare i Växjö. — Yngste sonen Jacob M. (1719—63) övertog familjetryckeriet 1747 efter att förut i tio âr varit kammarskrivare vid krigsmanshuskontoret. Redan vid tillträdet hugnades han för sin tidigare ämbetsgärning med titlarne direktör och kungl. boktryckare i storfurstendömet Finland. Han utverkade 1748 ensamrätt till allt finskt tryck utom bönedagsplakaten och köpte 1750 Åbo adakemis tryckeri, som han drev genom faktorer, själv fortfarande bosatt i Stockholm. Äbotryckeriets förnämsta arbete under M:s tid var en finsk bibel in 4:0 (1758). Från 1752 fungerade M. därjämte som stockholmskommissionär för landsortstryckerierna genom en boklåda för inrikes tryckta böcker. Han sålde 1758 hälften av Abotryckeriet till sin faktor J.C. Frenckell och 1759 hela sitt tryckeri i Stockholm till Arvid Carlbohm, men båda köpen höllos hemliga, och M. skötte ända till sin död Stockholmstryckeriet på arrende och i eget namn. Hans ljusskygga manipulationer med de finska psalmboks- och katekesprivilegierna gåvo efter hans död upphov till mycken oreda och långvariga tvister. G.E.Klemming8&J.G.Nordin: Svensk boktryckeri-historia 1483—1883, 1883. C.-R. G.