Meurer — Meyer 83 Finland utförde han åtskilliga tryckarbeten, bl. a. tryckte han för Sigfridus Aronus Forsius dennes almanackor åren 1614—24; svenska almanackor tryckte han mellan åren 1613 —65. M. tryckte också Sveriges första tidning »Ordinari post tijdender«, vars äldsta bevarade nummer har årtalet 1645. M. var även privilegierad bokbindare, vilket gav honom möjlighet att själv förlägga och försälja sina tryckalster. B. Ahlén: Ignatius Meurer (Nordisk boktryckarekonst, XLIX, 1948). B. À. . Meurman, Johan (1659—1730), svensk boksamlare. Bankokommissarie. M. hade hopbragt ett för sin tid storartat bibliotek, som vid hans frånfälle räknade över 12,000 volymer. Boksamlingen såldes på auktion i Stockholm 1730. Den tryckta katalogen omfattar blott böcker i folio- och kvarto-format, inalles 2,737 nummer, men en efterskrift meddelade, att fortsättningen med oktaver och duodeser var under tryckning. Huruvida fortsättningen utkommit är osäkert, i varje fall är intet exemplar nu känt. C. M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2:a uppl., II, 1904, s. 181. H. Sdr. Meuser, C a s p ar (død 1593), tysk Bogbinder. Om hans Virksomhed før 1570 findes iñgen sikre Efterretninger. Fra 1574—78 arbejdede han i Dresden som Svend hos Jacob → Krause og blev efter dennes Død Hofbogbinder hos Kurfyrst August af Sachsen. M. benyttede delvis Krauses Stempler og Plader, som han købte i 1587 tilligemed alt Krauses Værktøj, men desuden lod han selv nye Stempler udfærdige. M.s Dekorationsstil ligner meget Krauses, hvorom hans endnu bevarede Pergament- og Svinelæder-Bind vidner. E.W. Meyer, tysk Forlæggerfámilie. Joseph M. (1796—1856), uddannet som Købmand bl.a. i London, havde hverken i yngre eller ældre Aar Held med sine vidtflyvende industrielle Planer. Derimod blomstrede det af ham efter nogle Aars Skribentvirksomhed i Gotha 1826 grundlagte, 1828 til Hildburghausen flyttede »Bibliographisches Institut«, hvis billige Klassikerudgaver i den hidtil ukendte Hæfteform bragte ham i Konflikt med Boghandelen. Kendte er især hans oplysende Udgivelser, blandt dem »Universum« og det første »Meyers Konversations-Lexikon« (i 52 Bind). Sønnen Hermann Julius M. (1826—1909), der havde arvet sin Faders sociale og politiske Interesser, maatte efter Deltagelse i Revolutionen 1848 rejse til New York, hvor han eta- 6* blerede sig som Boghandler og lærte den amerikanske Kolportage (Rejseboghandel) at kende, som han senere indførte i Tyskland. Han kom hjem 1856 og overtog ved Faderens Død »Bibliographisches Institut« (dennes øvrige Foretagender maatte likvideres), som han - reorganiserede og 1874 flyttede til Leipzig. Under hans Ledeles tog Virksomheden et mægtigt Opsving og blev til det store Haandbogsforlag med Leksika i flere Størrelser, Samleværker, »Brehms Tierleben«, »Meyers Reisebücher« etc. I 1885 overlod han Ledelsen til sine Sønner og helligede sig sociale Opgaver. A. F. Meyer, Albert Henrik (1723—86), norsk boksamler. Som arving til en av Bergens største forretninger kunne han leve for sine litterære og filosofiske interesser. Han trak seg tidlig tilbake til den vakre eiendom Lungegården, hvor han samlet et av Bergens beste privatbiblioteker, som han, i en tid da det ikke fantes noen offentlig boksamling i byen, beredvillig stillet til disposisjon for kunnskapssøgende; blandt disse var P.A. Heiberg som i en vanskelig tid bodde på Lungegården og har kalt M. sin »uforglemmelige Ven, Velynder og Velgjører«. Biblioteket, med innskriften »Min Lyst i Eenrum«, var mere utvalgt enn bindstærkt. Hovedvekten 1å på historie, filosofi, geografi, kirke- og kunsthistorie foruten skjønnlitteratur. Det ble solgt ved auksjon 1786 og talte etter katalog av C. L. Fasting 2,195 bind. A. M. Wiesener: Bergenske Boksamlere, 1944; Norsk Biografisk Leksikon, IX. W.M. Meyer, Ernst (1854—1914), svensk biblioteksman. Fil. doktor 1882; docent i litteraturhistoria vid Uppsala universitetet 1888. M. anställdes vid Uppsala universitetsbibliotek 1890 och utnämndes till förste bibliotekarie 1910. Hans författarskap omfattar förutom litteraturhistoriska arbeten, samlingsverk som »Svenska parnassen« (I—IV, 1888—91) samt kuriösa tillfällighetstryck och studentspex, även flera bibliografiska och bokhistoriska arbeten, av vilka märkas »Program utgifna vid Upsala universitet« (I—II, 1905—08) och »Några anteckningar om Westinska samlingarna å Uppsala universitetsbibliotek« (i: Samfundet S:t Eriks årsbok, 1907). B. Ā. Meyer, Friedrich Anton (1769(?)— 1831), tyskfödd bokhandlare, verksam i Finland. Inrättade år 1801 ett lånebibliotek i Åbo, som torde varit det första i sitt slag i Finland. Följande år blev han utnämnd till tysk språk-