84 Meyer mästare vid akademien och innehade denna anställning, slutligen med lektors titel, till sin död. Han sålde lånebiblioteket 1809 men inrättade det å nyo 1821. År 1813 hade han blivit akademibokhandlare och utvecklade som sådan stor aktivitet och hade vidsträckta affärsförbindelser med främst tyska bokhandlare. Efter Abo brand 1827 överflyttade han sin affärsverksamhet till Helsingfors. Efter hans död fick G.O. Wasenius privilegium som universitetsbokhandlare. M:s lånebibliotek uppehölls av änkan, men efter hennes död 1837 såldes biblioteket i en serie av bokauktioner, som pågick under flera år. O. Mustelin: Friedrich Anton Meyer — språkmästare, bokhandlare, kulturarbetare (Historisk tidskrift för Finland, XXXIII, 1948). K.-E. H. Meyer, Johan Friedrich (1806—1893), svensk-tysk litograf, tidningsutgivare, boktryckare. M. var född i Tyskland och fick sin utbildning vid konstakademien i Berlin. Överflyttade till Sverige 1841 och grundade ett stentryckeri i Stockholm, som fick namnet »J. F. Meyers 8 Co. lithografiska och xylografiska institut, sten- och boktryckeri«. M. startade och utgav »lIllustrerad tidning« (1855— 67). Tidningen utgavs med ett nummer i veckan och innehållet utgjordes av litterära uppsatser, politiska översikter, modekåserier, musik m.m. Den förhärskande reproduktionsmetoden var från början litografi, men sedan xylografin slagit igenom övergick M. till denna metod och hade en hel rad xylografer anställda i sitt företag. »Illustrerad tidning« upplevde en glanstid under August Blanches redaktörstid (1857—63), men inför konkurrensen med den 1865 grundade »Ny illustrerad tidning« tvangs M. att 1867 nedlägga sin tidning. B. À. Meyer, Philipp J. (1827—61), svensk bokförläggare. Född i Berlin kom M. 1848 till Stockholm som medhjälpare i Adolf Bonniers bokhandel, där han kvarblev till 1852. Redan i början av sin anställning hos Bonnier började M. planlägga vittsyftande förlagsaffärer för egen räkning, bl. a. med utgivande av Tegnérs och Runebergs arbeten. Runebergsutgåvan igångsattes av M. utan tillstånd av författaren, som protesterade, då M. redan färdigtryckt »Hanna« (1850). Inför hot om process nedlade han den planerade utgivningen och makulerade »Hanna«. Utgivningen av Tegnérs skrifter strandade redan vid de förberedande underhandlingarna med Tegnérs svärson, skalden Böttiger. Under förra hälften av 1850-talet utgav M. dock två serier svenska klassiska författare, »Miniatur-bibliothek« (1850—52) och »Skillings-bibliothek« (1853 —54), med samlade upplagor av Vitalis-Sjöberg, Jacob Wallenberg, Stagnelius m. fl. Under de följande åren utgav han större arbeten: den första fullständiga (?) svenska upplagan av »Tusen och en natt« (I—VI + Supplement, 1854—55), »Konversations- och universallexicon« (I—IV, 1857—66) och »Historisktgeografiskt och statistiskt lexicon öfver Sverige« (I—VII, 1858—70), av vilka de två sistnämnda avslutades efter M:s för tidiga död 1861. K.O. Bonnier: Bonniers, en bokhandlarefamilj, III, 1930; E. Brydolf: Ett tjuvtryck av Runebergs Hanna (Finsk tidskrift, CXLI, 1947); S. Rinman: Studier i svensk bokhandel, 1951. B. A. Meyer, R a p h a e1 (1869—1925), dansk Biblioteksmand. Efter sin Embedseksamen i Tysk virkede M. bl.a. et Par Aar ved Universitetsbiblioteket og blev i 1903 Leder af Biblioteket ved den kgl. Veterinær- og Landbohøjskole i København, som i hans Embedstid udvikledes til Landets mest betydelige Fagbibliotek og i 1921 blev udvidet med en stor moderne Tilbygning, opført efter M.s Planer. I god Overensstemmelse med M .s hele politiske Indstilling var han en ivrig Deltager i det organisatoriske Arbejde for at forbedre Tjenestemændenes økonomiske Kaar; han var saaledes 1919—22 Sekretær i »Danske Statsembedsmænds Samraad« og i mange Aar Formand for Organisationen af Tjenestemænd ved Universitetet og andre højere Læreanstalter, ligesom hans mangeaarige Formandsskab for Bibliotekarforeningen blev af stor Betydning for hans Fagfæller Landet over. M s litterære Produktion omfatter foruden en lang Række Oversættelser forskellige Arbejder vedrørende tysk Sprog og Litteraturhistorie, ligesom han bl. a. udgav en Del Kierkegaardske Papirer. — I 1925 var det stærkt paa Tale at gøre M. til Overbibliotekar ved Universitetsbiblioteket, men han døde faa Dage før Embedet blev besat. Raphael Meyer (Bogens Verden, VII, 1925). P. B. Meyer, Wilhelm (1844—1944), svensk xylograf. Son till Johan Friedrich → Meyer utbildades M. i dennes xylografiska ateljé och genomgick Konstakademiens principskola 1861—63. Han arbetade som xylograf i Tyskland och senare i Danmark, där han hade anställning på »Illustreret Tidende« i Köpenhamn. Han återvände till Sverige 1872 och öppnade egen xylografisk ateljé i Stockholm. Den blev snart ett betydande företag, och där