90 Militære Biblioteker — Milkau Norge. Det eldste norske militære bibliotek tilhørte Krigsskolen. Det ble grunnlagt i 1750 og forøket med 4000 bind i begynnelsen av 1800-årene fra Bernt Ankers berømte boksamling. Senere fikk det flere andre verdifulle private bokgaver. Biblioteket omfattet vesentlig matematisk og naturvitenskaplig litteratur, men også endel humaniora. Det tellet omlag 15,000 bind da det ble ødelagt ved »Paleets« brand i mai 1942. Av andre betydelige militære biblioteker kan nevnes Generalstabens bibliotek opprettet 1814. Det tellet ca.30,000 bind da Norge kom med i krigen i 1940. Marinens bibliotek på Horten ble opprettet i 1820 og tellet ca. 20,000 bind da krigen kom. Videre kan nevnes Ingeniørvåpenets bibliotek, opprettet 1820, og Admiralstabens bibliotek, opprettet 1864. Alle var militære fagbiblioteker som ble bragt i fullstendig uorden av tyskerne under okkupasjonen av landet. Da krigen sluttet i 1945 nedsatte Forsvarets overkommando et utvalg som skulle trekke opp retningslinjene for de framtidige militære biblioteker. Utvalget foreslo opprettet et militært sentralbibliotek i Oslo, med restene av de tidligere militære fagbiblioteker som grunnstamme, og med plikt til å låne ut bøker til divissjonsstabene og andre ledende militære embedskontorer over hele landet. Arbeidet med å gjennomføre planen har imidlertid vært sinket på grunn av vanskene med å skaffe skikkede lokaler for sentralbiblioteket. Allerede før siste krig hadde en bygget opp gode soldatbiblioteker i garnisoner og på ekserserplasser samt ved de militære skoler. I de 5 år Norge var med i krigen, ble slike biblioteker bygget opp både for utestyrkene og for de militære som satt i krigsfangenskap. Etter krigen er dette arbeidet fortsatt, særlig i samband med den militære velferdsvirksomhet. H. F. Sverige. Arméstabens bibliotek, som för närvarande räknar ca. 50,000 band, var ursprungligen förenat med Krigsarkivet men skildes därifrån 1873 och kallades därefter till år 1937 Generalstabens bibliotek. Dess uppgift är i första hand att fungera som centralbibliotek och betjäna stabers och militära högskolors personal med krigsvetenskaplig litteratur. Inom marinen är Marinstabens bibliotek specialbibliotek för sjökrigskonst och sjökrigshistoria och skall framför allt bidraga till vidmakthållande och utveckling av den sjökrigsvetenskapliga utbildningen inom marinen. Biblioteket, som för närvarande räknar ca. 30,000 band, bildades 1884 genom överförande av det bibliotek, som tidigare fanns på sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition, till den sistnämnda år bildade marinstaben. Flygstabens bibliotek och Flygförvaltningens materielavdelnings bibliotek grundades båda på 1920-talet. Det förra omfattar huvudsakligen litteratur om flygstrategi och -teknik, flygkrigshistoria, militärt flygväsen i allmänhet, militär politik m.m., det senare flygteknik, aerodynamik, hållfasthetslära etc. Försvarets forskningsanstalts bibliotek, grundat 1939, är ett internt specialbibliotek för militärteknisk forskning (sprängämnen, stridsgaser, gasskydd etc). Krigsvetenskapsakademiens bibliotek, grundat i samband med akademiens tillkomst 1796, är ett betydande fackbibliotek, omfattande krigsvetenskapens alla grenar samt närgränsande områden som ingenjörskonst, civilförsvar, krigslagfarenhet, sjukvårds- och veterinärväsende, kartor och bilder, meteorologi m.m. Även krigshögskolorna och krigsskolorna ha mer eller mindre betydande specialbibliotek för respektive vapenslag. Krigsmaktens biblioteksverksamhet för den under andra världskriget inkallade militären sköttes av → Försvarsstabens fältbibliotek genom vandringsbibliotek. Denna verksamhet upphörde 1946, då huvudparten av bokbeståndet — ca. 125,000 band — fördelades mellan de stationära → truppförbandsbiblioteken. Organisationen av dessa manskapsbibliotek utgår från Försvarsstabens bildningsdetalj och står under ledning av stabsbibliotekarie Bianca Bianchini, som under tiden 1941—46 var chef för Försvarsstabens fältbibliotek. B. Bianchini: Försvarsstabens fältbibliotek (Biblioteket och vi, 1946); Den samma: Biblioteksarbete bland soldater i Sverige (Folkebibliotekernes sociale Særopgaver, 1948). B. À. Milkau, Fritz (1859—1934), tysk Biblioteksmand. Blev 1902, efter i en Aarrække at have virket ved forskellige store tyske Biblioteker og i det prøjsiske Kultusministerium, Leder af Universitetsbiblioteket i Greifswald, hvorfra han i 1912 kom til Breslau. Under Krigen var han beskæftiget med forskellige specielle Opgaver, og i 1921 blev han Generaldirektør for »Preussische Staatsbibliothek« i Berlin. 1925 udnævntes han til Professor i Biblioteksvidenskab ved Berlins Universitet og ledede fra 1928 det af ham oprettede biblioteksvidenskabelige Institut. M., der var den maaske mest fremragende af den Generation af tyske Biblioteksfolk, som i Begyndel-