Miniaturebøger — Missale 93 Aarhundrede fremkom flere Miniature-Almanakker efter udenlandsk Mønster, men i mere beskeden Udførelse. I vor Tid er udsendt adskillige danske Miniaturebøger, de fleste fremstillet ad fotografisk Vej. Nævnes kan H. C. Andersens »Den grimme AÆlling«, 1941, (35 Xx 23 mm) og Jens Baggesens »Kallundborgs Krønike«, 1941, (35x23 mm). Begge disse Bøgers tekniske Kvalitet er dog middelmaadig. Dette Aarhundredes smukkeste danske Miniaturebog turde være Xavier de Maitres »Rejse i mit Kammer«, 51X34 mm, udgivet af »Grafisk Cirkel« i 1942. E. D. Finland. Den äldsta finska miniatyrboken torde vara »Mutami ajatuxia ja rucouxi« (Nâågra sententier och böner), tryckt i Stockholm 1732 och därefter flera gånger omtryckt under 1700-talet. Såsom Finlands minsta bok brukar man nämna »Husreglor, en gåfwa till förlofwade och gifta«, tryckt i Abo 1859. Där är dock endast sidoformatet litet, icke trycktyperna. Sedermera har i Finland en mängd almanackor, ordböcker och även skönlitteratur blivit utgivna i miniatyrformat. Intresset för verkligt miniatyrarbete bland typografer och boksamlare har dock varit ringa eller intet. K.-E. H. Sverige. De äldsta miniatyrböckerna i Sverige stamma från sista hälften av 1600-talet, och den tidigast utgivna är troligen »Een lijten psalm-book, ther vthinnan the förnämbste psalmer som j Gudz försambling siungas«, tryckt hos Zacharias → Brockenius i Strängnäs 1661. Av denna bok finnes ett komplett ex. i Göteborgs stadsbibliotek och ett defekt i Kungl. Biblioteket i Stockholm. Sidytan i göteborgsexemplaret är 63X36 mm, tryckytan 48 X28 mm; varje sida har 15 rader. År 1664 tryckte Ignatius Meurer »Några sententier och böner aff G[uds] ord, för enfaldigt folck och barn stälte«. Av denna första upplaga är endast ett ex. känt (hos doktor Bengt Mannerfelt i Sigtuna), men den lilla skriften omtrycktes ytterligare två gånger på 1600-talet och mer än tjugo gånger på 1700- och 1800-talen. Miniatyrformatet har i Sverige främst använts för almanackor och kristliga undervisningsböcker för barn. En serie »Stockholms almanach« finnes i tvär 32:0 från slutet av 1700-talet med sidyta på omkr. 45X72 mm, Olof Kexels sällsynta »Kongl. svenska theaterns almanach« (1779, 1781—89) voro också i miniatyrformat. Av barnböcker kunna nämnas lärarinnan Gustafva Röhls »En liten inledning till catechesen« (1842, 4:e uppl. 1848), »Daglig föda för christna« (1843) och »Frågor öf- wer bönen« (1843, 5:te uppl. 1848). Biblioteksamanuensen C.F. Hellman utgav år 1858 en liten diktsamling »Helsning till Lilly«. Den trycktes i sex exemplar med sidyta 58 X31 mm och har av bibliotekarien Harald Wieselgren betecknats som »Sveriges minsta bok« (artikel i Nya Dagligt Allehanda 1893). F. & G. Beijers bokförlag utgav Runebergs »Fänrik Ståls sägner« (1902) och B. E. Malmströms »Dikter« (1903) med sidyta 71X47 mm, tryckyta 57 X34 mm och ca. 25 rader på varje sida. G. Engström: Miniatyrböcker (Biblioteksbladet, XXXIII, 1948). B. À. Minuskel. Mens den ældre romerske Kursiv endnu var en → Majuskelskrift, udvikledes i Løbet af 4. Aarhundrede en Minuskelskrift, den yngre romerske Kursiv, idet nogle Bogstaver faar Underlængder og andre Overlængder, hvorved Skriften i Stedet for en Tolinieskrift bliver Firlinieskrift. Ogsaa i Bogskriften udvikles en Minuskelskrift, → Halvuncialen, den første Minuskelbogskrift, som en Mellemform mellem → Uncialen og den yngre romerske Kursiv. Af Kursiven udvikledes en Minuskelbogskrift, → Halvkursiven. Saavel denne som Kursiven gennemgik efter Romerrigets Fald en stærk Udvikling i de forskellige Nationalstater. Fra omkring 800 fortrængtes de forskellige Skriftformer af den karolingiske Minuskel. F. Steffens: Lateinische Paläographie 2. Ausg., 1909; Nordisk Kultur, XXVIII: Palæografi, 1943. E.K. Missale. Den katolske Kirkes Alterbog til Brug ved Højmessen. Opstod i Middelalderen ved en Sammensmeltning af forskellige liturgiske Bøger og indeholder Ritualer, Bønner, Skriftlæsninger m.v. Messens Salmer, Sekvenser m.v. Missalet er delt i to Hoveddele »Proprium de tempore«, hvis første Del er »Ordo missae« og hvori findes de vekslende Tekster for Kirkeaarets sædvanlige Gudstjenester, medens anden Del »Proprium de sanctis«, der indeholder de særlige Tekster, som bruges ved paa de forskellige Helgendage o.l. Til Missalet svarer Nodebogen → Gradualet. Fra Middelalderen kendes en Række, ofte meget prægtigt udstyrede Miôssale-Haandskrifter, f. Eks. »Missale Gothicum«, skrevet i Klostret Luxeuil o.700 (udgivet i Facsimile 1929). Hurtigt efter Bogtrykkerkunstens Opfindelse blev Missalerne bragt i Trykken, og da Helgenfester o.1. vekslede fra Sted til Sted, maatte hvert Stift have sit særlige Missale. Især fra Inkunabeltiden og den nærmest følgende Tid kendes mange statelige og rigt udsmykkede Missaletryk, ofte udført helt eller delvis paa