Nilsson — Nobelinstituttets bibliotek 139 Nilsson, Bengt (död 1638), svensk bokbindare. Son till bokbindaren Nils → Olofsson fick N. sin yrkesutbildning först hos fadern och därefter i Tyskland, dit han 1604 reste med Markus + Sigfridsson och där de båda kvarblevo i flera år. N. blev en av stockholmsbokbindarnas ledande män och torde bl. a. ha varit en av initiativtagarna till den ömsesidiga förbindelse, som 1626 underskrevs av bokbindarna, att varje till skrået ansluten mästare skulle handla lojalt mot sina kolleger och motarbeta allt intrång i yrket av boktryckare o. a. — N. uppträdde också som förläggare. År 1622 utkom, tryckt hos Ignatius Meurer »med Bengdt Nilssons borgares och bookbindares eghen bekostning« en bönbok på mer än 500 sidor, »Een nyttigh och christeligh bönebook« av Martinus Olai Helsingius. A. Hedberg: Stockholms bokbindare 1460—1880. Bd I, 1949. B. A Nilsson, Per (1816—79), svensk boksamlare. Lantbrukare i Äspö i Skåne; riksdagsman 1853—79. N. var en av Sveriges få bondebibliofiler. Han hade aldrig åtnjutit någon skolundervisning men skaffade sig genom självstudier omfattande kunskaper i historia, geografi och folkloristik. Hans boksamling på ca. 3,000 nummer var rik på skrifter i dessa ämnen och speciellt på litteratur rörande Skåne. Efter hans död inköptes större delen av boksamlingen för insamlade medel och förvaras nu i Trelleborgs samrealskolas bibliotek. Förutom ett par kulturhistoriska skrifter har N. utgivit »Förteckning å almanackor för Skåne från 1660 då provinsen blef förenad med Sverige till och med 1878« (1879). C.M.Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2:a uppl., IV, 1904, s. 19—23. B. A. Nilssøn, Jens (1538—1600), norsk boksamler. Biskop i Oslo. En av Oslo-humanistene, samlet bøker og manuskripter, avskrev sagahåndskriftet Jöfraskinna,og fikk innkalt den første bokfører til Oslo 1575. Hans historisk verdifulle visitatsbok (utg. 1885) viser at han hadde sans for vakker innbinding av sine egne verker og stadig var på utkikk etter sjeldne bøker hos sine prester. Enkelte bøker er bevaret i Universitetsbiblioteket i Oslo, Kungliga Biblioteket i Stockholm og Videnskapsselskapet i Trondheim. W. Munthe: Norske boksamlere (Bok- och bibliotekshistoriska studier tillägnade I. Collijn, 1925). W.M. Nissen, Martinus (1817—50), norsk bibliograf. Sønnesøn af rådmann i Trondheim, justitsråd Martinus Lind N. (1744—95), som reisen. i 1767 fikk bevilling på å opprette et adressekontor i Trondheim og grunnla den ennå levende »Adresseavisen«. Studerte filologi og historie, deltok i Wergelandstidens livlige studenterliv og senere i studenterskandinavismen. Han tok aldri noen embetseksamen, men fant sitt rette felt da han i 1841 ble amanuensis ved Universitetsbiblioteket. På grunnlag av Chr. C. A. → Langes forarbeide inntil 1831 og avisenes bokannonser utga N. »Norsk Bogfortegnelse 1814—1847«, som også omfattet karter, skoleprogrammer, aviser m.m. og var forsynet med et »videnskabelig register«. Den ble mønster for de senere norske bokhandelskataloger. Han behandlet også stoffet i en »Statistisk Udsigt over den norske Litteratur fra 1814 til 1847«, en grunnleggende kommentar over norsk bokavl. Staten bevilget ham det første bibliotekstipendium til å fortsette sine studier ved utenlandske biblioteker, men han døde før W.M. Nivanka, Eino (född 1905), finsk biblioteksman. Fil. kand. 1927. Amanuens vid Helsingfors universitetsbibliotek 1930, yngre underbibliotekarie 1938, äldre 1944. Bibliotekarie i Suomalaisen Kirjallisuuden Seura’s (Finska litteratursällskapets) bibliotek sedan 1938; bibliotekarie i Bibliothèque Nordique i Paris 1951—53. Bland N:s bibliografiska arbeten må nämnas »Klassillisen kirjallisuuden suomennoksia ja ruotsinnoksia« (Bibliografi över finska och svenska översättningar av antiklitteratur, tillsamman med A. Maliniemi i Kirjallisuudentutkijain Seuran Vuosikirja, 1932) samt »Bibliographie der finnisch-ugrischen Sprachkunde in Finnland bis zum Jahre 1899« (1944). M. har dessutom som sekreterare i kommittén för utredning om organisationen av Finlands vetenskapliga bibliotek redigerat »Finlands vetenskapliga bibliotek. En orientering« (1950). M. S. Nobelbiblioteket. Se Svenska akad emiens Nobelbibliotek. Nobelinstituttets bibliotek i Oslo ble besluttet opprettet høsten 1900 av Det Norske Stortings Nobelkomité, og begynte sin virksomhet året efter. Biblioteket har en bokbestand på ca. 62,000 bind fordelt på fagene fredssak, folkerett, sosialøkonomi og politisk historie efter ca. 1800. Det er ordnet efter U.D.C. og bruker de amerikanske katalogiseringsregler. Det har lesesal med plass til 20 studerende og har alminnelig utlån mot kausjon. Biblioteket har sine lokaler i Nobelinstituttets eiendom. Dette var tidligere et privat-