156 Nygrén — Ny kongelig Samling singfors och från år 1924 även »Centraltryckeriet« därstädes. Från sistnämnda år har han varit direktionsordförande i boktryckeriab »Sana« och i »Holger Schildts förlagsab«, båda i Helsingfors. N. har varit en mångbetrodd man inom de finska och de nordiska grafiska, bokbinderi- och arbetsgivareorganisationerna. För sitt arbete inom den grafiska industrien har han erhållit industriråds titel. K.-E. H. Nyholm, Fredrik (1835—1923), svensk boktryckare. N. blev lärling vid Lars Johan Hiertas tryckeri i Stockholm 1847 och praktiserade därefter i Tyskland. Han var tryckeriföreståndare vid Ivar Hæggströms boktryckeri 1863—73 och inträdde 1874 i det nygrundade Centraltryckeriet i Stockholm, där han kvarstod till 1881. Sistnämnda år blev han chef för Gernandts boktryckeri, som 1893 inköptes av Iduns boktryckeriaktiebolag. N. övergick 1897 till Kôersners boktryckeriaktiebolag, vilket företag 1902 blev filial till Iduns tryckeri, som i sin tur 1904 uppgick i P.A. + Norstedt & Söners tryckeri. — N. var ordförande i Svenska boktryckareföreningen 1895—97 och ordförande i styrelsen för Skolan för bokhantverk 1908—23. Till N:s åttioårsdag utgavs en festskrift »Minnen och tankar tillägnade Fredrik Nyholm« (1915). H. Lagerström: Fredrik Nyholm {| (Nordisk boktryckarekonst, XXIV, 1923); Den samme: Sven- ska bokhantverkares exlibris, märken och signeter, 1943. B.A. Nyholm, Harald (1872—1942), svensk boktryckare. Son till Fredrik N. Efter studentexamen och yrkesstudier i Tyskland, Paris, Köpenhamn och Kristiania var N. direktör vid Ivar Hæggströms boktryckeri 1906—23 samt tryckerichef och teknisk ledare vid P. A. Norstedt & Söners tryckeri 1923—26. Efter att ha inköpt aktiemajoriteten var han chef för tryckeriaktiebolaget Thule i Stockholm 1926 —42, — N. var vice ordförande i Svenska boktryckareföreningen 1919—24 och ordförande 1924—42. C.Z. Hæggström: Harald Nyholms minne (Grafiskt forum, XLVII, 1942). B. Å. Ny Illustrerad Tidning, svensk veckotidskrift. Utgiven i Stockholm 1865—1900. Den första illustrerade tidskriften av något värde var »Illustrerad Tidning«, som hade börjat utgivas 1855 av litografen J.F. Meyer. I direkt konkurrens med denna och med namnet illojalt antydande sig vara en fortsättning på »Illustrerad Tidning« började N.I.T. utgivas 1865. Den äldre tidningen fortsatte ännu ett par år men tvangs att uppge konkurrensen och nedlades med utgången av år 1867. N.I.T. utkom varje lördag med ett nummer på minst 8, vanligen trespaltade sidor i folio. Den var rikt illustrerad, framför allt med träsnitt, och tidningen var en verklig banbrytare för träsnittets renässans i vårt land. Till tidningen uppsattes en xylografisk ateljé, som leddes av den från England hitkallade framstående xylografen E. Skill. Ateljén utbildade även elever, och till dessa hörde bl.a. Ida → Falander, som blev Skills efterträdare som föreståndare. Ateljén nedlades 1879. Under 1890-talet utträngdes träsnittsillustrationerna ur tidningen, som alltmer övergick till autotypi. — Tidningens textinnehåll utgjordes av biografier, skönlitterära bidrag på vers och prosa, populärvetenskapliga artiklar, politiska översikter, litteratur, musik- och teaterrecensioner m.m. Bildmaterialet utgjordes av porträtt, aktuella bilder, konstreproduktioner etc. Tidningens främste medarbetare var bibliotekarien Harald Wieselgren, som var dess redaktör 1866—79. Den upphörde sedan 21 nummer av årgång 1900 utkommit. Register till N.I.T:s första serie 1865—1879 utkom 1885. B.A. Ny kongelig Samling. Grundstammen i denne Afdeling af det danske kongelige Biblioteks Haandskriftsamling udgøres af de omtrent 3000 Manuskripter, hovedsagelig vedrørende Nordens Historie og for Størstedelens Vedkommende Afskrifter, som i 1796 indgik ved Købet af P.F. Suhms store Bibliotek. Det var oprindelig Meningen, at de Suhmske Haandskrifter, sammen med andre indgaaede efter Indlemmelsen af Thotts Manuskripter i 1786, skulde sammensmeltes med de ældre Samlinger, men senere ændredes Planerne, og i 1830rne træffer man for første Gang Betegnelsen »Ny kgl. Samling«. som foruden Suhms Samling indeholdt alle Haandskrifter erhvervede efter 1786, dog med Undtagelse af Peter → Uldalls og Abraham → Kalls Samlinger, som blev holdt udenfor, og den Dag i Dag udgør selvstændige Afdelinger. I »Ny kgl. Samling«, som er den eneste af det kgl. Biblioteks Haandskriftafdelinger, der er voksende, er siden indgaaet, hvad Biblioteket har erhvervet af vesterlandske Haandskrifter, dog med Undtagelse af visse Særsamlinger som f£. Eks. den → Collinske Samling og den → Ledreborgske Haandskriftsamling. Samlingen rummer vel en Del udenlandske Haandskrifter, men er iøvrigt ved sit