184 Papir til 1598 drev Tycho → Brahe en Papirmølle paa Hven. Strandmøllen ved Øresund anlagdes ca. 1600, men kom først i stadig Drift som Papirmølle, efter at Hannoveraneren Johan Drewsen var blevet indkaldt som Bestyrer i 1693. Familien → Drewsen prægede herefter Papirfremstillingen i Danmark i næsten 200 Aar. I 1794 anlagdes Ørholm Papirfabrik af to Englændere; den overtoges 1854 af Familien Drewsen, Det første maskinfremstillede Papir fremstilledes af Johan Chr. Drewsen, som i 1810 havde overtaget Strandmøllen. Han anskaffede i 1829 en Papirmaskine fra England som den første i Skandinavien. Ørholm fulgte efter med en Papirmaskine i 1831, og i 1835 fik Strandmøllen endnu en Maskine. Kludemanglen begrænsede dog Produktionen, og først da Træslibet i 1843 og ca. 20 Aar senere Træcellulosen fremkom som Erstatning for Kludene, var der Basis for Udvidelse af Produktionen. Silkeborg Papirfabrik anlagdes i 1844 og i Halvfjerdserne fremkom en Række Papirfabrikker. Den indbyrdes Konkurrence mellem alle disse Fabrikker i Forbindelse med Firsernes nedadgaaende Konjunkturer førte i 1889 til en Sammenslutning A/S De → Forenede Papirfabrikker. Nogle af Fabrikkerne nedlagdes, bl. a. Strandmøllen, og Driften omlagdes og rationaliseredes. I Dag omfatter A/S De Forenede Papirfabrikker følgende Anlæg: Silkeborg Papirfabrik, Dalum Papirfabrik, Ny og GI. Maglemølle Papirfabrikker, Frederiksberg Papirfabrik og Københavns Papir- & Karton-Fabrik; kun Holbæk Papfabrik og nogle mindre Virksomheder, der fremstiller Bogbinderpap o.l., er uden for Sammenslutningen, Danmarks samlede Papirforbrug andrager ca. 220,000 t (1954). Produktionen andrager ca. 140,000 t og Importen ca. 110,000 t, hvoraf ca. 55,000 t er Avispapir. Raastofferne til Produktionen, Træslib og Cellulose, importeres hovedsagelig fra de andre skandinaviske Lande, men der indsamles og anvendes store Mængder af gammelt Papir i Danmark, og en Halmcellulosefabrik med Aarsproduktion 7,000 t er under Opførelse i Fredericia. C. N y r o p: Til den danske Papirfabrikations Historie (Skandinavisk Bogtrykker-Tidende, IV, 1873); Samm e: Strandmøllen, 1878; C.A.C lemm ens en: Papirfabrikker, Papirhandel og Papirhandlere i Danmark, 1924. N.N. Finland. Det äldsta pappersbruket i Finland var den papperskvarn, som biskop Johannes → Gezelius d, ä. år 1667 anlade i Tomasböle by i Pojo socken. Den skulle tjäna det av Gezelius 1669 i Abo grundade tryckeriets behov. Bruket upprätthölls till år 1713, då stora ofreden bröt in över landet. Härefter dröjde det i omkring 50 år innan papper åter började framställas i Finland. Kring 1760 hyste man på ett par olika håll planer på inrättandet av pappersbruk, men de kommo inte till verkställighet. Efter föreberedande underhandlingar upprättades ett bruk 1765 i Järvenoja by av Grunkkala kapell nära Åbo. Initiativtagare till detta voro handlandena Jacob Bremer och H.H.Wittfooth. Ledare för bruket blev handlanden Jost J.Pipping. Bruket övertogs senare av boktryckaren, magister Johan Christopher → Frenckell (II), definitivt år 1794. Dess verksamhet bedrevs efter 1805 under långa tider med ringa intensitet; redan tidigare hade det ställts inför svårigheter av olika slag, främst förorsakade av det ogynnsamma läget: vattenkraften var otillräcklig. Ar 1820 förenades det med Möllby pappersbruk på Kakskerta nära Åbo., Verksamheten nedlades 1855 sedan företaget fem år tidigare av familjen Frenckell sålts till ett bolag. Ett annat pappersbruk grundades i början av 1780-talet i Tammerfors av Abraham Häggblom. Det var mindre än bruket i Järvenoja, men uppnådde det oaktat en ung. lika stor produktion. Johan Christopher Frenckell (III) inköpte 1852 Tammerforsbruket; under det senare antagna firmanamnet J.C. Frenckell & Son var det i verksamhet till år 1929, då det nedlades. Det äldsta finländska pappersbruk, som fortfarande är i gång, är → Tervakoski i Janakkala, grundat 1818 av kammarrådet G. G. Nordensvan. Det är numera ombildat till ett aktiebolag och har specialiserat sig på tillverkning av bättre papperssorter. Under de följande årtiondena tillkommo ytterligare ett tiotal mindre pappersbruk, vilka emellertid alla numera upphört. Som exempel på de svårigheter pappersbruken hade att kämpa med, kan nämnas, att det vid mitten av 1800-talet uppgavs att Juvankoski bruk i Uskela socken (privilegiet daterat i november 1820) på grund av brist på lump icke kunde vara igång en längre tid än högst sex månader av året; den övriga tiden utnyttjades till att för användning färdigbereda det tillverkade papperet. På 1860-talet inträdde, främst beroende på att trämassa nu infördes i tillverkningen, ett märkbart uppsving för Finlands pappersindustri. Det första av Finlands träsliperier grundades på 1860-talet i Kintere nära Viborg av apotekaren Achates Thuneberg; redan under det därpå följande decenniet steg träsliperiernas antal till nära ett dussin. I Val-