Parlamentsbiblioteker 195 pet för allmänheten. För närvarande omfattar dess samlingar något över 200,000 volymer. Biblioteket frekventeras flitigt: 1953 antecknades över 15,000 läsesalsbesök och utlåningen uppgick till 12,000 band. Sedan 1919 åtnjuter biblioteket rekvisitionsrätt till all den inhemska litteratur som hör till dess områden. Biblioteket utbyter parlamentshandlingar och annat statligt tryck med flera utländska bibliotek och erhåller som gåva bl.a. Förenta Nationernas publikationer samt allt officiellt tryck från Förenta Staterna. — År 1907 blev A. H.+ Bergholm bibliotekets chef, på vilken post han kvarstod till 1948. Under hans över 40 år långa chefskap genomgick biblioteket förvandlingen från en liten, närmast endast för riksdagsmännen avsedd, inrättning till ett stort offentligt specialbibliotek. Nuvarande chef är Elsa Bruun. — Tryckta kataloger föreligga från åren 1888, 1891, 1910 samt accessionskataloger från åren 1911 —1936. Sedan 1948 utsänder biblioteket stencilerade nyhetsförteckningar, som förutom bokförvärv också upptager artiklar i ett stort antal inhemska och utländska tidskrifter. Under bibliotekets förvaltning står riksdagens arkiv och dess publikationsförråd. Sedan 1931 är biblioteket inrymt i riksdagshuset. A.H. Bergholm: Riksdagsbiblioteket i Helsingfors (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XVIII, 1931); E. Bruun: Eduskunnan kirjasto — pirteä vanhus (Riksdagsbiblioteket — en pigg åldring) (Kirjastolehti, 1952). H. $S. Norge. Stortingsbiblioteket (inntil 1947; Stortingets bibliotek) er nesten like gammelt som selve Stortinget. Noe organisert bibliotek kunne det vanskelig bli den første tiden ettersom Stortinget først i 1866 fikk egen bygning, men vi vet at det så tidlig som i 1818 ble gjort vedtak i Stortinget om innkjøp av en rekke bøker, vesentlig samlinger av lover og reskripter og andre nødvendige håndbøker. Bøkene ble fordelt i de forskjellige komitéer, og en av funksjonærene ved Stortingets kontor, opprinnelig kontorsjefen, hadde ansvaret for boksamlingen. Like etter at Stortinget var flyttet inn i eget hus ble det bestemt at et »af Stortingsbygningens bedste Værelser skulde indrettes til et Bibliotek«, og på Stortinget 1869 ble det etter forslag av Johan Sverdrup bevilget 500 spesiedaler (ca. 2000 kr.) fordelt på 3 budsjett-terminer. Noen bibliotekar ble ikke ansatt, for, som en av talerne sa i debatten 29. januar 1869, »naar man, efterat Bøgerne vare opstillede, gav det Paalæg, at Bøgerne ikke maatte fjernes fra Værelset, behø- 13* vedes ingen Bibliòthekar«. Først i 1876 fikk kontorsjefen en assistent i biblioteket, og denne assistenten, cand. philol, Albert Bjerck, ble så i 1887 ansatt som Stortingets første bibliotekar i heldagsstilling. Samtidig ble det utarbeidet regler for bruken av biblioteket og instruks for bibliotekaren. Senere sjefer ved biblioteket har vært den kjente biblioteks- og folkeopplysningsmann Karl Fischer (1910— 1921), litteraturhistorikeren Anders Krogvig (1921—1924) og Wollert Hallvard Keilhau som har vært sjef siden 1924. Siden den spede begynnelse i forrige århundrede har Stortingsbiblioteket gjennomgått en betydelig vekst og er i dag med sine 76,000 bind et av de største spesialbiblioteker i Norge. Plass-spørsmålet får nå en tilfredsstillende løsning i forbindelse med den pågående utvidelse av Stortingsbygningen. Det er bl. a. innredet 2 underjordiske magasiner med plass til ca. 1800 hyllemeter og det vil etterhvert bli innredet flere magasiner i de deler av bygningen som etter ombyggingen blir uten dagslys. Som naturlig er består bokmassen for det meste av litteratur innenfor rettsvitenskap, politikk, økonomi og historie, men man vil også finne en rekke andre fagområder representert. Stortingsbiblioteket er i første rekke et bibliotek for stortingsrepresentantene og Stortingets funksjonærer, men det benyttes også i stor grad av sentraladministrasjonens folk. I den utstrekning det er mulig, er biblioteket også tilgjengelig for statsvitenskapsstuderende og elever ved Statens kommunal- og sosialskole. Samlingene av parlamentsforhandlinger og lover fra andre land er også meget søkt av praktiserende jurister. Trykt katalog ble sist utgitt i 1904. Siden da har det bare vært utgitt stensilerte tilvekstlister. Den årlige bevilgning til innbinding og innkjøp av bøker er på 30,000 kr. Det faste personale er stortingsbibliotekar, underbibliotekar og assistentbibliotekar. O. C. Torp. Sverige. Det svenska riksdagsbiblioteket räknar sin tillkomst från 1848, då riksdagen beslöt att inrätta ett arkiv för äldre och nyare riksdagshandlingar, författnings- och lagsamlingar »jämte hithörande böcker och skrifter«. Den nya institutionen, för vilken stadgar antogos 1850, trädde i verksamhet med ingången av 1851 och vai avsedd endast för riksdagsmän och vid riksdagen anställda tjänstemän. Dess namn blev »Rikets ständers archiv«, men efter representationsreformen