234 Pressevæsen (1845), »Öresunds-Posten« (Hälsingborg, 1847), »Snällposten« (Malmö, 1848; förenades 1872 med »Sydsvenska Dagbladet till + »Sydsvenska Dagbladet Snällposten«), → Göteborgs-Posten« (1859) m. fl. I tryckfrihetens hägn gavs ej blott den ansvarsmedvetna pressen möjlighet att utvecklas. Sedan indragningsmakten upphävts framkom också på 1840-talet en smäde- och skandaljournalistik, som ej lät sig tuktas. Till de mest kända hörde »Folkets Röst« (1849—61) och framför allt »Fäderneslandet« (ej att förväxla med Crusenstolpes salarierade tidning med samma namn på 1830-talet). Skandaltidningen »Fäderneslandet« grundades i Lund 1852 av fil. doktor N.R.Munck af Rosenschöld, överflyttades till Stockholm 1853 och nedlades först i slutet på 1920-talet, sedan en enhällig folkopinion förklarat den i bojkott. Efter 1850 kom en ny period i den svenska presshistorien, Rabulisttiden var förbi, Hierta sålde sin tidning 1851 och »Aftonbladets« ton blev hovsammare; S.A. Hedlund inträdde 1852 som huvudredaktör för »Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning« och lyckades förläna sitt blad en aktning och auktoritet, som väl knappast någon tidning förr eller senare åtnjutit. Hedlunds tidning behöll och har behållit sin liberala karaktär, »Aftonbladet« tenderade däremot på 1880-talet mot höger. Fullföljande Hiertas journalistiska traditioner grundade Rudolf → Wall år 1864 → »Dagens Nyheter«; dess utveckling till Sveriges största tidning tillhör dock tiden omkring sekelskiftet 1900. Gamla »Dagligt Allehanda« blev efter många förändringar och namnbyten → »Nya Dagligt Allehanda« 1859 och hamnade snart i det konservativa lägret, där också det 1824 grundade → »Stockholms Dagblad« fick en auktoritativ ställning fr.o.m. 1870-talet under ledning av tidningens ägare Wilhelm → Walldén. Från 1880-talet räknar man pressens nydaning och utveckling till den betydelse, som givit den hedersnamnet »den tredje statsmakten«. Utvecklingsprocessen hade ingalunda den explosionsartade karaktär, som berättigar talet om en »pressrevolution«. Den har framgått ur många kända förhållanden: folkupplysningen som krävde insyn och information, det politiska uppvaknandet i samband med de sociala striderna, tryckeritekniska uppfinningar, pappersindustriens utveckling, kommunikationsväsendets utbyggnad, nyhetstjänstens organiserande genom notis- och telegrambyråer etc. På 1870-talet hade Stockholm 5 dagliga tidningar: »Post och Inrikes Tidningar«, »Nya Dagligt Allehanda«, »Stockholms Dagblad«, »Aftonbladet« och »Dagens Nyheter«. Tiden fram till 1900 grundades ytterligare 5 i Stockholm: + »Svenska Dagbladet« (1884, helt ombildat 1897), »Social-Demokraten« (1885, se under Morgon-Tidningen), »Vårt Land« (1885), + »Stockholms-Tidningen« (1889) och → »Svenska Morgonbladet« (1890). Tre av de vid sekelskiftet 1900 verksamma stockholmstidningarna ha nedlagts: »Vårt Land«, som 1908 sammanslogs med »Nya Dagligt Allehanda«, »Stockholms Dagblad«, som 1931 uppgick i »Stockholms-Tidningen« och »Nya Dagligt Allehanda«, som nedlades 1944. Under åren 1909—20 utgavs den liberala »Aftontidningen« och 1916 —40 det vänstersocialistiska (1921—36 kommunistiska och slutligen nazistiska) »Folkets Dagblad«. Ar 1957 utgivas i Stockholm 10 dagliga tidningar förutom »Post och Inrikes Tidningar«. Nytillkomna under de sista decennierna äro den kommunistiska »Ny Dag« (1920), den syndikalistiska »Arbetaren« (1922, sedan 1954 »DT. Dagstidningen Arbetaren«), de två eftermiddagstidningarna »Aftontidningen« (1942-56) och »Expressen« (1944) samt pingströrelsens »Dagen« (1945). Även landsortspressen tillväxte starkt under 1800-talets sista och 1900-talets första decennier. Av borgerliga tidningar grundades då omkring 30, varav ett tjugotal ännu äga bestånd. Den första socialdemokratiska landsortstidningen, »Arbetet« i Malmö, uppsattes 1887, följd fem år senare av »Ny Tid« i Göteborg, som dock blev daglig först 1899. Sedan 1937 sortera de socialdemokratiska tidningarna under »Arbetarpressens förlagsaktiebolag« (»A-pressen«), som i sig innesluter ett 30-tal olika tidningar. Tidningspressens frammarsch avspeglas i upplagornas storlek och ökningen av antalet tidningar. Medan »Aftonbladet« på 1830-talet var Sveriges mest spridda tidning med en upplaga på omkring 3000 exemplar, utgavs enligt f.n. (1957) tillgängliga statistiska uppgifter, avseende år 1955, den största, »Dagens Nyheter«, i upplagor på över 300,000 ex. och två andra tidningar i över 200,000 ex. Är 1830 utgåvos 6 dagliga nyhetstidningar i Sverige, 1880 hade antalet stigit till 11, 1890 till 28, 1900 till 58, 1910 till 80, på 1930-talet hade antalet överskridit 100 och är 1957 omkring 225. För antalet utgivna tidningsnummer kan endast approximativa siffror lämnas: 1880