Privattryk — Privattrykkerier 237 plar ej gjorts större än antalet av dem, som hon räknar för sina vänner och bekanta. Exklusiva tryck i raritetsupplagor förekommo egentligen icke i vårt land förrän ett gott stycke in på 1700-talet. Den förste (och främste) företrädaren för denna art av bibliofili var samlaren och mecenaten C. G. Tessin, som 1739 utgav en liten pjäs »La comedie sans intrigue, ou, Les deux grossesses«, tryckt i Stockholm i mycket få exemplar (endast 4 ex. äro nu kända). Snart därefter lät Tessin i Paris trycka en fésaga »Faunillane« (1741), prydd med kopparstick efter handteckningar av Boucher och 2 vignetter av Cochin d.y. Tessin hade förbjudit boktryckaren att trycka mer än 2 exemplar, men 3 (möjligen 4) torde trots detta ha framställts; dessutom utkommo två tjuvtryck resp. 1743 och 1767. Vid drottning Lovisa Ulrikas hov tävlade i början på 1750-talet Tessin och Olof von Dalin med drottningen att överraska societeten med raritetstryck. En obetydlig kompilation av Dalin, »Sedolärande fabler« (1752), lät drottningen trycka i folioformat »med stora stylar att läsas af Kronprinsen« (känd i 3 ex.). Från 1700-talets slut finnes en del skämttryck av Elis Schröderheim och hans krets (»Campio Almanacha för året 1787« etc.). Ar 1795 utgavs i liten upplaga Helena Maria Linnerhjelms »Vitterhets-försök« med graverad titel, dedikationsblad och 26 vignetter i kopparstick av författarinnans make. Den lilla diktsamlingen är högt skattad som ett utsökt prov på gustaviansk bokkonst. Efter 1800-talets mitt ökades intresset för bibliofili och bokkunskap väsentligt tack vare G. E. → Klemmings inflytande. Klemming utgav själv många av sina bokhistoriska skrifter som privattryck, och vid sin avgång från chefskapet för Kungl. biblioteket ägnades han en ståtlig festskrift, »Ur några antecknares samlingar« (1891), tryckt i 50 exemplar; den var tillika den första svenska festskriften i modern mening. Under 1900-talet har utgivits och utgives en mängd betydande arbeten som privattryck: festskrifter till enskilda, jubileums- och minneshistoriker. Många affärsföretag celebrera sina 50- och 100-årsdagar med utgivande av kulturhistoriska skrifter av stort värde, ehuru med ringa anknytning till firmans verksamhet; många boktryckerier och bokförlag utge årligen bibliofilt betonade småtryck som jul- och nyårsgåvor. B. A. Privattrykkerier, Bogtrykkerier, der ejes og drives af Privatpersoner, og hvis Frembrin- gelser udsendes til en begrænset Kreds, og hvis Virksomhed ikke hviler paa en udpræget forretningsmæssig — men ofte idealistisk — Basis. Allerede i Bogtrykkerkunstens første Aarhundreder fandtes Privattrykkerier, af hvilke mange var oprettet af Videnskabsmænd, f. Eks. Astronomer og Matematikere, der derved paa betryggende Maade kunde fremstille deres egne Værker. Blandt de ældste og kendteste er Nürnberger Astronomen Johann Regiomontanus’ Trykkeri i Nürnberg og Matthaus Roritzers i Regensburg, begge virksomme i Slutningen af det 15. Aarhundrede. Adskillige af de Bøger, der udgik fra saadanne Privattrykkerier i det 15. og 16. Aarhundrede, var af en høj teknisk Standard, saaledes f. Eks. »Astronomicum Caesareum«, der tryktes af Peter Apian 1540. — Mange → Klostertrykkerier har ogsaa nærmest Karakter af Privattrykkerier, især de ældste fra 1500- og 1600-Tallet. Ogsaa de Trykkerier, der i ældre Tid indrettedes af bogligt interesserede Adelsmænd og Fyrster, kan henregnes til Privattrykkeriernes Kategori. Berømt er f£. Eks. det Trykkeri, som Frederik d. Store lod installere i sit Slot i Berlin, og hvorfra udgik flere af de Bøger, Kongen selv var Forfatter til, Med de engelske »private presses«’ Opstaaen i sidste Halvdel af 1700-Tallet antog Privattrykkerierne en noget anden Karakter, idet Ejerne af disse med de Bøger, de trykte, i særlig udpræget Grad forfulgte typografisk-æstetiske og bibliofile Maal; blandt de første af disse Trykkerier kan nævnes Strawberry Hill Press (grundlagt af Horace → Walpole 1757), Darlington Press (ca. 1770) og → Chiswick Press (1789). Med William → Morris’ Grundlæggelse af the → Kelmscott Press i 1891 indledes en skelsættende Epoke i Privattrykkeriernes nyere Historie, og Morris’ Eksempel følges ikke alene af en Række idealistisk indstillede engelske Bogtrykkere (Charles Rickett med the → Vale Press, C. John Hornby med the → Ashendene Press og T.J. Cobden Sanderson med the → Doves Press), men ligeledes paa Kontinentet, især i de nordiske Lande og i Tyskland oprettedes Privattrykkerier efter Morris’ Forbillede. Til de mest kendte tyske Privattrykkerier, der opstod omkring Begyndelsen af dette Aarhundrede, hører Cranach Presse, Bremer Presse og Janus Presse. Ogsaa i U.S.A. gjorde Morris’ Indflydelse sig gældende, og der opstod en Række idealistisk arbejdende Trykkerier, af hvilke mange dog virkede paa delvis forretningsmæssigt Grundlag (semiprivate presses); til de kendteste hører