Privattrykkerier — Proctor 239 hade tryckerier för utgivande av arbeten på orientaliska språk, men de ha troligen aldrig använts. Det ryktbara → Visingsborgstryckeriet, upprättat av Per Brahe d. y. 1667 och verksamt till 1685, kan också med fullt fog kallas ett privattryckeri; som sådant bör även nämnas det tryckeri, som biskopen i Lund Peder → Winstrup anlade på sin sätesgård Värpinge för att trycka sitt stora arbete »Pandectae sacrorum« (1666—74), och som spolierades i danska kriget 1676. Olaus → Rudbecks privata officin i Uppsala, som uppsattes 1685 med Rudbecks svåger, den avsatte akademiboktryckaren Henrik → Curio som föreståndare, var av allt för stor omfattning för att kunna betraktas som ett privattryckeri. Det förstördes totalt jämte inneliggande boklager vid Uppsalas brand 1702. En anteckning i Stockholms konsistorieprotokoll för den 6 sept. 1693 ger en antydan av att innehavaren av Leufsta bruk i Uppland, Charles De Geer (död 1730), skulle haft en handpress på slottet och där tryckt en kalvinsk katekes för sina underlydande, som till större delen voro reformerta. På Leufsta har möjligen denna tryckpress funnits kvar ännu vid slutet av 1700-talet, då där trycktes ett litet »plaisanterie« av en gästande fransman (»Histoire d'une puct«, 1785; 2 ex. äro kända, ett på Leufsta och ett på Kungl. bibl,.). Först under 1700-talet kan man tala om privattryckerier som en hobbyverksamhet. Konung Adolf Fredrik lät 1752 installera en tryckpress jämte nödiga stilar och tillbehör på Kungl. slottet. Han tröttnade dock snart, och endast »ett par små fransyska pjäser blevo på detta sätt av konungen själv satta och avtryckta«, Hans son och efterträdare Gustav III försökte sig också som boktryckare. Vid jultiden 1776 befalldes kungl, boktryckaren H. Fougt till Gripsholm med ett litet ficktryckeri, på vilket konungen december 1776—januari 1777 tryckte åtminstone några teateraffischer. Bland boksamlare har stort intresse ägnats åt J.P. von Wulfschmidt och hans kuriösa skrift »Bondestolpe«, som utkom i flera upplagor på 1700—1780-talen med handtryckta träsnittsplanscher och varav finnes upplagor med texten satt efter i trä skurna typer. En ung tjänsteman i Stockholm Gustaf Broling hade 1789— 91 ett litet tryckeri på vilket han framställde åtskilliga smärre vittra skrifter i små upplagor (»Vitterhet från flera språk« (I—II, 1789—91, m. fl.). Brukspatronen A. J. Spaldencreutz inrättade på sitt gods Gusum ett litet tryckeri och utgav för vänkretsen »Gusumsbladet« i 8 nummer 1799, tidskriften »För mina vänner« (I—III, 1805—07) och ytterligare fem små arbeten. Under 1800-talet tyckas publika tryckerier mera ha anlitats för framställande av privattryck; från 1870-talet äro dock några små raritetstryck kända, framställda i handpress av publicisten C.H. Atterling. Under 1900-talet är främst att nämna → »Handpresstryckeriet« i Råsunda, som med ett bestämt bokkonstnärligt program framför allt arbetade för träsnittets renässans, Den skämtsamma »Juvenalorden« i Uppsala utgav på 1920-talet från »Juvenaliska hovboktryckeriet« typografiskt förstklassiga små skrifter, bl. a. en bibliografi »Några anteckningar om upsaliensiska studentspex« (1923). Slutligen kan nämnas några märkliga företag av författare, som avvisats av förläggare och därför själva svarat även för den hantverksmässiga framställningen av sina alster. Fabriksarbetaren J. W.Hall i Ängelholm utgav 1904—16 fem små diktsamlingar, som han själv både författat och tryckt, en banvakt Anders Ljunggren har en ganska omfattande produktion av kvasifilosofiska skrifter o. dyl., framställd på samma sätt på 1930- och 1940-talen, trädgårdsmästaren Thorsten Persson i Allerum har 1950 utgivit romanen »Vi och våra fäder«, satt, tryckt, häftad, försedd med omslag och distribuerad av författaren själv. Till privattryckerier kunna också i viss mån räknas de grafiska yrkesskolorna och »Officina typographica«, inrymd i Bokhantverkshuset på Skansen i Stockholm. Vid Göteborgs Högre samskola gavs praktisk undervisning i boktryckeriteknik vid tiden omkring 1920. Tryckerimateriel tillhandahölls av boktryckaren Wald. Zachrisson, och åtskilliga ganska stora tryckarbeten i små upplagor utfördes, illustrerades och inbundos av eleverna. P. S[oh m]: Original-bevis om tvenne konungar af Sverige, som sjelfve lagt hög hand vid boktryckeri-konsten, 1816; B. Möller: Privattryck (Svenska boktryckareföreningens Meddelanden, XXXI, 1926). B. A. Proctor, Robert (1868—1903), engelsk Bibliograf og Biblioteksmand. Var fra 1893 til sin Død ansat ved British Museum og udviklede sig hurtigt til en af det 19. Aarhundredes mest fremragende Inkunabelforskere, der gennem sine Undersøgelser naaede frem til en fuldstændig Udformning af den typologiske Metode, der nu er dominerende i → Inkunabelforskningen. Hans Hovedværk er den nu klassiske »Index to the early printed Books in the British Museum« (1898—1903), og af hans øv-