Rudbeck — Rudbeckius 281 strerade magnifika verket »Svenska bokband under nyare tiden« (1—3, 1910—14). Den allmänna bokbandshistoriens huvuddrag tecknade R. på grundval av sin tids modernaste arbeten i »Konstnärliga bokband före år 1800« (Svenska slöjdföreningens tidskrift 1910). Redan 1912 kunde R., grundat på egna iakttagelser och fynd, ytterligare bestyrka den först av Gottlieb 1910 framlagda, då revolutionerande åsikten om Grolierbandens franska ursprung. Med sammanlagt fyra betydande uppsatser: »Zur Entstehungsgeschichte der Grolier-Einbände« (Zeitschrift f. Bücherfreunde 1912—13), »Om Grolierband i Sverige« (Pro Novitate, II, 1914), »Om Grolier-bandens härkomst« (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, IX, 1922), och »Über die Herkunft der Grolier-Einbände« (Buch und Bucheinband, Festschrift Hans Loubier 1923) har R. i denna bokbandsforskningens viktigaste fråga gjort inlägg av internationell räckvidd, och den moderna bokbandsforskningen erkänner överallt R. som en av sina främsta föregångsmän. R. ordnade 1914 i Kungl. biblioteket Sveriges alltjämt största utställning av bokband (430 nr.). I en lång rad uppsatser, främst publicerade i »Allmänna Svenska boktryckareföreningens meddelanden«, »Svensk exlibristidskrift«, »Svenska slöjdföreningens tidskrift« og »Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen«, har R. utgivit smärre studier i detta och andra bibliofila ämnen. Viktigast är monografien över »Christoffer Schneidler« (S:t Eriks årsbok 1919). R. utgav även den stort upplagda »Svensk lagbibliografi« (1915) och det ståtliga äreminnet över sin släkts författerskap, »Bibliotheca Rudbeckiana« (1918), vars tillhörande boksamling han testamenterade till Kungl. biblioteket. I. Collijn: Johannes Rudbeck (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXII, 1935); J. V. J o h a n sson: Från Gutenbergsbibeln till Gösta Berlings saga, 1952. S.L. Rudbeck, Thure Gustaf Alexander Reinhold (född 1875), friherre, svensk biblioteksman. Bibliotekarie vid Universitetsbiblioteket i Lund (1905—16), vid Kungl. biblioteket (1916—35), slottsarkivarie (från 1921). Särskilt 1500- och 1600-talens svenska bokhistoria har R. berikat med ett flertal uppsatser, kulminerande i gradualavhandlingen »Skrifter till Sveriges historia tryckta före år 1600« (1919), och det magnifika »Broderade bokband från äldre tid i svenska samlingar« (1925). Förtrogen med flera biblioteks bokbestånd har R. kunnat göra upprepade lyckliga fynd av eljest okända tryck och band. Själv framstående boksamlare har R. förvärvat en osedvanlig kunskap om tidens typografiska utrustning, och uppsatserna »Till frågan om antikvastilens första användning i svenskt boktryck« (»Allmänna Svenska boktryckareföreningens meddelande«, 1906) och »P.van Selow stilgjutare och boktryckare« (»Bok- och bibliotekshistoriska studier tillägn. I. Collijn«, 1925) är banbrytande och av oförminskad aktualitet. R. har redigerat bl. a. »Bibliografiska studier tillägn. J. Rudbeck«, 1917. R:s uppsatser är främst offentliggjorda i »Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen«, »Personhistorisk tidskrift« och »Svensk exlibristidskrift« samt »Svenska exlibrisföreningens årsbok«. S. L. Rudbeckius, Johannes Johannis (1581—1646), professor i Uppsala 1609, biskop i Västerås 1618, en av den svenska storhetstidens främsta kyrkomän. R., som gjorde märkliga insatser på den andliga odlingens nästan alla områden, har också ett bestående rum i svensk bok- och bibliotekshistoria. På initiativ av R. fick Västerås sitt första boktryckeri 1621, i det Olof → Olofsson Helsing då ditflyttade från Stockholm. På detta tryckeri, som 1624 övergick i domkapitlets ägo, trycktes en lång rad av R:s egna och domkapitlets skrifter; andra tryck av större omfång var J. Wagner: »Hwsbiblia« (1623) och R:s broders, Petrus R:s psalmboksedition »Encheiridion« (1627). Sedan Helsingius 1630 flyttat tillbaka till Stockholm, saknade Västerås boktryckare (såsom också framgår av R:s bibliografi 1631—35) till 1635, då Petrus Eriksson Waldius fästes vid Västeråstryckeriet och där var verksam till 1642, då han blev akademiboktryckare i Abo och efterträddes av den tyskfödde boktryckaren Eucharius Lauringer, som verkade till året före sin död (1670). R:s initiativ i härberörda avseende följdes snart i andra svenska stiftsstäder, i Strängnäs 1622, i Kalmar 1626, i Linköping 1635 o.s.v. R:s namn ingår också i den svenska bibliotekshistorien, Ända från sitt tillträde i Västerås intresserade sig R., bl. a. genom egna donationer, för det gamla nu starkt reducerade domkyrkobiblioteket, närmast med tanke på det av R. 1623 grundade gymnasiet, det äldsta i Sverige. För bibliotekets räkning sökte han också att erhålla del av de stora krigsbytena, men den boksamling,