294 Salmebøger — Salmson Brodins tryckeri). Äldre upplagor voro ofta försedda med graverade titelblad och träsnitt, men över huvud taget har den svenska psalmboken inte ägnats samma konstnärliga omsorg som en del andra länders psalmböcker; erkännansvärda försök, bl. a. av Olle → Hjortzberg, äro dock att anteckna. Ingen svensk religiös bok har omtryckts så ofta som psalmboken (av 1695 års psalmbok minst 250 upplagor, därav en så sent som 1904). Fullständiga versregister åtfölja alla senare ed., till 1695 års första gången i ovannämnda antikvaupplaga 1784; ett separat versregister utgavs 1744 av J. Bæckström. Författarregister till 1695 års psalmbok finns första gången i antikvaupplagan 1784, till Wallinska 1895 (Gleerup). I 1937 års psalmbok ingår även alfabetiskt sakregister. Konkordanser till 1695 års:(J. Swederus), Concordantz öfver den svenska psalmboken (1772); till 1937 års:F. Dahlby, Psalmbokskonkordans (1942). Redan i Een liten songbook 1553 (2 upplagor) förekommer för musikpartierna notlinjer för inskrivning av nottecken; notsättning med rörliga nottecken för första gången i en upplaga 1586. Vår första koralpsalmbok är den i Uppsala 1616 tryckta psalmboken (16 tryckta koralmelodier). Ända till 1697, då en för hela riket gällande stor koralpsalmbok tillkom, rådde olika koraltraditioner i stiften, varom talrika, numera delvis utgivna koralhandskrifter vittna (senast utgiven sådan: Koralbok skriven av I.O. Leimontinus år 1675. Den s.k, Rappehandskriften. Utg. med efterskrift av J. Redin, 1956). Även den Wallinska psalmboken har vid olika tillfällen tryckts med melodier, tidigast 1836, med melodier i sifferskrift ofta i tidigare editioner. J. W.Beckman: Den nya svenska psalmboken framställd uti försök til svensk psalmhistoria, 1845—72; A. Hildebrand: Svenska kyrkans psalmbokskommittér och psalmboksförslag under 1700-talet och början av 1800-talet, 1884; E. Liedgren: Svensk psalm och andlig visa, 1926; Den svenska psalmboken (6 uppl. 1940); A. Werner: Vår nya psalmbok, 1938; S. Kristofersson: Psalmboksförslagen av 1765—67 och 1793, 1942; B. Olsson: Psalmboken som folkbok, 1942; B.Olsson8& A. Werin: Den nya psalmboken. Kritik och krav, 1945; D. Helander: Svensk psalmhistoria, 1946; A. Arvastson: Den Thomander-Wieselgrenska psalmboken, 1949; B. Wahlström: Studier över tillkomsten av 1695 års psalmbok, 1951; Psalmboksarbetet i Sverige vid slutet av 1800-talet, 1954. B.O. Salmonsen, I s a c (1846—1910), dansk Boghandler. Efter sin Læretid hos P.G. → Philipsen etablerede han sig i 1871 sammen med sin Broder Moritz S, (1843—1913) under Firmanavnet Brødrene Salmonsen, Broderen ud- traadte allerede Aaret efter og rejste til U.S.A. Firmaet omfattede oprindelig Sortimentsboghandel, men S. oparbejdede efterhaanden et ret betydeligt Forlag med Værker som f£. Eks. Darwin: »Rejse om Jorden« og Brehm: »Naturliv«, En Del danske Forfattere, bl.a. Sophus og Karin Michaëlis, Chr. Engelstoft og Thit Jensen debuterede hos ham. I 1891 begyndte han Udgivelsen af »Salmonsens store illustrerede Konversationsleksikon« (I—XIX), hvis afsluttende Bind udkom 1911. Det storslaaede Foretagende, som har bevaret Salmonsens Navn længe efter hans Forlags Ophør, opnaaede i første Udgave et Subskriptionssalg på 10.000 Eksemplarer. I 1877 udgav han under egen Redaktion Ugebladet »Den nordiske Bogverden«, der dog kun opnaaede een Aargang. Han interesserede sig meget for Boghandelens Forhold og skrev selv Artiklen om Boghandel i sit Leksikon. O. Try de : Danske Boghandlerbiografier, 1947, S. 109 —10. O.A. Salmonson, Carl A, (född 1887), svensk exlibrissamlare. Kapten i Svea artilleriregementes reserv, sedan 1931 verkst. direktör i AB Bruks-Materiel. Var en av stiftarna av »Svenska exlibrisföreningen« och är sedan 1943 föreningens ordförande. Som exlibrissamlare har S. begränsat sig till Sverige och Finland, Hans samling omfattar mellan 13,000 och 14,000 blad, varav ungefär en tredjedel finska. A. B. Salmson, A x e 1 (ursprungligen Sem) Jakob (1807—76), svensk litograf. Under 1830—40-talen verksam hos skilda stentryckare i Stockholm, drev 1847—51 tillsammans med C.F. Ström firman Salmson & Ström, etablerade därefter eget litografiskt tryckeri, som på 1850-talet torde ha varit huvudstadens mest anlitade. Bland planschverk, till vilka S. levererat litografierna, märkas »Svenska konungar och deras tidehvarf« (1830—43, 2:a uppl. 1855— 60), »Konung Gustaf III och hans samtida regenter« (1838) och »Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer« (1844—56, 2:a uppl. 1861), samtliga med text av Adolph Ivar Arwidsson, samt »Rikssalen på Gripsholms slott« (1847—51, ny uppl. 1854). S. var grundare och 1859—60 utgivare av → »Litografiskt allehanda«. S. Ambrosiani: Översikt över den svenska bildreproduktionen under 1800-talet (Bildreproduktionen i Sverige från början av nittonde årh. Studier tillägnade Axel Lagrelius), 1923. L. T.