330 Skoglundsbokförlag — Skolan för bok- och reklamkonst riös prägel av uppbyggelseslitteratur och gedigen populärvetenskap. Sedan både Fr.Skoglund och hans son Nils S., som var delägare i firman, avlidit 1917, ombildades företaget till aktiebolag under ledning av Fr. Skoglunds svärson, B. Sterner (£f.1891). Det har sedermera främst odlat översättningslitteratur (Stefan Zweig och engelska författare med Churchill som främsta namn) och kulturhistoria (»Svenska kulturbilder«). SR. Skogsbiblioteket vid Experimental fältet utanför Stockholm är gemensamt bibliotek för Skogshögskolan och »Statens skogsforskningsinstitut«. Det grundades 1918, men leder sitt ursprung från en boksamling vid det äldre Skogsinstitutet, som upprättades 1828. Biblioteket erhöll en ny byggnad 1954. Bokbeståndet utgöres främst av skoglig litteratur, men omfattar även arbeten inom de naturvetenskapliga, matematiska, statistiska, ekonomiska och tekniska facken. En rikhaltig samling av jakt- och fiskelitteratur finns även. Biblioteket, som vid starten 1918 omfattade c:a 180 hyllmeter, uppgår f.n. (1958) till c:a 1200 hyllmeter. Sedan 1920 föres en kortkatalog över svenska och utländska tidskriftsuppsatser inom de skogliga ämnesområdena, Förteckningar över den årliga accessionen lämnas i »Svenska skogsvärdsföreningens tidskrift«. H. Améen-Malmström: Om Skogsbiblioteket och dess nya lokaler (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XLII, 1955). N. P. Skoklosters bibliotek, Håbo socken, Uppsala län, omfattar dels en storartad boksamling på omkring 20.000 band, som alltjämt finns på Skokloster, dels handskrifter, det Braheska arkivet eller den s.k. Skoklostersamlingen, som för att vara bättre skyddad och lättare tillgänglig för forskare sedan 1892 är deponerad i Riksarkivet. I samlingen ingå beståndsdelar dels från det forna Saltsaarkivet, dels en del släktpapper från Rydboholm, dels handlingar rörande bl.a. ätterna Brahe, Wrangel, Bielke och Horn m. fl. samt den beryktade kyrkoherden i Hedemora Nils → Rabenius’ samlingar och riksdagshandlingar från frihetstiden. J. H. Schröder upprättade 1824 en särskild Catalog öfver manuscripterna, pergamentstrycken och andra typografiska rariteter ... 1825; även som bihang till »Historiska handlingar rörande Skandinaviens historia«, XII, 1825—XV, 1830) och O. R. Bellander över pergamentsbreven 1372—1681 (ibid. XVII, 1832, bihang s. 117—138). B.O. Skolan för bokhantverk, grafisk utbildningsanstalt i Stockholm., Stiftades 1903 som ett utslag av den från William Morris kommande rörelsen för tillvaratagande av hantverkstraditionerna inom tryckeribranschen och erhöll till föreståndare och förste ledare denna rörelses främsta företrädare i huvudstaden, boktryckaren Hugo → Lagerström, som behöll ledningen till 1934. Skolans nuvarande rektor, Fredric Bagge, tillträdde 1938. Skolan har 1957 inflyttat i nya, med helt modern teknisk materiel välutrustade lokaler, tillsammans med Bokbindarskolan och Skolan för grafisk reproduktion, varigenom kollektivet de Grafiska yrkesskolorna. Skolan är landets mest betydande i sitt slag. Härtill bidrar, att skolan erhåller anslag från såväl stat som kommun liksom från både arbetsgivareorganisationerna och fackförbunden inom de grafiska yrkena. Skolan anordnar årligen c:a 20 kurser för över 500 elever med omkring 50 lärare. Skolan hugfäste sitt 50-årsjubileum med utgivandet av en festskrift i form av doktorsavhandlingen »Svenskt stilgjuteri före år 1700. Studier i svensk boktryckerihistoria« (1956) av förste intendenten Bengt Bengtsson. S.L. Skolan för bokindustri i Göteborg, som utgör en avdelning av Slöjdföreningens skola därstädes, började sin verksamhet 1907 och lämnar undervisning i maskinsättning, sättning, tryckning, yrkesteori, fackteckning och några allmänbildande ämnen. N. P. Skolan för bok- och reklamkonst i Stockholm började sin verksamhet 1939 under ledning av Hugo →→ Steiner-Prag och hade till uppgift att »utbilda bokkonstnärer, layoutmän, reklamtecknare och illustratörer ävensom att erbjuda möjligheter till fortsatt utbildning för redan inom de grafiska yrkena verksamma«, Initiativet till skolan hade tagits av Erik Wettergren och Ake Stavenow. Steiner-Prag efterträddes som föreståndare av Akke + Kumlien. 1945 beslöts en omfattande omorganisation av skolan och Rolf Grauers utsågs till föreståndare, medan Kumlien kvarstod som studieledare. Omorganisationen innebar framför allt en utökad undervisning i reklam- och accidenstypografi, reklamteori, bildkomposition och fotografilära. Emellertid upphörde skolans verksamhet redan påföljande år, i och med att Kumlien utsågs till intendent vid Thielska galleriet. N. P.