Skær Sats — Slutningskolumne 343 Skær Sats, løbende Bogsats sat med samme Skrifttype og Skriftgrad uden Klicheer, Tabeller eller lignende; kaldes ogsaa glat Sats. E. D. Sköld, O t t e (1894—1958), svensk konstnär, professor vid Konstakademien 1938—42 och dess direktör 1941—50, överintendent vid Nationalmuseum från 1950. På 1930-talet utförde S. teckningar för bokomslag och bokband i funktionalistisk stil. Sedan 1944 var S. sysselsatt med illustrationer i tusch till August Strindbergs »Svenska öden och äventyr«. U. Hård afSegerstad: Otte Sköld, 1945. Sköld, Sven (född 1909), svensk heraldisk och exlibriskonstnär. Efter att ha genomgått Konstfackskolan utbildades han vidare av M. Welamson och anställdes 1935 hos Westins ateljé. Där verkade han som tecknare till år 1950, då han etablerade sig som självständig tecknare. År 1954 anställdes han hos Torsten Erikssons reklamateljé och arbetar, när detta skrives, på dess avdelningskontor i Köpenhamn. År 1948 anordnade han en utställning i Västervik. Ar 1942 väcktes S. intresse för heraldiken, och han har sedan dess under enskild ledning utvecklat sig till en framstående heraldisk konstnär. Han har på ett förtjänstfullt sätt illustrerat »Dynastien Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet« (1944), »Borgerlig vapenrulla« (1950) och »Heraldisk bilderbok tillägnad H. K. H. Kronprins Carl Gustaf« (1951), alla tre utgivna av Arvid Berghman, och har ritat inemot ett femtiotal exlibris, huvudsakligen heraldiska eller av typen märkesexlibris, varjämte han gjort åtskilliga adresser. S. har även utfört heraldiska arbeten åt riksheraldikerämbetet, Kungl. flygförvaltningen, Kommunalheraldiska institutet m.fl. Ehuru starkt påverkad av den heraldiska konst, som utövats av professor Otto Hupp i Tyskland och Paul Boesch i Schweiz, har S. skapat sin egen heraldiska stil, som förenar en modern linjeföring med respekt för den klassiska heraldikens traditioner. S. heraldiska verksamhet har även uppskattats utomlands: han har varit föremål för artiklar i »Archives héraldiques suisses« (1949) och i »Annuaire 1951/52 de la Société héraldique luxembourgeoise«, och år 1956 fick han som första utlänning mottaga den silvermedalj, som av Colégio de Armas e Consulta Heráldica do Brasil instiftats som belöning för förtjänstfull heraldisk verksamhet. A. B. Skøntryk, Betegnelse for Trykket paa Papirarkets ene (første) Side i Modsætning til → Vidertryk. E. D. Slaglinie, Betegnelse for en Overskrift eller lignende i Reklametypografi, som skal have en vis Slagskraft og som Følge deraf sættes med fed Skrift og ofte i større Grad. H.T. Slagordskatalog. Se Emnekatalog. Slevogt, Max (1868—1932), tysk Bogillustrator. Maler. S. var i sine yngre Aar i sin Kunst stærkt paavirket af Rembrandt, men begejstredes senere for Impressionismen, og mange af hans Bogarbejder er stærkt præget heraf, £f. Eks. hans mere end 500 Illustrationer til Goethes »Faust« (1927). Som Grafiker forstod han mesterligt at udnytte de forskellige tekniske Muligheder, især Litografi. Blandt hans øvrige kendteste Illustrationsarbejder kan nævnes »Ali Baba und die vierzig Räuber«, 1903, »Sinbad der Seefahrer« (1908), og Coopers »Lederstrumpf« (1909). Han illustrerede ogsaa adskillige Eventyrbøger, saaledes Grimms Eventyr (1918). K. Waldmann: Max Slevogts graphische Kunst, 1924; W.v. Alten: Max Slevogt, 1926. E. D. Sloane, Hans (1660—1753), engelsk Bogsamler. S., der i mange Aar var den engelske Kong George I.s Livlæge, tilvejebragte gennem et langt Liv og takket være sine store Pengemidler en kostbar og pragtfuld Samling Bøger og Manuskripter (foruden store Samlinger af Mønter, Medailler og Antikviteter). I sit i 1749 oprettede Testamente tilbød han den engelske Stat at overtage Biblioteket efter hans Død for £ 20,000; det rummede da ca. 50.000 trykte Bøger og ca. 4000 Haandskrifter og stod ham i ca. £ 60.000., I 1753, da S. var død, vedtog Parlamentet at købe Samlingen, og gennem et offentligt Lotteri skaffede man den nødvendige Pengesum tilveje. Til Købet af S.s Bibliotek føjedes Købet af endnu to Privatbiblioteker efter to andre berømte engelske Bibliofiler, Robert → Harley og Robert → Cotton, og disse tre Samlinger blev Oprindelsen til → British Museum Library. W.Y. Fletcher: English Book Collectors, 1902, S. 1143—48. E.D Slutningskolumne (eller Spidskolumne), Benævnelse for den sidste Tekstside i et Afsnit. I Typografien findes bestemte Regler for Slutningskolumnernes ideale Linieantal og Anbringelse i Forhold til Begyndelseskolumnerne eller → Nedrykningen. E. D.