Sohm — Sommerfeldt 353 Sohm, P eter (1751—1819), fältboktryckare (Sveriges första och enda). Född i Karlshamn fick S, sin utbildning i Stockholm och kom 1782 till S:t Petersburg, där han som faktor förestod tvenne större tryckerier. Under det svensk-ryska kriget deporterades han 1790 av ryssarna, och när han 1801 återkom, hade hans egendom konfiskerats. Efter några år eller 1804 återvände S. till Stockholm och övertog Anders Zetterbergs tryckeri. Gustav IV Adolf, som inte saknade blick för det tryckta ordet som propagandamedel, utnämnde honom till föreståndare för ett fältboktryckeri, som anskaffades i svenska Pommern, måhända efter impulser från en liknande inrättning, som Napoleon haft med sig 1798 under den egyptiska expeditionen. På detta ambulatoriska tryckeri utförde S. eller förmedlade av andra tryckerier framställt blankettryck, förordningar, proklamationer, pamfletter mot Napoleon och verser över fallna officerare. Hans månatligen utbetalade lön utgick från kurirkassan. 1807 återvände S. till sitt tryckeri i Stockholm och sysselsatte sig de följande åren med att trycka bl. a. Gjörwells brevsamling, Lafontaines fabler, Envallssons lustspel och diverse tillfällighetstryck. Under finska kriget 1808—09 var fältboktryckeriet i verksamhet i juli—nov.1808 på Aland och S. tryckte då på detta en serie krigsbulletiner; även under mellanperioderna utförde han från sitt eget tryckeri i Stockholm en del dylikt officiellt tryck. 1813—14 medföljde S. med sitt fältboktryckeri armén i Tyskland och Norge; i sistnämnda land tryckte han bl.a. 7 nummer av »Fredriksstads tidning« 1814. När tryckeriet upphörde, hade det varit verksamt på ett 80-tal olika platser i Europa. Sitt eget tryckeri i Stockholm överlät han 1817 till P. A. Wallmark, som förenade det med Ecksteinska tryckeriet. S. samlade även litteratur om boktryckarkonstens historia. Denna samling, »musæum typographicum«, skänkte han 1812 till Kungl. biblioteket och utgav s. å. en katalog däröver (ny utökad uppl. 1815). Följande år (1816) utgav S. »Original-bevis om tvenne konungar af Sverige, som sjelfve lagt hög hand vid boktryckeri-konsten, samt berättelse om någre berömde boktryckare och boktryckerier .....…. « C. Bj örkbom: Kungl. fältboktryckaren Peter Sohm och den Sohmska samlingen på Kungl. biblioteket (Nordisk boktryckarekonst, 1930); Densamm e: Det svenska fältboktryckeriet under kriget 1813—14 (Grafiskt forum, 1936); U. Willers: Det svenska fältboktryckeriet 1805—08 (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXXI, 1944). B. O. 23. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. II Sommelius,G u s t a f J o h a n (1726—1800), svensk biblioteksman och lärdomshistoriker. S., som var född i Malmö, blev student i Lund 1742 och förvärvade 6 år senare den filosofiska graden i Greifswald. Docent i österländska och grekiska språken i Lund 1749 och adjunkt 1756, blev han sistnämnda år rektor vid katedralskolan därstädes och 1767 universitetsbibliotekarie med undervisningsskyldighet i lärdomshistoria (4 år tidigare hade han erhållit professors namn, heder och värdighet). S. ägde en ovanlig mångsidighet och lärdom och var en framstående akademisk lärare. Han utgav ett mycket stort antal akademiska disputationer, Bland hans arbeten märkas »Skånska clericiets historia«, av vilken dock endast del 3, st. 1 (»Om Lunds gymnasii och scholae lärare«) utkom (1763, ny titeluppl. 1821) samt de likaledes oavslutade »Lexicon eruditorum scanensium«, vol, 1—3:1—2 (omfattar A-Gistrén) (1776—97) och »Regiae academiae Gustavo-Carolinae sive Dorpato-Pernaviensis historia«, vol. 1 (1796). I handskrift finnes på Lunds universitetsbibliotek hans mycket omfattande och värdefulla biografiska och bibliografiska samlingar. W.N. Sommerfeldt, Wilhelm Preus (1881— 1957), norsk biblioteksmann og bibliograf. Begynte 1902 ved Universitetsbiblioteket i Oslo, hvor han som amanuensis og 1826—51 som sjef for Norske avdeling arbeidet i sine forgjengeres J. B. → Halvorsens og Hjalmar → Pettersens fotspor. Som bibliograf har han utfoldet en rik og allsidig produksjon. Fra 1918 utga han → »Norsk tidsskrift-index« (1946—50 under utg.), som senere gikk inn som et ledd i → »Norsk bibliografisk bibliotek«. Istedenfor Universitetsbibliotekets tidligere årlige bokfortegnelse ble under hans ledelse fra 1921 startet den 5-årige → »Norsk bokfortegnelse«, som danner en fullstendig norsk nasjonalbibliografi. Utga 1918 sammen med Joh. E. → Schweigaard »Norges topografi«, som han 1930 fortsatte med et like stort »Tillegg 1917—1927« og i 1939 med »Norges topografi. Oslo«, som delvis bygger på samlinger i Deichmanske bibliotek. Fra 1926 redigerte han »Boken om bøker« (1926— 45 utkommet 7 bind), fra 1946 »Sjuende marsbibliografiene« (hittil 8 bind). En bibliografi over »Norsk bibliografisk litteratur 1919— 1944« utkom 1944 med et tillegg 1946. Han redigerte »Den norske almanakk gjennom 300 år« (1944, også utg. som »Boken om bøker«, VI), og utga 1946 »H.M. kong Haakon VII.