362 Staalstik — Stage ning som Kobberstikket. Det vandt dog ret stor Udbredelse i første Halvdel af det 19. Aarhundrede, især til Bogillustrationer, men fortrængtes efterhaanden af de fotografiske Reproduktionsmetoder. Staalstik (eller Staaltryk) benyttedes ogsaa — og benyttes stadig i en vis Udstrækning — til Fremstilling af Pengesedler, Frimærker, Værdipapirer etc. E. D. Stadsbiblioteker, en i Finland og Sverige anvendt Betegnelse for Købstædernes Folkebiblioteker. I Danmark og Norge anvendes Betegnelsen sjældent, selv om visse større Folkebibliotekers Ledere benævnes Stadsbibliotekarer. Historisk er Begrebet især knyttet til Tyskland, hvor man under og efter Reformationen som Led i de almindelige Folkeoplysningsbestræbelser oprettede — ofte paa Grundlag af gamle Raadstuebiblioteker, Klosterbiblioteker 0.1. — en lang Række Stadtbibliotheken, hvoraf mange fik en fremragende Bogbestand og gennem Aarhundrederne spillede en vigtig Rolle i tysk Bibliotekstradition, Flere tyske Stadsbiblioteker er overgaaet til at være Universitetsbiblioteker, medens andre er omdannede til moderne Folkebiblioteker og atter andre fortsat fungerer som almene Oplysningsbiblioteker. G. L e y h: Die wissenschaftliche Stadtbibliothek, 1929; B. Bruch: Die Entwicklung der deutschen Stadtbibliotheken vom Beginn des 19. Jahrhunderts bis zur Gegenwart (Zentralblatt für Bibliothekswesen, LIV, 1937). P. B. Finland. Stadsbibliotek i Finland har grundats som folkbibliotek för befolkningens breda lager till största delen på 1860-talet. Något bibliotek grundades redan tidigare, en del senare. Kring år 1900 fanns det ett folkbibliotek, med tvenne undantag ägt av staden, i alla andra städer utom Mariehamn, som fick ett bibliotek först år 1922. Föregångare till stadsbiblioteken var i några städer ett läsesällskapsbibliotek (→ Læseselskaber), men blott i Viborg uppgick det omedelbart i det kommunala biblioteket. Vid sidan av folkbiblioteket grundade Åbo stad ett år 1892 öppnat stadsbibliotek för studieändamål, men detta förenades redan 1912 med det 1878 i stadens ägo upptagna folkbiblioteket till ett gemensamt stadsbibliotek. De första stadsbiblioteken för vilka en egen byggnad uppfördes, var Helsingfors (1880), Raumo (1887) och Abo (1903). Är 1960 uppgick hemlånen i Finlands 41 stadsbibliotek av vilka kan nämnas → Helsingfors, + Kuopio, → Tammerfors, → Vasa, → Viborgs, → Uleåborgs och → Abo stadsbibliotek till ca. 9 milj. eller 5 lån per invånere (skolbiblioteken ingå icke i statistiken). Större än många städer är de s.k. köpingarna, av vilka det finns 26. De ha alla egna kommunala bibliotek. Hemlånens antal var 1960 något över 1 milj. eller 5 per invånare. Sverige. Stadsbibliotek är i Sverige den vanliga benämningen på städernas kommunala folkbibliotek. Undantag utgjorde tidigare biblioteken i Göteborg, där → Göteborgs stadsbibliotek före den 1 juli 1960 visserligen ägdes av staden men i första hand fungerade som bibliotek för Göteborgs universitet, medan Göteborgs stads folkbibliotek (+ Dicksonska folkbiblioteket) var den närmaste motsvarigheten till andra städers stadsbibliotek. Numera har staten övertagit stadsbiblioteket, som därmed även till namnet blivit universitetsbibliotek. I Eskilstuna är stadsbibliotekets officiella namn Eskilstuna centralbibliotek. De äldsta stadsbibliotek tillkom på 1850-talet. Om stadsbibliotek i modern mening kan man emellertid tala först mot slutet av århundradet (+ Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg). För stadsbiblioteken medförde tillkomsten av → Stockholms stadsbibliotek vid mitten av 1920-talet och möjligheterna till ökade statsbidrag 1930 ett kraftigt uppsving, som fortsatt i stegrat tempo under 1940- och 50-talen och resulterat i bibliotek med en rikt facetterad verksamhet (filialsystem, bokbussverksamhet, arbete bland barn och ungdom, verksamhet för gamla, audiovisuella hjälpmedel etc.). För många stadsbiblioteken har lokalfrågorna länge varit svårlösta, men sedan läget på byggnadsmarknaden efter andre världskrigets slut blivit bättre, har under senare år en rad stadsbibliotek fått ändamålsenliga lokaler. F.n, är det endast en stad (Sävsjö), som saknar stadsbibliotek. Även om utvecklingen hunnit olika långt i olika städer, kan man konstatera, att städerna numera överlag visat sig villiga att bära ansvaret för den lokala folkbiblioteksverksamheten. En tabellarisk sammanställning av stadsbibliotekens verksamhet publiceras årligen i »Biblioteksbladet«. B. H. Stage, Mads (født 1922), dansk Bogillustrator, Tegner. Uddannet paa Kunstakademiet i København, Elev af Professor Aksel Jørgensen. Til hans første Bogarbejder hører »Bogbinderen« (med Tekst af Johs. V. Jensen) (1947) og Blichers »Trækfuglene« (1950). I S.s Produktion har Fugle og Naturskildringer en fremtrædende Plads, og i disse kommer hans fine descriptive Streg især til sin Ret. Blandt S.s