Statens publikationsbyrå — Statlander 365 intresse, däribland även vetenskapliga arbeten, som utgives av statens forskningsanstalter. Byrån har under åren utgivit många försäljningskataloger, den sista » Valtion julkaisutoimiston luettelo« år 1956 enbart på finska. Generalkatalogerna suppleras av årslistor, som dock icke kan betraktas som utförliga eller tillförlitliga bibliografier över statliga tryckalster. K.-E. H. Statens pædagogiske Studiesamling. Oprettedes 1887 under Navnet Dansk Skolemuseum og fik sit nuværende Navn i 1934, Institutionen omfatter dels en Samling af dansk og udenlandsk Undervisningsmateriale, dels et stort Bibliotek, der er Landets Hovedbibliotek for Pædagogik, Børne- og Ungdomspsykologi samt Skolevæsen. Bogbestanden er nu paa ca. 100,000 Bd. samt forskellige Specialsamlinger, og Biblioteket har en stor Udstillingsvirksomhed samt et omfattende Udlaan. Studiesamlingen har udgivet en lang Række Specialkataloger og Boglister. H.Kyrre: Statens pædagogiske Studiesamling 1887-1937 (Vor Ungdom, LVIII, 1936/37). P.Müller: Statens pædagogiske Studiesamling (i: Opdragelse og Undervisning i Danmark. Red. af E. Torsting, II, 1949); S a m m e: Vore pædagogiske Fagbiblioteker (Bogens Verden, XXXIII, 1951). P.B. Stationarii, Benævnelse for de Boghandlere, eller rettere Bogudlaanere, der sammen med Skrivere og Bogbindere i Middelalderen var knyttet til Universiteterne. Disse stationarii udlaante — mod Betaling — Haandskrifter til de studerende til Afskrivning, men de drev sjældent Handel med Manuskripter. Især i Italien, Frankrig og England udfoldede saadanne stationarii en livlig Virksomhed; i Tyskland og Norden forekom de sjældnere. E.D. Statistisk Sentralbyrås bibliotek i Oslo blev opprettet i 1876 da det Statistiske kontor under Departementet for det Indre gikk over til å bli en selvstendig institusjon under navnet Det Statistiske Centralbureau. Grunnlaget for boksamlingen var lagt adskillige årtier tidligere. I 1915 var den vokset til ca. 35,000 bind, og en omorganisering blev nødvendig. Fagutdannet bibliotekar blev ansatt i 1917 og samlingene klassifisert og katalogisert. Bokbestanden omfatter samfunnsvitenskapene i moderne forstand med hovedvekten lagt på offisiell statistikk, statistisk teori, befolkningslære og økonomisk teori og politikk. Når det gjelder de to første fagområder fungerer biblioteket som sentralbibliotek for hele landet. Budsjettet har i de senere år været ca. 27,000 til bokinnkjøp, tidsskriftabonnement og innbinding. Bindantallet var i 1960: 98,800. Siden 1951 utgiver biblioteket sammen med Nobelinstituttets og Utenriksdepartementets biblioteker en årlig aksesjonskatalog. Blant publikasjoner utarbeidet i biblioteket er: »Fortegnelse over Norges offisielle statistikk 1828—1950«, 1951. Ingrid Hem. Statistiska centralbyråns bibliotek och arkiv i Stockholm tillkom 1858 i och med ämbetsverkets inrättande, varvid biblioteket övertog den äldre tabellkommissionens bibliotek och arkiv. Biblioteket är numera ett av landets största offentliga specialbibliotek, Bokbeståndet, som huvudsakligen består av officiell statistik från olika länder, omfattar c:a 100,000 band. För sin accession är biblioteket nästan uteslutande hänvisat till bytesverksamhet. Arkivet omfattar material från centralbyråns olika statistiska avdelningar samt från riksbyrån för folkbokföringen. S. Söderman: Statistiska centralbyråns organisation och verksamhet, IX, Bibliotek, arkiv och upplysningsavdelning (Statistisk tidsskrift. N.F, IV, 1955). N.P. Statlander, Fredrik Vilhelm (1756— 1832), svensk bokbindare. Bokbindaremästare i Stockholm 1780—1832. S. tillhör den jämte den schneidlerska främsta bokbindarsläkten i Stockholm, som från 1726 i 200 år räknat tretton bokbindare, börjande med Jakob (d. 1746) och dennes söner Melker Didrik (1727—1799) och Jakob (1729—1797). Fredrik Vilhelm S. var den äldste av tre bröder, alla bokbindare och söner av Melker Didrik, samt släktens främste, tillika den sengustavianska stilens mest framstående företrädare, S. arbetade (Västerlånggatan 65) i tre distinkta stilar. Den vid hans första framträdande förhärskande alagreckdekoren gav han en särskild utformning genom att använda en rullstämpel, i vilken den enkla meanderslingan löper kring en fyrbladig rosett. Till en början var detta pärmens enda dekor, utmed pärmkanten, medan den småningom inneslöts av linjer eller en klöverbladsstav. På ryggens dekor nedlade S. den största omsorg (han var en av de första i Sverige att begagna lösrygg på hela skinnband). Den släta ryggen dekorerades antingen i fält, avdelade med linjer, alagreck eller äggstav, eller i en sammanhängande utsmyckning av nyantika ornament: girlander, lyror, stjärnovaler, blomsterkorgar eller pyramider. Denna släta ryggdekor blev den sengustavianska bokbandsstilens främsta kännemärke — ett slags