Stålhane — Suchtelen 385 Stâålhane, Arvid (1879—1953), svensk skriftställare. Exlibris-samlare. Efter genomgången utbildning blev han brukstjänsteman och avancerade till huvudkassör vid Surahammars bruk, från vilken befattning han avgick med pension 1931. Livligt kulturhistoriskt intresserad var S. mångsidigt verksam som kulturhistorisk forskare och skribent med speciell inriktning på 1700-talet. År 1919 tog han initiativet till »Bellmanssällskapet«, och åt Bellman ägnade han en avsevärd del av sina forskningar. Resultaten av de senare framlades år 1947 i det initierade och uppslagsrika arbetet »En Bellmansbok«. Det var vidare S. som fäste uppmärksamheten på Märta Helena Reenstiernas dagbok, vilken han 1946—1953 tillsammans med S. Erixon och S. Wallin utgav i tre delar under titeln »Ärstadagboken. Journaler från åren 1793—1839« ; dessförinnan hade han år 1939 i Fataburen publicerat en dithörande studie, »Stora tavlan på Arsta«. Ett annat värdefullt arbete av hans hand är en utredning om J.Snacks stockholmsbilder, tryckt âr 1936 i S:t Eriks årsbok. S. var mycket intresserad av exlibriskonsten. Han ritade själv åtskilliga exlibris i tidens stil och var en av våra första storsamlare på området men avyttrade sedermera sin samling till med. dr Emanuel Bergman. Hans intresse för ämnet kvarstod emellertid. Redan år 1908 hade han i Idun publicerat en artikel med titeln »Kvinnor och exlibris«. Efter ett långt uppehåll följde år 1937 en uppsats »Svenska kvinnors exlibris genom tiderna« i Svenska exlibrisföreningens årsbok. År 1940 utgav S. en utförlig översikt över »Finska exlibris«, vilken såldes till förmån för Finlandshjälpen, och den följdes senare av recensioner av Otto Wangs »Svenska exlibris« i Dagens Nyheter 28.7.1941 och av Arthur G. Hassös »Danske exlibris« i Dagens Nyheter 6.7.1942, omtryckt i utvidgat skick i Svenska exlibrisföreningens årsbok 1943. S. produktion har träffande karakteriserats såsom en blandning av lärdom, vaken observans och lekfullt forskarlynne (Olof Byström). Till S:s sjuttioårsdag 1949 utgåvo hans vänner en hyllningsskrift »Stålhanestudier«, som bl. a. innehåller S:s bibliografi, Tolfte samlingen av »Bellmansstudier« (1954) har tillägnats minnet av Arvid Stålhane och innehåller bl. a. en postum essay av hans hand samt hans porträtt, ritat av Oscar Antonsson. A. B. Subject Catalogue. En angelsaksisk, men efterhaanden international, Betegnelse for en Katalog svarende til → Emnekatalogen. P. B. 25. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. II Subskription betegner Forhaandsbestilling af et Værk, der udkommer i flere Bind. At subskribere betegnede oprindelig at underskrive paa, at man forpligter sig til at betale — forud, eller ved Udgivelsen — et planlagt Værk mod at faa det leveret til en Favørpris, lavere end den senere gældende Bogladepris. Denne Form for Forhaandssalg opstod i det 17. Aarhundrede og betegnes ogsaa som → Prænumeration. Nu skelner man mellem denne oprindelige Form og den i vor Tid mest anvendte Subskriptionsform, hvorved Køberen forpligter sig til at aftage samtlige udkommende Bind af et Værk, uden Favørpris, den saakaldte Bindsubskription. Saadanne Udgivelser forberedes flere Maaneder før Udgivelsen af første Bind ved Udsendelsen af en Subskriptionsindbydelse, der indeholder alle Oplysninger om Pris, Indhold, Udstyr og Værkets Omfang. Ved Hæftesubskription anvendes tilsvarende Fremgangsmaade, blot opdeles Værket i mere eller mindre omfangsrige Hæfter altsaa ikke i Bind. Subskriptionsformen muliggør det for Forlaget efter Udgivelsen af første Bind nogenlunde sikkert at fastsætte Oplaget efter Behovet. O. A. Suchtelen, J an Pie ter (Peter) van (1751— 1836), boksamlare. Militär, diplomat. S., som var av förnäm nederländsk släkt, var till en början i holländsk militärtjänst men erhöll 1783 överstelöjtnants avsked och övergick i rysk tjänst, blev 1789 generalmajor och 1799 general, var 1808—09 generalkvartermästare i ryska armén under kriget mot Finland och lyckades åstadkomma Sveaborgs kapitulation. Efter krigsslutet blev han rysk minister i Stockholm och förblev i denna befattning till sin död. Med sina stora kulturella intressen hade han nära förbindelser med ett stort antal författare och konstnärer, samlade också ett mycket stort bibliotek av svensk litteratur och hopbragte en synnerligen värdefull autografsamling. Efter hans död såldes således på bokauktion i Stockholm dupletterna i hans bibliotek, 2,156 nr enligt en tryckt förteckning. Hans övriga bibliotek, 70,000 volymer, autografsamlingen och konstskatterna överlämnades som en donation till ryska statens bibliotek i S:t Petersburg och avhämtades i Stockholm av ett ryskt örlogsfartyg. I Kungliga biblioteket förvaras en av $S. själv 1814 uppgjord konceptkatalog över biblioteket. I tidskriften «Ur dagens krönika«, VII, 1887, har dess utgivare Arvid Ahnfelt lämnat en beskrivning av autografsamlingen, som säges innehålla »tusentals bref från både Sve-