386 Suchtelen — Suhm riges och andra lands notabiliteter«, och avtrycker manuskript och brev av bland andra Olof von Dalin, Hans Järta, Anna Maria Lenngren, Carl Gustaf af Leopold, Carl von Linné, Olof Rudbeck, Emanuel Swedenborg och Esaias Tegnér. S:s exlibris är utfört i två varianter av den svenske kopparstickaren C. G. Lundgren. A. Ahnfelt: Politiskt-literära guldkorn i tsarens rike. Ur Suchtelenska papperen (Ur dagens krönika, VII, 1887); C. M, Carlander: Svenska bibliotek och exlibris, 2 uppl., I, 1904. N. P Suecia-verket, Suecia antiqua et hodierna, forna och nuvarande Sverige, avbildande städer, märkligare byggnader och fornminnen i stormaktstidens Sverige. Upphovsmannen och ledaren för verket var → Erik Dahlbergh, som under sin vistelse i Frankfurt a. M. 1650 ff. gjorde förläggaren Merian d.y.:s bekantskap och därunder fick kännedom om det praktverk, Topographia Galliae, vilket denne förberedde och vars första del utkom 1655, och som därifrån hämtade impulsen till ett motsvarande svenskt verk, D. kan också under sin vistelse i Paris 1667 ha hämtat intryck från det franska monumentverket »Le cabinet du roi«, Dahlbergh fick förmyndarregeringens stöd., Till en början anlitades mest franska kopparstickare, senare holländska, däribland → W.Swidde (84 planscher) och J. van den Aveleen (144 blad) men även tyskar och ett par svenskar, Truels Arwidsson och J. Hammarson. Plåtarna graverades och trycktes i Paris och Stockholm. Det första sticket trycktes 1667, och 1716 var hela verket färdigt, omfattande 3 delar (med var sitt titelblad) och inalles 469 stick på 353 blad. I allmänhet uppträda bevarade exemplar i tvärfolio, men Dahlbergh har avsett att formatet skulle bli vanlig folio, såsom framgår av titelbladet och en del stick, och bundna i detta format finnas exemplar bevarade både i offentliga och enskilda samlingar. Tekniskt sett kan S, väl mäta sig med andra samtida topografiska planschverk, men anmärkningar ha på ett tidigt stadium och senare gjorts mot bildernas tillförlitlighet. Man bör emellertid härvid komma ihåg, såsom Warmholtz framhåller i sin historiska bibliografi, »att åtskillige ritningar i detta verk ..…. äro till en del ..… blotta projekter, som aldrig kommit till verkställighet samt att många städer, kyrkor ..….i nyare tider fått ett helt annat utseende«. Av planerna att förse verket med en beskrivande sammanhängande text blev ingen fullbordad; av J.Loccenius’ förarbeten blev ingenting ens tryckt, medan av C.A. Örnhjälms endast titelbladet och några provsidor och av P. Lagerlöfs sid. 1—104, 125 —132 finnas bevarade i tryck. En litografisk faksimilupplaga utkom 1856 och senare har verket omtryckts flera gånger med anlitande av moderna reproduktionsmetoder, senast i faksimil 1920—24 (med värdefull historisk inledning av E. Vennberg). S.E. Bring: Sueciaverket och dess text (Lychnos, 1937; med uttömmande |litteraturhänvisningar); T.N yman: Dahlbergs Suecia (Berömda böcker. Bokhistoriska uppsatser. Red. av T. Nyman, 1956). Suhm, Peter Frederik (1728—98), dansk Bogsamler, Historiker. Blev allerede som 20-aarig Assessor i Hofretten i København og tre Aar senere Etatsraad, men opgav da sin Karrière som Embedsmand for at hellige sig Studier og litterær Virksomhed. Hans største Arbejde som Forfatter er hans 14 Binds »Historie af Danmark«, delvis udgivet efter hans Død (1782—1828). Som Bogsamler hører S. til de betydeligste Danmark har haft, og hans økonomiske Uafhængighed — efter Indgaaelsen af et rigt Giftermaal i 24 Aars Alderen tillod ham at afse meget store Summer paa sine Boginteresser. Han optraadte som Mæcen i stor Stil og ydede rundhaandet finansiel Støtte til Udgivelsen af adskillige — især historiske — Værker, men endnu større Summer anvendte han paa Indkøb til sit Bibliotek. Dette opgik ved hans Død til omkring 100,000 Bind og formentes gennem Aarene at have kostet ham ca, 100,000 Rigsdaler. S. samlede ikke sine Bøger ud fra bibliofile Hensyn — i Modsætning til mange andre Bogsamlere paa sin Tid, Bibliofiliens store Aarhundrede; vel rummede hans Samling Sjældenheder, men hans Bibliotek var et udpræget Studie- og Brugsbibliotek af universel Karakter med Hovedvægten lagt paa Historie, Teologi, Filosofi og Politik, I 1778 gav han Offentligheden Adgang til sine Samlinger, endnu 15 Aar før det kgl, Bibliotek blev gjort tilgængeligt for Almenheden. S. havde videregaaende Planer, idet han vilde gøre sit Bibliotek til en offentlig Institution og stille et Fond til Raadighed for Driften, men da det kgl. Bibliotek i 1793 blev aabnet for Offentligheden, opgav han sit Projekt. I 1796 overdrog han sin store Samling til Kongen mod et Vederlag paa 2000 Rigsdaler ved Overdragelsen samt en aarlig Livrente, E.C. Werlauff: Historiske Efterretninger om det store kongelige Bibliothek, 2. Udg., 1844; C. Bruun: P. F. Suhm, 1898. E. D.