Sulfatpapir — Sundström 387 Sulfatpapir. Betegnelse for Papirsorter fremstillet med Sulfatcellulose som Hovedraastof. Da Sulfatcellulosen har bedre Styrkeegenskaber end Sulfitcellulosen, medens den brune Farve, som er fremkommet ved Kogningen, vanskeligt lader sig fjerne ved Blegning, anvendes Sulfatcellulosen hovedsagelig til Pakpapirsorter, hvor Styrkeegenskaberne kan værdsættes, og Farven ikke spiller nogen afgørende Rolle. En Del finere Pakpapir af bleget Sulfat fremstilles dog i Sverige og U.S.A. N.N. Sulfitpapir, Betegnelse for Papirsorter fremstillet med Sulfitcellulose som Hovedraastof. Da Hovedparten af de bedre Tryk- og Skrivepapirsorter nu fremstilles udelukkende af bleget Sulfitcellulose, kan disse betegnes som Sulfitpapir. N.N. Sulke (eller Sulken), H e r m a n (död 1611), tysk bokbindare, förläggare och bokhandlare, verksam i Stockholm, Hans boklåda var belägen vid Kornhamnstorg i greve Magnus Brahes hus. S. tillhörde den typ av förläggare, som beställde ett arbete hos en boktryckare, betalade boken och med egen förtjänst försålde den dels i sin egen bokhandel, dels genom bokförare. Han var den förste, som utsatte sitt namn på sina förlagsartiklar. Schück har noterat fjorton förlagsartiklar av honom mellan åren 1599 och 1611. 1605 utgav han en ny upplaga, tryckt i Rostock, av Laurentius Petris skrift från 1557 om dryckenskapen. Provöversättningarna från 1500-talet av olika böcker i Gamla testamentet gav han även ut i nya upplagor, t.ex. Ordspråksboken 1602, Psaltaren 1604, Jobs bok och Vishetens bok 1611, Likaså gjorde han omtryck av ordboken »Variarum rerum vocabula« (1607) och Olavus Petris Tobie Comedia (1609). S. utgav emellertid även arbeten, som översattes av med honom samtida svenska författare. 1600 utgav han Petrus Johannis Gothus’ Passional, 1603 följde en översättning av Aesopi fabler, utförd av Nicolaus Balk, 1604 utkom »Een lithen tröstsententia« av Enock Haqvini Cringelius och 1610 Cringelii översättning av Moses Pflachers »Catechismus vthi wisse predicninger«. S:s förlagsverksamhet övertogs av Henrik Diener. I.A.Bonnier & A.Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, II, 1935, s. 18—19; H.S chück: Den svenska förlagsbokhandelns historia, 1, 1923, s. 104 —106. N. P. 25* Sumarch Garvning. Sumarch er en fælles Betegnelse for forskellige garveholdige Blade af en Række subtropiske og tropiske Planter (af Slægten Rhus). Det deraf udvundne Garvestof er af høj Kvalitet og især velegnet til Garvning af lysere Skindsorter. Mange 3—400 Aar gamle Skindbind skylder Sumarch-Garvning deres velbevarede Stand, medens senere Skindbind f£.Eks. fra det 19. Aarhundrede, hvor Garvning med Sumarch i vid Udstrækning gik af Brug, ikke kan opvise samme Holdbarhed som Følge af Anvendelsen af kraftigere virkende, men for Skindenes Modstandsdygtighed skadelige Garvestoffer. E. D. Sunderland, Charles Spencer (3. Jarl af Sunderland, senere 2. Hertug af Marlborough) (1674—1722), engelsk Bogsamler. Statsmand, Tilhørte en engelsk Adelsslægt, der gennem flere Generationer havde haft adskillige bibliofilt interesserede Medlemmer. S. overtog fra sine Forfædre et allerede i 1508 grundlagt Bibliotek, der ved hans Død talte over 20,000 Numre og bl.a. rummede Middelalder-Haandskrifter, Inkunabler, sjældne Bibel-Udgaver og 16. Aarhundrede-Tryk. Samlingen forblev i Familiens Eje efter S.s Død og overførtes i 1749 fra London til Blenheim Palace. Her forblev Biblioteket indtil det i 1881, da den daværende Ejer (8. Hertug af Marlborough), kom i Pengevanskeligheder, blev stillet til offentligt Bortsalg; Samlingen solgtes ved fem Auktioner i London (1881—83) og indbragte ca, 56,000 £ (for ca. 14,000 Numre). W.Y.Fletcher: English Book Collectors, 1902, S. 165—69. E. D. Sundin-Wickman, Ulla (född 1926), svensk tecknare och bokillustratör. S. har gjort studieresor i Italien, Frankrike och Spanien. 1949 erhöll hon Tidens förlags illustrationspris för sina illustrationer till R. Värnlunds »Den befriade glädjen«. Bland senare arbeten kan nämnas illustrationer till »Rysk lyrik« (1950), H.C.Andersen: »Sagor«, 1—2, (1952—54). Harriet Hjorth: »Keltisk kust« (1954), »90-tal« i serien »Lyrik genom decennierna« och Ragnar Jändel: »Blommor« (1958). S. ansluter skickligt i sina teckningar både innehållsligt och typografiskt till texten. Hon har tecknat flitigt i »FIB«, »Vi«, »All världens berättare« och »Idun«. K.L. Sundström, Ein a r (f. 1885), svensk biblioteksman. Fil. lic. 1912, amanuens vid Kungliga