Svenska folkbibliotekariefören. — Sv. litografförbundet 393 skaffade sättmaskiner. Redaktionellt genomfördes en rad viktiga moderniseringar framför allt under C. G. → Tengwalls tid som medarbetare, 1898—1907. Huvudredaktör sedan 1955 är Allan Hernelius. Sedan 1923 utger tidningen »Svenska dagbladets årsbok«, som ger en rikt illustrerad översikt av det föregående årets händelser. N. P. Svenska folkbibliotekarieföreningen är de svenska folkbibliotekariernas fackorganisation, bildad i Eskilstuna 1938 med ändamål »att tillvarataga medlemmarnas ekonomiska och övriga fackliga intressen«. Medlemskap kan erhållas av heltidsanställda folkbibliotekarier samt personer, som genomgått biblioteksskola. Personer, som utbildar sig för bibliotekarieyrket, kan bli medlemmar i elevsektionen. Inom föreningen har bildats ett flertal regionala kretsar. Årsmötena hölls tidigare i anslutning till »Sveriges allmänna biblioteksförening«s årsmöten men förlägges numera till annan tid, vanligen i kombination med en s.k. bibliotekariedag. Vid starten anslöt föreningen sig till »Sveriges kommunaltjänstemannaförbund« men övergick 1952 till »Sveriges akademikers centralorganisation« (Saco). Föreningen har nedlagt ett energiskt och på många punkter framgångsrikt arbete för skapandet av bättre löne- och arbetsförhållanden för folkbibliotekariekåren och därvid även använt blockad och tjänsteuppsägningar (1957) som vapen. Utgångspunkten för föreningens löneaktioner var den Standard för svenska folkbibliotek, som föreningen antog 1943 i anslutning till ett förslag, som utarbetats av Kerstin Munck af Rosenschöld. Även utbildningsfrågorna har föreningen ägnat ett starkt intresse. Aren 1946—60 utgav föreningen en årspublikation, Biblioteket och vi. I de tolv årgångarna har under olika redaktörer behandlats betydelsefulla biblioteksfrågor med varje årgång vanligen samlad kring ett och samma ämne. Till föreningen är knuten en arbetsförmedling, som har hand om utannonseringen av lediga tjänster m.m. S.Möhlenbrock: Svenska folkbibliotekarieföreningen 1938—1948 (Biblioteksbladet, XXXIII, 1948); S. Möhlenbrock: Economic and social status of Swedish Public Librarians (The Library Association Record, 1951). B. H. Svenska folkskolans vänner stiftades i Helsingfors år 1882 för att efter förebild av det finska → »Folkupplysningssällskapet« verka för folkskolors inrättande bland Finlands svenska befolkning och för att befrämja dess bildning genom folkbibliotek och folkskrifter. Folkskolorna har sedermera blivit en statlig och kommunal angelägenhet, men föreningen bidrager till svenska folkskolors upprätthållande för svenska minoritetsgrupper i finska trakter, Under åren 1883—1915 utgavs i serien »Skrifter« 76 publikationer av populärvetenskapligt eller skönlitterärt innehåll. Den största förlagsartikeln har varit en »Kalender«, som utkom för första gången år 1886 och vilken allt fortfarande årligen utges. Ett stort antal sockenbibliotek och läsestugor har grundats på initiativ av föreningen och åtnjutit dess stöd. I skriftserien har publicerats handledningar i biblioteksskötsel och bokförteckningar. En bibliotekskonsulentstjänst inrättades år 1910 och åren 1912—13 utgavs »Biblioteksbladet«. Efter det staten år 1920 övertagit ledningen av biblioteksarbetet, beslöt föreningen upprätthålla en byrå för bokförmedling till biblioteken. Föreningens tidskrift »Svenskbygden«, 1922—, innehåller förutom artiklar och notiser för bibliotekarier en resonerande bokkatalog. En förteckning »Biblioteksböcker» har utgivits årligen från och med år 1948. E. Pontán: Svenska folkskolans vänner 75 års historik (Kalender utg. av S. F. V. LXXII, 1957); Dens amm e: Svenska folkskolans vänners publikationer 1882— 1957, 1959. K.-E. H. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, grundat 1910. Förlaget utgiver i första hand litteratur i teologiska och kyrkliga ämnen, uppbyggelselitteratur, biografier, berättelser och skönlitteratur med kristlig tendens o.d., bibel- och psalmboksupplagor, samt övriga liturgiska böcker, barntidningar m.m. Enligt bolagsordningen måste alla skrifter före utgivningen granskas och godkännas av Diakonistyrelsens skriftutskott. Av företagets vinst överlämnas en avsevärd del till Diakonistyrelsen för dess verksamhet. Förlagets chef är direktören, fil, lic., teol. kand. Bo Runmark. K. G. Svenska litografförbundet, som bildades 1904, har (1959) 29 avdelningar med c:a 5500 medlemmar. Förbundets huvuduppgift är att samla alla inom de grafiska jämte närbesläktade yrken anställda arbetare i en gemensam organisation och främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska och sociala intressen. Förbundet utgiver tidningen »Grafia«. N. P.