394 Svenska litteratursällsk. — Svenska sjömansbibliot. Svenska Litteratursällskapet i Finland »stiftadt till åminnelse af Joh. Ludv. Runeberg« har från sin början år 1885 utvecklats till den ledande finlandssvenska humanistiska organisationen. I dess mäktiga serie »Skrifter«, varav över 380 nummer utkommit, har en väsentlig del av Finlands svenskspråkiga historiska, litteraturhistoriska, språkvetenskapliga och etnografiska arbeten utgivits, även katalogerna över den svenska litteraturen i Finland åren 1886—1925. Sällskapet har samlat ett Runebergsbibliotek, vars stencilerade katalog av år 1955 kan användas som en Runebergbibliografi. Sällskapet har emottagit som gåva A.→ Jörgensens bibliotek. Det äger även ett omfangsrikt och värdefullt arkiv bestående i huvudsak av finlandssvenska vetenskapsidkares och författares privatarkiv och brevsamlingar. Svenska litteratursällskapet i Finland 1885—1910. Minnesskrift den 5 februari 1910, 1910; S a m m a: 1885—1935, 1935; E.Söderhjelm: Svenska litteratursällskapets skrifter 1886—1940 (Historiska och litteraturhistoriska stu- dier, XVII, 1942); Arsberättelser i serien »Förhandlingar«. K. E.H. Svenska litteratursällskapet, i Uppsala, stiftades 1880 med ändamålet »att utgifva svensk litteratur från och med reformationen, sådan den föreligger i handskrift eller i äldre sällsynta tryck«; dessutom skulle sällskapet »låta sig angeläget vara att samla och offentliggöra bidrag till svensk bibliografi och litteraturhistoria«, Sällskapets skriftserie omfattar förutom den litteraturhistoriska tidskriften → »Samlaren« en lång rad publikationer av ganska skiftande art, bl.a. arbeten av äldre svenska författare, viktigare sviter av brev och anteckningar, editioner av 1500- och 1600-talens visböcker, litteraturhistoriska undersökningar samt några större bibliografiska arbeten: Bygdéns »Svenskt anonym- och pseudonymlexikon«, »Svensk litteraturhistorisk bibliografi 1900—1935«, Klemmings och Collijns bibliografier över svensk litteratur före 1700 (»Sveriges bibliografi«); utgivandet av Samuel E. Brings »Svenskt boklexikon 1700—1829« har påbörjats genom publiceringen av två specialförteckningar över resp. rättegångshandlingar och riksdagshandlingar. Vid sidan av sällskapets egen stora skriftserie har sedan 1952 i samarbete med Gebers förlag utgivits »Svenska litteratursällskapets klassikerutgåvor«. G. Sdt. Svenska läkaresällskapets bibliotek i Stockholm, grundat 1808, omfattar c:a 1000 hyll- meter medicinsk litteratur. 1948 inrättade → »Karolinska institutet«s bibliotek en filial i sällskapets byggnad, varvid expeditionsarbetet vid de båda biblioteken samordnades. Bibliotekets äldsta bokbestånd är förtecknat i en tryckt katalog från 1820—25. N. P. Svenska Missionsförbundets förlag, Stockholm. Med utgivandet av »Svenska Missionsförbundet«s sångbok (1895) gjordes början till ett bokförlag med det 1897 bildade förbundet som ägare. Förlagsverksamheten fick dock ej någon större omfattning förrän in på 1900-talet. 1913 förvärvades rätten till P.P. Waldenströms förut på Normans förlag utgivna mycket spridda skrifter. 1949 utvidgades rörelsen med ett dotterföretag, Gummessons bokförlag. Som utgivare av missionsskrifter, uppbyggelseböcker, barn- och jultidningar etc. är förlaget nu jämte Evangeliska Fosterlandsstiftelsens förlag det största i sitt slag. S. R. Svenska morgonbladet, daglig morgontidning i Stockholm, grundad 1890, upphörd i oktober 1958. Tidningen var framför allt de frikyrkliga kretsarnas och nykterhetsrörelsens organ, Den ägnade från början stor plats åt missionsverksamheten. Politiskt intog tidningen en liberal hållning. I samband med en ombildning 1957 ändrades dess namn till Morgon-Bladet. Chefredaktörer från samma år var Erik Hj. Linder och Per-Olof Hanson, N.P. Svenska pressbyrån, grundad 1899, är ett aktiebolag för distribution av tidningar och annan litteratur. Genom dess försorg försäljes tidningar, tidskrifter och i viss mån även böcker på tåg samt i ett stort antal tidningskiosker, spridda över hela landet, Vidare distribuerar pressbyrån tidningar etc. till en mängd enskilda återförsäljare. N. P. Svenska sjömansbiblioteket i Göteborg kom till genom ett riksdagsbeslut år 1930. Beslutet föregicks av en utredning, som efter motioner i frågan begärdes av 1920 års riksdag och verkställdes av skolöverstyrelsen, som 1924 avgav sitt förslag i ärendet. Enligt 1930 års ännu gällande »bestämmelser angående svenska sjömansbiblioteket« är bibliotekets uppgift »att bereda svenska sjömän tillgång till litteratur för studier i skilda ämnen och för bildande läsning i allmänhet samt för rekreation och förströelse«. Verksamheten ledes av en styrelse, som består av