Svenskasjömansbibliot.—Svenskatidningsutgivaref. 395 ordförande utsedd av skolöverstyrelsen och åtta ledamöter, valda av redare- och sjöfolksorganisationer, Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, »Arbetarnas bildningsförbund« och »Sveriges allmänna biblioteksförening«. Huvudbiblioteket är förlagt till Göteborg, där biblioteket — efter att tidigare ha varit inhyst i Dicksonska folkbibliotekets byggnad vid Södra Allégatan — sedan 1950 disponerar egna lokaler i en fastighet, tillhörig Robert Dicksons stiftelse. De ovannämnda bestämmelserna räknar med att biblioteket vid sidan om huvuddepån i Göteborg upprättar filialdepåer i andra hamnstäder. Några sådana har inte kommit till stånd. Till biblioteket är däremot knutna ett tjugotal förmedlingsstationer i in- och utlandet. Chefsbibliotekarien vid Dicksonska folkbiblioteket har alltsedan sjömansbibliotekets start fungerat som dettas bibliotekarie. Den dagliga skötseln omhänderhas av arvodesanställd personal, f.n. (1961) en assistent och två kontorsanställda, därav den ena på deltid. Bokbeståndet, som 1932 uppgick till 4780 band och tolv år senare till 31,831 band, hade vid utgången av verksamhetsåret 1959—60 vuxit till c:a 73,000 band. Bibliotekets verksamhet består främst i utsändande av vandringsbibliotek till handelsflottans fartyg. Vandringsbibliotek sändes numera även till fartyg, tillhörande sjöräddningstjänsten samt (sedan 1941) till fyrskepp och fyrplatser, Under andra världskriget omfattade verksamheten även vissa marina förband och enheter. Flertalet vandringsbibliotek utlämnas direkt till fartyg i Göteborgs hamn. Utbyte sker dock i betydande utsträckning vid förmedlingsstationerna eller direkt mellan fartygen. Antalet vandringsbibliotek utgjorde under redovisningsåret 1959—60 sammanlagt 2,401, innehållande 69,704 band. På förslag av de sakkunniga rörande yrkesutbildning för sjöfolk av manskapsgrad fick biblioteket under åren 1947-48—1951-52 ett särskilt anslag å 10,000 kronor per år för anskaffande av fasta fartygsbibliotek till vissa fartyg. Med stöd av anslaget har sammanlagt 64 fartyg utrustats med handbokssamlingar om ett sjuttiotal band vardera. För medel, som ställts till bibliotekets förfogande av rederier och »Handelsflottans välfärdsfond«, har vidare fasta boksamlingar anskaffats till ytterligare ett antal fartyg samt till svenska sjömanshotell utomlands, Bibliotekets statsbidrag, som från början utgjorde högst 10,000 kronor, uppgår nume- ra (1961) till högst 70,000 kronor för år räknat. Av anslaget utgår 40,000 kronor under villkor, att minst halva beloppet ställes till förfogande från annat håll. Utöver statsmedel erhåller biblioteket anslag från rederier och sjöfolksorganisationer och under senare år även från en rad hamnstäder. B.Hjelmqvist: Svenska sjömansbiblioteket (Betänkande med utredning och förslag angående yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad, Statens offentl. utredningar 1945:5, 1945, s. 19—26). B. H. Svenska stilgjuteriet, Sveriges första fullständiga stilgjuteri, tillkom på initiativ av boktryckaren Peter → Momma, som 1738 erhållit privilegium på ett »skriftsnideri och -gjuteri«. 1741 fick Matthis Holmerus ensamrätt att under tolv år idka stilsnideri och stilgjutning i Sverige. H:s i samarbete med Momma upprättade verkstad fick nu namnet Svenska stilgjuteriet. 1743 utfärdades importförbud på utländska stilar och i cirkulär till landshövdingarna bestämdes, att alla tryckeristilar skulle beställas hos Svenska stilgjuteriet. Importförbudet fick dock ingen lång varaktighet, och tillverkningen vid Svenska stilgjuteriet var relativt obetydlig. 1750 kunde emellertid Momma meddela, att han av Holmerus arrenderat stilgjuteriet, och därpå började tillverkningen att stiga kraftigt. 1757 flyttades officinen till Harg utanför Nyköping, där Momma 1755 grundat ett tryckeri. Redan 1763 måste dock Momma lägga ned sin tillverkning av stilar. Svenska stilgjuteriet överläts till M. Holmerus, som i sin tur 1769 överlämnade det till sin son Adolph Elias H. Stilgjuteriet hade då en mycket ringa verksamhet, även om A.E. Holmerus in på 1770-talet gällde som Sveriges främste stilgjutare. Hans stilgjuteri hade dock en ganska låg standard, och från boktryckare som Henrik → Fougt och Lars → Salvius utsattes det för hård kritik. I konkurrensen med från utlandet importerade stilar kunde det inte hävda sig, och 1774 nedlades helt Svenska stilgjuteriets verksamhet, N.G. Wollin: Det första svenska stilgjuteriet, 1943; Densamme: Svenska stilgjuteriet, Peter Mommas skapelse, 1947. N.P. Svenska tidningsutgivareföreningen, som bildades 1898, utgör den centrala ekonomiska intresseorganisationen för svensk press. Föreningen omfattar praktiskt taget samtliga nyhetstidningar och vidare större veckotidningar samt ett antal fackorgan. Utöver de ekonomiska frågorna har föreningen även flera