Tempelbiblioteker — Teubner 413 Sal for græsk og en Sal for romersk Litteratur, ogsaa i Templum divi Augusti fandtes et særligt Bibliotek stiftet af Kejser Tiberius, ligesom der i Vespasians store Anlæg, Forum pacis, indgik et Bibliotek. G.H. Bushnell: The World’s Earliest Libraries, 1930; J. W. Thompson: Ancient Libraries, 1940; C. Callmer: Antike Bibliotheken (i: Opuscula archaeologica, III, 1944); M. Weitemeyer: Babylonske og assyriske Arkiver og Biblioteker, 1955; Handbuch der Bibliothekswissenschaft, 2. Aufl. III, 1955; J. A. Sperry: Egyptian Libraries, A Survey of the Evidence (Libri, VII, 1957). P.B. Tenakel, et Stativ, som Sætteren kan fastgøre til Sættekassen, og hvorpaa Manuskriptet anbringes, saaledes at det let kan læses under Sætningen. E. D. Tengström, Fredrik (1799—1871), finländsk litograf. Student 1818 och magister i Abo 1823, gick T. in vid bergsstaten, blev geschworner 1828 och fick titeln bergmästare 1848. Tydligen ledd av sitt intresse för mekanik och måleri anlade han 1834 i Helsingfors Finlands första stentryckeri. Som medarbetare verkade från 1835 F.O. Liewendal, som 1841 övertog företaget på arrende och 1845 blev dess ägare. Från officinen utgingo utom accidenstryck, noter m.m, två planschverk, »Finska vuer« 1837 och »Vuer af Helsingfors« 1838, vartdera omfattande 12 bilder. H.N ohrström: Strövtåg bland böcker, 1935. C.-R. G. Tengwall, Carl Gustaf (1864—1913), svensk tidningsman. Efter studier vid Lunds universitet gjorde T. en snabb karriär i den svenska tidningsvärlden, var anställd vid »Göteborgs Aftonblad«, »Smålands allehanda« och »Borås tidning«, blev 1897 redaktionssekreterare i »Dagens Nyheter« var 1898 —1907 redaktionschef i »Svenska dagbladet« samt från 1907 medredaktör och ansvarig utgivare av »Stockholms Dagblad«. Han omredigerade markant såväl »Svenska dagbladet« som »Stockholms Dagblad«, lät artiklar om litteratur och konst få en framträdande placering samt arbetade med moderna metoder på att göra nyhetsförmedlingen snabb och illustreringen riklig och slående, N. P. Tertia, Betegnelse for en → Skriftgrad paa 16 Punkt efter det saakaldte → Didot-Bertholdske Punktsystem. E.D. Tervakoski, finskt finpappersbruk i Janakkala socken. Grundlades 1818 och fick första pappersmaskinen 1854. Har 1926 helt övergått till Finlands banks ägo och därefter totalt moderniserats. Är sedan länge Finlands enda lumppappersbruk, med sedel-, cigarett-, kondensator- och skrivpapper som specialitet. En avsevärd del av produktionen exporteras. V.A nn ala: Tervakosken paperitehtaan historia (Tervakoski pappersbruks historia), 1950; G.Nikander8& I.Sourander: Lumppappersbruken i Finland, 1955; V.H oving: Tervakoski paper mills, 1955. K.-E. H. Teräskivi, E i n a r i (1890—1951), finsk boktryckare. Fil. mag. 1914, var från 1916 i tidningen »Helsingin Sanomat«s tjänst och avancerade till en chefsställning i detta tidnings- och tryckeriföretag. Deltog aktivt i den grafiska industrins föreningsverksamhet och redigerade det stora samlingsverket »Boktryckarkonstens i Finland historia 1900—1942«, finsk uppl. 1942, svensk uppl. 1945. K.-E. H. Tessin, Carl Gustaf (1695—1770), svensk konst- och boksamlare. Statsman. T. var en lysande begåvning och stor karaktär, och på alla områden, där han ingrep, inom politik, litteratur och konst, gjorde han befruktande insatser. Här skall emellertid endast uppmärksamheten fästas på vad som synes vara av intresse för biblioteksfolk. Hans boksamling liksom hans konstsamlingar var länge, oftast det aldrig uppnådda mönstret för andra samlare; från den förra har åtskilliga inkunabler kommit till Kungl. biblioteket, Stockholm, och de senare, särskilt rika på handteckningar och gravyrer, inlöstes till större delen av staten på drottning Lovisa Ulrikas initiativ och utgör grundstommen till Nationalmusei äldre avdelning. Sedan han 1754 skilts från sina hovtjänster, bl. a. som guvernör för kronprins Gustav (III), drog han sig tillbaka till Akerö i Södermanland. Den dagbok han här på sin ålderdom förde, den s.k. »Äkerödagboken«, i 29 bd och 2 portföljer, ett storslaget vittnesbörd om hans mångsidiga intressen och stilistiska talang och en ovärderlig källa till samtidshistorien, har nu (1960) överlämnats till Kungl. biblioteket. Sigrid Leijonhufvud: Omkring Carl Gustaf Tessin I-II, 1917—18; densamm a: Carl Gustaf Tessin och hans Akerökrets I-II, 1931—33; W. Holst: Carl Gustaf Tessin, 1936; U. Willers: Carl Gustaf Tessins Akerödagbok i offentlig ägo (Biblioteksbladet, XLV, 1960). B. O. Teubner, Benedictus Gotthef (1784 —1856), tysk Forlægger. Overtog 1811 et Trykkeri i Leipzig, hvortil 1824 knyttedes et Forlag, hvis Udgivelser paa bl. a. Matematik-