Tidsskrifter 429 arbejde gjort sig stærkt gældende. Nu har hvert Fag, hver Gruppe næsten sit Tidsskrift. I Perioden 1830—50 frembragte den voksende politiske Interesse en del politiske Tidsskrifter som »Dansk Ugeskrift« (1831—36), + »Fædrelandet« (1834—38), den senere Avis, der begyndte som Tidsskrift, og »Almuevennen« (1842—55), der med Titelskifte gennemgik den samme Udvikling. Genren blev ikke senere rendyrket, men Stoffet blev overtaget af Aviserne og de politiske Partiers Publikationer, Bogtrykkere og Udgivere fik snart Øje for, at Underholdningstidsskrifter var en god Indtægtskilde, men de første Forsøg i 1700-Tallet som »Bie-Kuben« og »Fruentimmer-Tidenden« havde dog kun kort Levetid, Læsekredsen var for lille. I 1800-Tallet udgav Tivoli-Grundlæggeren G. Carstensen bl.a, »Portefeuillen« (1839—41) med Litografier og Modebilleder, og de bedre tekniske Muligheder paa Papirets og Trykningens Omraade fik stor Betydning for denne Tidsskrift-Art. Et af de bedste Forsøg i Genren er → »Illustreret Tidende« (1859), som i 1924 maatte give op i Konkurrencen med en Række Ugeblade, Dameblade osv., som 1900-Tallet har kunnet opvise med »lIllustreret Familie-Journal« (1877 ff) og »Hjemmet« (1904 ff) i Spidsen. Efter engelsk-amerikansk Forbillede er det de kulørte Illustrationer og Fotografier, der dominerer paa Tekstens Bekostning. De fleste kulørte Ugeblade udsendes hver Tirsdag, deraf Navnet »Tirsdagslitteratur«, »Corsaren« (1840—56), Danmarks første illustrerede Humoristblad, havde sin Storhedstid med politisk Indflydelse de første 6 Aar, da Goldschmidt redigerede det. Der er gjort mange Forsøg paa → Vittighedsblade siden »Corsaren«, men paa Humorens Kreditside maa ogsaa opføres »Blæksprutten« (1889 ff) og »Svikmøllen« (1914 ff). Avisernes Forbrug af Humor i Satirens og Underholdningens Tjeneste har taget Kraften af den Slags Tidsskrifter. I 1959 blev i Danmark trykt over 4000 Tidsskrifter spændende fra den fornemste Aarbog til det lille, beskedne Spejderblad. P. M. Stolpe: Dagspressen i Danmark, I—V, 1878 —82; E. Bredsdorff: Corsaren, 1941; C. Kirchhoif-Larsen: Den danske Presses Historie, I—III, 1947—62; H. Jørgensen: Fællesnordiske Tidsskrifter (Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, N. S. XXVIII, 1952); Samme: Tidsskriftpressen i Danmark indtil 1848, 1961. Karl V. Thomsen. Finland, Medan de första tidskrifterna i Finland »Konsten at rätt behaga« (1778) och »Angenäma sjelfsvåld« (1783) endast var föga märkliga försök i tidens satiriskt-moraliserande stil, var den år 1803 utkommande »Allmän Litteraturtidning utgifven af ett Sällskap i Abo«, med H.G. Porthan som redaktör och bl.a. J. Tengström och F.M. Franzén som medarbetare, ett för sin tid betydande litterärt-vetenskapligt företag, avsett icke blott för Finland utan för hela riket. Efter föreningen med Ryssland grundades den litterärt-politiska tidskriften »Mnemosyne« (1819—23), som representerade Äbo-romantiken och under ledning av J.G. Linsén och F, Bergbom med bl.a. A.I. Arwidsson som medarbetare även förfäktade finskt-nationella synpunkter, Den första finskspråkiga tidskriften var »Mehiläinen« (Biet; 1836—37 i Kuopio, 1839—40 i Helsingfors), utgiven av Elias Lönnrot och främst avsedd för allmogens litterära upplysning. Sedan J.V.Snellmans tidning → »Saima« indragits fortsatte denne sin nationella väckelseverksamhet i den radikala finskhetens tecken i »Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning« (1847—63, de första åren i Kuopio, därefter i Helsingfors), där utom litterära även politiska och sociala spörsmål upptogs till dryftning. Efter dess upphörande begynte K. Collan utgiva »Litterär Tidskrift« (1864), som dock upplevde endast en årgång. Ett litterärt månadsblad på finska, »Mehiläinen« (Biet) utgavs av F.Polén 1859—63 och efterföljdes av »Maiden ja Merien takaa« (Bortom hav och land; 1864—66), utgiven av J. Krohn, båda med bl. a. Yrjö Koskinen som medarbetare och båda — en nyhet i landets press — försedda med illustrationer. Senare utgav J.Krohn den illustrerade tidskriften »Suomen Kuvalehti« (Finsk illustrerad tidning; 1873—80), medan den av K. J. Gummerus i Jyväskylä publicerade »Kyläkirjaston Kuvalehti« (Bybibliotekets illustrerade tidning; 1878—1918) fick en betydande spridning bland den bredare publiken. Den litterärt-politiska »Kirjallinen Kuukauslehti« (Litterär månadstidning; 1866—80) med Yrjö Koskinen som ledande själ och med bl.a. Agaton Meurman som medarbetare framträdde även som finskhetsförkämpe i tidens språkstrider, Efter dess upphörande begynte 1881 »Valvoja« (Väktaren) utkomma som representant för en yngre och mera frisinnad generation. Den sammanslogs 1923 med kulturtidskriften »Aika« (Tiden; 1907— 22) till »Valvoja-Aika«, som dock sedan 1944 åter bär endast namnet »Valvoja«. Sedan 1933 utkommer som organ för »Suomalaisuu-