430 Tidsskrifter den liitto« (Finskhetsförbundet) den kulturpolitiska tidskriften »Suomalainen Suomi« (Det finska Finland; tidigare — 1916—32 — utgiven som årsbok) och sedan 1951, efter sammanslagning av två tidigare kortlivade företag, litteraturtidskriften »Parnasso«, utgiven av Suomen kulttuurirahasto (Finska kulturfonden). Är 1876 grundade C.G. Estlander »Finsk Tidskrift« som representant för de litterärtvetenskapliga strävandena på svenskt håll; den utkommer sedan 1940 i Abo, efter det Aboakademikernas tidskrift »Granskaren« (1930 —39) uppgått i den, Andra framträdande svenskspråkiga kulturtidskrifter har varit »Ateneum« (1898—1903) och »Euterpe« (1902—05) samt den sedan 1908 utkommande »Argus« (senare »Nya Argus«) främst företrädande liberala synpunkter. Den äldsta bland de religiösa tidskrifterna var »Tidningar i Andeliga Ämnen« (1836— 38), som samtidigt utkom även i en finsk upplaga, »Hengellisiä Sanomia«, De första skämttidningarna var »Veitikka« (Skälmen; 1871— 72) och den svenskspråkiga »Kurre« (1871— 79); bland de nyare kan nämnas »Tuulispää« (Virvelvinden; 1903—) och »Kurikka« (Klubban; 1904—) och de svenskspråkiga »Fyren« (1898—1922), samt den mera litterärt betonade »Garm« (1924—53). Ledande affärstidskrifter har varit »Kauppalehti« (Handelstidningen; 1899—), som dock 1919 ombildades till daglig tidning, samt den svenskspråkiga »Mercator« (1906—). Den första kvinnotidskriften »Koti ja Yhteiskunta« (Hemmet och samhället) utgavs 1889—1911 av kvinnosaksförkämpen Alexandra Gripenberg, medan en svensk motsvarighet, »Nutid« (1895— 1917), utkom under redaktion av Helena Westermarck och senare av bl.a. Annie Furuhjelm. Till de mest spridda illustrerade tidskrifterna hör veckotidskriften »Suomen Kuvalehti« (Finsk illustrerad tidning; 1917—) och halvmånadstidskriften »Kotiliesi« (Hemmets härd; 1923—); motsvarigheter på svenskt håll har varit »Veckans Krönika (senare Allas Krönika; 1904—34) samt den varannan vecka utkommande »Helsingfors Journalen« (1930— 39) och dess fortsättning »Månadsrevyn« (1940—48), som numera uppgått i kvinnotidskriften »Astra« (1919—). Dessutom utges talrika såväl en- som tvåspråkiga fackorgan samt ett otal förströelsetidskrifter. Är 1958 utkom i Finland sammanlagt 1508 tidskrifter, varav 1145 finskspråkiga, 193 svenskspråkiga, 130 finsk- och svenskspråkiga samt 40 på andra språk. V. Vasenius: Den periodiska litteraturen (Finland i 19 seklet, 1893); E. Kauppinen: Suomen aikakauslehdistön vaiheet (Översikt över Finlands tidskriftspress; Mitä, Missä, Milloin III, 1952); Densam me: Kirjallinen Kuukauslehti, 1952; L. A h 0o: Suomen lehdistö (Finlands press; Oma Maa I, 1958). s. 0. Norge. Før 1800 var det i Norge i alt utkommet 37 tidsskrifter, Det eldste, »Aggershusiske Acter«, kom i 1644; det neste, »Ridende Mercurius«, kom i 1721, og biskop Fr. Nannestads »Ugentlige Afhandlinger« i 1760 —61. I Trondheim utga P.F.Suhm sine »Trondhiemske Samlinger« (1761—65) og i Bergen Claus Fasting sine »Provinzialblade« (1778—81). Mens det før var enkeltpersoner som stod bak utgivelsen av tidsskrifter, kommer nu flere »selskaper« med sine publikasjoner, således Det topographiske Selskab med »Topographisk Journal for Norge« (1792—1808); et »Selskab i Christiania« med »Hermoder« (1795—1800) og »Det Kgl. Selskab for Norges Vel« med »Budstikken« (1817—34) og sine »Samlinger«. Fra 1800—1810 kom det 13 tidsskrifter og antallet øker jevnt, fra 1861—70 kom det 87, for i neste tiår å øke til hele 152 tidsskrifter. Fra 1911—1920 utkom det 646 og i året 1960 er tallet øket til ca, 2200 tidsskrifter (heri medregnet årbøker, menighetsblad og medlemsblad). Hertil kommer i 1960 ca. 200 bedriftsaviser. En viktig gruppe av tidsskriftene er de illustrerte. Her var Norge tidlig ute. Det engelske »The Penny-Magazin«, som ansees for å være Europas eldste av denne type, startet i 1832 og allerede i 1834 fikk vi i Norge »Arkiv for Læsning af blandet Indhold, eller Norsk Penning-Magazin«,. Det kom på H.T. Winthers forlag i Chra, og gikk til 1842. I mellomtiden hadde også det kjente »Skilling-Magazin« (1835—1891) sett dagens lys. Det ble redigert av C.A. Guldberg, Hartvig Lassen og Nordahl Rolfsen og hadde i sin tid 2500 abonnenter. Chr. Johnsens »Almuevennen« (1849—1892) nådde høyeste abonnenttall, hele 22,000. Av større format, og rikt illustrert, var Botten-Hansens »lllustreret Nyhedsblad« (1851—66, 1874—76); Bjørnsons »Norsk Folkeblad« (1866—73); »Ny illustreret Tidende« (1874—1890) og »Folkebladet« (1880—1921). Flere illustrerte tidsskrifter av mer underholdende art så etter hvert dagens lys, bl.a., »Illustreret Familieblad« (1887—)