Træsnit eller Xylografi 447 och vinjetter, försedda ned till stor del odechiffrerade signaturer, förekomma särskilt talrikt under det sjuttonde århundradets sista kvartal. Under denna tid begynna även dissertationer och andra skrifter förses med illustrationer i träsnitt utförda för det mesta efter utländska förebilder av amatörer, speciellt studenter, och med största sannolikhet även av akademins »figurstickare«, ehuru de sistnämnda i regel lämnat sina bidrag osignerade. En av dessa Daniel → Medelplan har ristat sitt namn i Finlands kulturhävder i samband med den av honom år 1719 i trä skurna → »Pälkäne-ABC-boken«, av vilken intet exemplar bevarats till våra dagar. Ett av forskare uppmärksammat arbete är »Icones novae« (1683) utkommet som bilaga till prof. E. Tillandz »Catalogus plantarum«, vars 158 växtavbildningar visat sig till största delen vara kopior av plancher i utländska örtböcker. Även under det följande århundradet äro de fåtaliga antingen i Finland skurna eller från Sverige beställda träsnitten av ringa betydelse. Sedan landets litterära produktion efter avskiljandet från Sverige erövrat allt flera områden stegrades även efterfrågan på xylografiskt bildmaterial speciellt till nystartade illustrerade tidskrifter. Behovet tillfredsställdes till en början delvis genom rekvisitioner från utlandet, delvis genom utländska till Finland inflyttade xylografer, av vilka P. Liebert (verksam på 1890-talet i Borgå, senare i Helsingfors) var den förste. I hans och hans efterföljares ateljéer meddelades även undervisning i yrket. Produktionen var till största delen rent hantverksmässig och kraven på en högre kvalitet gjorde sig allt starkare gällande. Under den nationella konstens genombrottsperiod i slutet av 1800-talet, skedde en ändring. Finlands kostnärer blevo under sina studieresor förtrogna med det klassiska, konstnärliga träsnittets renässans, Förgrundsgestalten på detta område var Akseli → Gallen-Kallela, vilken redan i sina första träsnitt, »Sampos försvar«, »Dödens blomma« och »Inspiration« (1895— 96) framträdde som en fullmogen konstnär såväl i visionens djup som i en suverän behärskning av komposition och teknik. Gallén har även som den första insett, huru väl träsnittet rent tekniskt lämpar sig för återgivandet av den finska forndiktningens arkaiskt stämningsmättade motiv. En del av anfangerna och vinjetterna till hans → Kalevala, 1922, liksom även en del utkast till den ej full- bordade »Suur-Kalevala« samt en mängd exlibris äro av honom utförda i träsnitt. En värdig efterföljare till honom speciellt inom bokillustrationens område är Kalle → Carlstedt. Lugn och klarhet i kompositionen, såväl teknikens som motivvalets anpassning efter det illustrerade arbetets karaktär äro utmärkande för hans vignett och initialillustrationer til Eino Leino: »Helkavirsiä« (1924) och »Sata Kantelettaren laulua« (1930). Till den äldre generationens alster höra också Ellen Thesleffs (1869—1954) eteriskt måleriska färgträsnitt. Är 1931 grundades förbundet »Finlands Grafiska Konstnärer« och tecknare med Lennart Segerstråle (1892—) som ordförande i ca. 20 år. Sex år senare blev Finland medlem i den Nordiska grafiska unionen och har med framgång deltagit i internationella utställningar. Tack vare förbundet och de många vandringsutställningar, som anordnats, dels av Finlands Konstakademi, dels av »Finlands Grafiska Konstnärer« har förståelsen för denna konstgren, däri inberäknat även träsnitt, år för år vuxit och verkat stimulerande på den konstnärliga produktiviteten. Bland de nu levande konstnärerna är Lennart Segerstråle allt fortfarande den samlande personligheten (arbeten bl.a, »Kristus stillar stormen« 1938 och serie av människo- och djurmotiv från 1930-talet). Till hans generation hör även Aukusti Tuhka (född 1895) och till en yngre Vilho Askola (född 1906). Erkki → Tanttu (född 1907), Erkki Talari (född 1907), Teuvo Pentti Pakkala (född 1920), Jaakko Somersalo (född 1916), Gunnar L.Nordström (född 1924) samt Ina Behrsen-Colliander (född 1905). OnniOkkonen — Jaakko Puokka: Suomen taidegrafiikka. Finsk grafik. Graphic Art in Finland, 1946. Art graphique en Finlande. Resumé par Jouko Tolvanen, 1956. (Utk. även på tyska: Die graphische Kunst in Finnland och på engelska: Graphic Art in Finland). T.M. Norge. De første tresnitt i Norge synes å være laget i begynnelsen av 19. århundre i forbindelse med Sivert Knudssøs → Aarflots trykkeri + Egsæt og skåret dels av ham selv, dels av treskjærerne Ola og Sjur Steinarssen. Det er bl. a. dyrebilder som selvfølgelig har en noe primitiv karakter, men allikevel er presise og dekorative. Det varte imidlertid lenge før boktrykkerkunsten fikk bredde i Norge og enda lenger før illustrasjonene fikk virkelig betydning. Den første fagmann på tresnittets område var dansken H.P. Hansen som bl.a. lagde illustrasjoner til den første utgave av Henrik