466 Universitetsbiblioteker sorstid och ända till sin död 1804. Volymantalet var då 30.000. Hans energiska förvärvsintressen gällde lika väl den finska litteraturen som det värdefullaste av utlandets vetenskap. Abo akademis bibliotek förstördes totalt vid stadens brand 1827. Om det 1919 grundlagda Abo Akademis bibliotek se nedanför. H. G. Porthan: Historia bibliothecae R. Academiae Aboensis, 1771—1795, även i Porthans Skrifter i urval, III, 1867; J. Vallinkoski: The history of the University library at Turku, I, 1640—1722, 1948. K.-E. H. Helsingfors universitetsbibliotek, Då universitetet år 1828 förflyttades till huvudstaden från det nedbrunna Åbo hade man som bibliotekets grundstomme dels de 800 böcker, som bevarats därigenom att de varit utlånade utanför Abo, dels det offentliga biblioteket i Helsingfors som grundats 1825 genom inköp av M.~ Calonius bibliotek, Stora bokdonationer fick man från öster och väster, de största från Ryssland. Böckernas antal var över 50,000, när de år 1845 kunde inflyttas i det nya, ståtliga bibliotekshuset. Bibliotekarien F.W.» Pipping, som förtjänstfullt hade lett biblioteket från 1814, tog då avsked, men fortsatte att sköta Fennica-samlingen, som i samband med inflyttningen avskiljdes från det övriga biblioteket. Universitetet hade från 1820 haft friexemplarsrätt till samtliga i Ryssland tryckta skrifter, och av dessa bildades på 1840-talet universitetets ryska bibliotek. Fennica-samlingen fick under 1850-talet sina största och värdefullaste accessioner genom bibliofilen Matti → Pohtos donationer. Genom en intensiv samlarverksamhet genom decennierna har kollektionen av Finlands litteratur från svenska tiden numera blott få luckor, En alfabetisk katalog över den utländska avdelningen blev färdig på 1860-talet och tryckta accessionskataloger har utgivits från 1866. Motsvarande systematiska kataloger ha påbörjats, men de ha aldrig blivit färdiga. Fennica-samlingens alfabetiska katalogisering tog fart först i början av 1900-talet, då en maskinskriven kortkatalog under ledning av A. Hultin upprättades. I början av seklet inköptes från Sverige A.E. → Nordenskiölds bibliotek, det värdefullaste privatbibliotek, som universitetsbiblioteket äger. G.→ Schauman, som var bibliotekets chef 1914—1930, omorganiserade dess administration, Ett nytt reglemente år 1919 fastställde dess olika avdelningars uppgifter, varvid Fennicasamlandets utomordentligt vida principer märkes. En friexemplarsbyrå inrättades samma år för emottagande och distribuering av de fem exemplar, som tryckerierna i det självständiga Finland bör till biblioteken överlämna. Universitetets ryska bibliotek införlivades med universitetsbiblioteket år 1924 som en slavisk avdelning. De främsta donationerna under Schaumans tid var herrgårdsbiblioteket från → Monrepos år 1915 och O. Engströms medicinska bibliotek, år 1919. Från år 1929 omvandlades bibliotekets accessionskatalog till Finlands vetenskapliga biblioteks accessionskatalog efter svensk förebild. Schaumans efterträdare har varit L. Tudeer (1933—54) och J. Vallinkoski (1956—). De båda världskrigen medförda mångahanda besvärligheter, men samlingarna förblevo intakta, På 1950-talet har man fått magasinsutrymmen med ca. 26 hyllkilometer i anslutning till det gamla bibliotekshuset, som samtidigt har grundligt renoverats. Därutöver har man fått et depåbibliotek i Urajärvi, ca. 120 km nordost om Helsingfors, med samma kapacitet som huvudbiblioteket. Bland förvärven märkes franske diplomatens Maurice de Coppet’s boksamling och Valamo → klosterbibliotek. Från 1943 publicerar biblioteket Finlands nationalbibliografi »Suomen kirjallisuus — Finlands litteratur«. De specialsamlingar av baltisk, kaukasisk och annan litteratur, som influtit på grund av friexemplarsrätten från tsartidens Ryssland, har först på de sista decennierna börjat katalogiseras, Att de innehåller ett stort antal numera ytterst rara tryckalster här därvid kunnat konstateras. Bibliotekets storlek kan nu grovt beräknas till en miljon volymer på ca. 30 hyllkilometer. Den årliga accessionen är ca. 25,000 volymer, på ca. 600 hyllmeter. Antalet utbildade tjänstemän är 35. I bibliotekets publikationsserie, som startades år 1918, har publicerats 28 skrifter, däribland 7 samlingsband »Miscellanea bibliographica«. H. Nohrström: Helsingfors universitetsbiblioteks Fennica-samling, 1918; A. Jörgensen: Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827—1848, 1930; H. Grönroos & B. Lunelund-Grönroos: Förteckning över skrifter rörande Helsingfors universitetsbibliotek (Miscellanea bibliographica V, 1947); H. Grönroos: Helsingfors universitetsbibliotek, historik och orientering, 1956; Bibliotheca renovata, 1957; A. Esdaile: Na- tional libraries of the world, 1934, 2nd ed. 1957. K.-E. H. Oulun yliopiston kirjasto (Uleåborgs universitets bibliotek), Ar 1959 grundades ett nytt statligt universitet i staden Uleåborg i det norra Österbotten, Det har till en början en naturvetenskaplig och en teknologisk fakultet och i det ingår en läroanstalt för utbildning av folkskollärare. Biblioteket har fått donationer, men dess framtid som forskningshärd är dock